Obadiah Mailafia

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Obadiah Mailafia
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereObadiah Dezie
aha ezinụlọ yaMaïlafia Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya24 Disemba 1956 Dezie
Ebe ọmụmụRanda Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya19 Septemba 2021 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa Dezie
Ọrụ ọ na-arụeconomist, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, onye ọrụ ụlọ akụ Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum Ahmadu Bello, University of Oxford, Oriel College, Doctor of Philosophy Dezie
candidacy in election2019 Nigerian presidential election Dezie
isi steetiKaduna Dezie
òtù omebe iwuSanga Dezie
webụsaịtị aha njirimaraMailafia.com Dezie

. [1]Obadiah Mailafia amuru na (24 Disemba 1956 – 19 September 2021) bu onye okachamara izizi ala Naijiria na onye nhoputa mmalite aka onye isi ala Naijiria nke 2019 nke African Democratic Congress (ADC).  [1] [2] Ọ bụbu onye ọrụ otu African Development Bank Group ma bụrụkwa osote Gọvanọ Central Bank of Nigeria (CBN) otu oge.  [3] [4] Ọ bụkwa onye isi ọrụ nke Africa, Caribbean na Pacific Group of States (ACP), ụlọ ọrụ mba dị iche iche nke mba 79 dabere na Brussels, Belgium.

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

[2]A Manchester Mailafia na 24 Disemba 1956 n'obodo Randa dị na mpaghara Sanga nke Kaduna State.  Nna ya bụ Baba Mailafia Gambo Galadima bụ onye na-ekwusa ozi ọma na ndị Evangelical Reformed Church of Central Nigeria (ERCC).  [1] Akpọre Mailafia dị ka nwantakịrị ozi ala ọzọ n'ebe ndị eji dị iche iche.  Ndị nsogbu ya mechara ikpeazụ Murya, Lafia, na Nasarawa State, bụ ebe o tolitere.

Ọ akara elementrị ya na Musha Sudan United Mission School site na 1964 ruo 1969 wee gaa Mada Hills Secondary School, Akwanga site na 1970 ruo 1974. Ọmeri nri Commissioner of Education na maka 'A' Levels, ọ gara ụlọ akwụkwọ nke Basic  Studies (SBS) na Mahadum Ahmadu Bello, Zaria, n'etiti 1974 na 1975. O mechara gụchaa Mahadum Ahmadu Bello, Zaria na 1978 na nzere B.Sc.  Sọpụrụ nzere Social Sayensị (ndị uwe, Economics na Sociology).  O oche M.Sc.  site n'otu ụlọ ọrụ ahụ.  O mechara tinye akwụkwọ maka gragaịlụ France na France, ebe ọ amaahịa n'asụsụ French na sụgharịta site na Mahadum Clermont-Ferrand na 1985. Na 1986 o nwetara akwụkwọ Diplôme (nke na edi na M.Phil.) na ike mba ụwa site na  Institut International d'Administration Public (IIAP), ụlọ ọrụ mba ụwa na ụlọ ọrụ nwanne nke Ecole Nationale d'Administration (ENA) nke France a ma ama.  .

[3]Mailafia mechara gaa United Kingdom dị ka Ọkammụta Ofesi na Commonwealth Office (FCO) na Oriel College, nwere DPhil na Mahadum Oxford na 1995

Mailafia malitere ọrụ egwu na-egosi na Akoko Anglican Grammar School, Arigidi-Ikare na Ondo State, Nigeria n'etiti 1978 na 1979 dịka nke ọrụ izizi ya n'oge awụ ọrụ National Youth Service .  [1] Mgbe ọ rụchara ọrụ mba ọ la mfe na Mahadum Ahmadu Bello, dịka onye ozizi akwụkwọ na ngalaba nka na mba ọha na eze site na 1980 ruo 1982. N'ime oge a ọ chọpụtara ndị akwụkwọ na mahadum ma ọ bụrụ na onye mmụta  ihe mbụ nke Prọfesọ Ibrahim Gambari, onye mechara bụrụ onye mba minista ofesi wee mechaa bụrụ onye United Nations maka ike ndị.

Site na 1982 ruo 1989, Mailafia bụ onye otu na oge ụfọdụ onye na-arụ ọrụ nke National Institute for Policy and Strategic Studies (NIPSS).  [1] Ọ nọ na ndị otu ahụ pịare iche iche ọdịiche ime obodo n'oge 1982–1983.  O me ka ọ dekọọ egwu egwu ọgbakwara ndị Maitatsine bụ nke butere ihe mgbanaka egwu nyere maka nsogbu ahụ (1984).  Na fim ya na Prọfesọ Adedotun Phillips na Eghosa Osagie, ọ marare ọtụtụ akwụkwọ nkà na ẹzà na-adụ ọdụ Nigeria na ihe àmà na-enyere na nnukwu akụ na nna.  O jere ozi na kọmitii nyere ndị ọrịa etiti ndị agha maka ụzọ udo na ndị Naijiria-Cameroon Bakassi Peninsula.  O aka n'ịzere ajị agha dị n'etiti mba nyere ahụ gbara agbata obi.  Na National Institute, ọ bịara n'okpuru nduzi nke ndị Naijiria ama ama bụ ndị kpalitere izi ya na ọrụ ọha: Chief Simeon Adebo, Pius Okigbo, Eme Awa, Olikoye Ransome-Kuti, Gidado Idris, Akinola Aguda, Moshood Kashimawo Abiola na Claude  Ake .

Site na 1990 ruo 1995, Mailafia bụ onye nkuzi na onye nkuzi na ike na ike agha mpaghara na-emepe gbara na Plater College Oxford n'oge ahụ bụ mmekọ nke Mahadum Oxford .  N'oge 1995-1996 ọ bụ osote prọfesọ na New England College, Arundel, mmemme mba ofesi nke New England.  O mechara bụrụ onye nkuzi na ego mba ụwa na Richmond Business School, American International University na London (1997 – 1998).  [1] Ọ ga-akwaga na Regents Business School London (1998–2000).

Site na 2001 ruo 2005, Mailafia jere ozi dị ka onye isi akụ na ngalaba na ngalaba Strategic Planning and Budgeting Department of African Development Bank Group.  [1] Ọ jere ozi ma na Abidjan ma na Tunis mgbe ebugara ụlọ akụ ahụ na Tunisia nwa oge.  N'okwu a, ọ nọ n'ọtụtụ ọrụ na Afrịka niile iji na-ahụ maka ọrụ ike na ụgbọ, ụlọ ọrụ ugbo .  Ọ bụkwa onye njikwa ọrụ maka ego ego maka ụlọ ọrụ na Africa dum, ụlọ ọrụ ndị dị ka Council for Social Science Research (CODESRIA), [2] African Economic Research Consortium (AERC) [3] na African Capacity Development Foundation (  ACBF).  Ọ depụtara Ntuba Ntuba nke e ịhụ nakweere site na bọọdụ nke AFDB, na-eduga na nguzobe New Partnership for Africa's Development ( NEPAD ) bụrụkwa onye so na AfDB na United Nations Economic Commission of Africa (UNECA) Joint Committee.  [4] nke nyere nkwado ọrụ aka na kọmitii steering nke ndị isi obodo na ndị maka nguzobe NEPAD na ndị na-akpata ya.

Mailafia bụ mgbaka nke kọmitii ndị isi na ndị na-akparịta ụka iche maka ịzụ nke mba nke African Development Fund na onye so n'òtù ndị ọrụ maka njikwa nke HIPC Trust Fund, na nhazi nke Bank World na International Monetary Fund .  IMF).

Site na 2005 ruo 2007, Mailafia jere ozi dịka osote Gọvanọ nke Central Bank of Nigeria (CBN).  [1] N'ịbụ ndị a, ọ bụ onye dị ka onye otu ndị isi oche nke ụlọ na ọ bụ isi maka ijikwa mmetụta ego, spot akụ na aha, nyọpụta na ọnụ ọgụgụ na njikọ ya na mpaghara na mba ụwa, IMF  na World Bank.  Ọ bụ onye isi ihe nkiri na mmemme nchikota ụlọ akụ nke 2005–2006 nke butere izi ngalaba nke ngalaba akụ Naijiria.  Ọ na-ahụ maka mbelata ọnụ ọgụgụ nke ụlọ akụ, site na ngwaahịa na nnweta, site na ụlọ akụ ọnụ na 89 ruo 25;  mmega ahụ nke a na-ewere dịka otu n'ime mbọ dị otú ahụ kacha aga nke ọma n'ebe ọ llala na mba ndị na-emepe ụzọ n'oge na-adịbeghị anya.

. [4]Site na 2010 ruo 2015, Mailafia bụ Onye isi ndị ọrụ (Chef de Cabinet) gaa na otu mba 79 nke Africa, Caribbean na Pacific (ACP) Group nke steeti dabere na Brussels, Belgium .  N'ime ikike a, ọ bụ onye nzaghachi elu nke ike ukwu, na-ahụ maka ọrụ njikwa ọrụ;  ịdọ na ndị mmekọ dị ka European Commission, European Parliament, European Investment Bank (EIB), [1] UN ụlọ ọrụ na IMF na World Bank .  Ọ na-ama aka na ijikwa pọtụfoliyo nke ihie euro 22 nke ego EU maka mba ACP n'okpuru 10th European Development Fund (EDF) na €31.5 mkpuchi maka 11th European Development Fund na-ekpuchi afọ 2015-2020

Mailafia sokwa ụlọakụ European Investment Bank (EIB) na-ahụ maka njikwa ego Intra-ACP Resources Fund nke €5 ike bụ nke ndị EIB na-ahụ maka ya, nke akpọ Afrịka Infrastructure Fund na ACP-EIB Investment Facility.  Ọ bụkwa onye isi oche nke otu ACP Strategic Management Group na onye na-edepụta akwụkwọ mmemme nke Secretariat, ọhụrụ na Inwu (2011–2014).

. [5]Mailafia gbara ọkwa Louisa mba Naijiria na-aghọ aka Louisala n'afọ 2019 n'okpuru ikpo okwu nke African Democratic Congress (ADC).  [1] Ọ ịhụnanya na ndị uwe ndị ka ama ama "aka aka" nke mmụta Middle Belt Forum (MBF) na South Afenifere nke Yoruba land, Ohanaeze Ndigbo na PANDEF nke Niger Delta .  [2]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Mailafia nwụrụ na COVID-19 [1] [2] 19 September 2021 na National Hospital, Abuja, Nigeria

Akwụkwọ ndị ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Mailafia, O. Europe na Ndozigharị akụ na ụba n'Africa: Ndozi nhazi na diplomacy Economic (akwụkwọ akwụkwọ 400), New York na London : Routledge, 1997;
  • Mailafia, O. “Ụdị mmekọrịta ọha na eze nke ndị nnọchi anya Naịjirịa,” na Sunny G. Tyoden (ed. ), Edemede na amụma mba ofesi Naijiria, National Institute Press, 2007.
  • Mailafia, O. (ed. ) Ihe ịma aka na ohere dị na Economy Naijiria (nke edeziri), NIPSS Press, 1989.
  • Mailafia, O. “Human Rights and Global Distributive Justice”, Anikpo & G. Shepherd (ed. ) Ihe ruuru mmadụ na-apụta: Ọnọdụ akụ na ụba ndọrọ ndọrọ ọchịchị Africa, New York: Greenwood 1990.
  • Mailafia, O., Mgbasa Ozi Isi Obodo na Mmepe Economies: Theories and Evidence, Ederede akwụkwọ ewepụtara na CBN Senior Executive Seminar nke emere na Calabar, February 2007.
  • Mailafia, O., “Ndozigharị akụ na ụba na Nigeria: nkuzi sitere na Asia Pacific,” na Paul Collier na Charles Soludo (eds. ), Ndozigharị akụ na ụba na nhọrọ amụma na Nigeria, Oxford University Press (na-abịa).
  • Mailafia, O. "Amụma ụlọ ọrụ na Nigeria: Akuko Edebere na International Group on Industrial Policy in Middle and Low-Income Countries, nke German Ministry for Development Cooperation kwadoro, Bonn, Germany, German Institute for Development, December 2009.
  • Mailafia, O. “Atụmanya maka ọchịchị onye kwuo uche ya na Central na West Africa,” “Akwụkwọ akwadoro maka Commonwealth Foundation”, London, Jun 2010.
  • Mailafia, O., Europe Hụrụ site na Africa, ntinye akwụkwọ nke isiakwụkwọ na Stefan Schepers & Andrew Kakabadze (eds. ), Ịtụgharịghachi Ọdịnihu nke Europe: Ihe ịma aka nke Ọchịchị, London: Palgrave Macmillan, 2014.
  • Mailafia, O., Lụọ ọgụ megide nrụrụ aka na itolite akụ na ụba Naijiria na-adịgide adịgide, ịbụ ederede nke Federal Corporation of Nigeria (FRCN) nkuzi kwa afọ nke October, Abuja, Tọzdee 27 Ọktoba 2016.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. ACP Chef de Cabinet Dr Obadiah Mailafia and ACP Chief Legal Counsel Ms Katalaina Sapolu - ACP. Acp.int. Retrieved on 2 March 2019.
  2. Soludo's Successor: Yar'adua, Consider Obadiah Mailafia. Nigeriavillagesquare.com. Archived from the original on 27 February 2019. Retrieved on 26 February 2019.
  3. Obadiah Mailafia. Blerf.org (13 March 2017). Retrieved on 26 February 2019.
  4. European Development Fund (EDF). International Cooperation and Development (18 July 2013). Retrieved on 2 March 2019.
  5. Buhari has abandoned talks with Niger Delta leaders. Puchng.com (13 September 2018). Retrieved on 2 March 2019.