Ofe akwụ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ofe esipụtara na mkpụrụ nkwụ
nrị, human food, dish
obere ụdị nkefruit soup, nrị, Nigerian cuisine Dezie
Akụkụ nkeNigerian cuisine Dezie
omenalaAsụsụ Urhobo Dezie
mba/obodoNaijiria Dezie
mba osiNaijiria Dezie
cuisineAfrican people Dezie
ndị ji ya eme iheiri nri Dezie
WikiProject na-elekọta yaWikiProject Intangible Cultural Heritage Dezie
Mkpuru akwu ka eji esi ofe akwu

Mkpụrụ osisi nkwụ bụ ofe e ji mkpụrụ osisi nkwụ mee ma ọ bụ ihe a na-ahụkarị n'obodo Afrịka.[1][2] O sitere n'ebo Urhobo na Delta State, Nigeria. Mkpụrụ osisi nkwụ aghọwo ofe kọntinent.

Site na mpaghara[dezie | dezie ebe o si]

Cameroon[dezie | dezie ebe o si]

Mbanga soup is a palm fruit soup in Cameroonian cuisine[3][4] and West African cuisine.[5] It is often served with kwacoco. The soup is Cameroon's version of the West African Banga (soup), a palm fruit soup eaten in areas including parts of Nigeria. In Cameroon mbanga is made using fresh palm nuts. Outside the area canned nuts can be used.[6]

Naịjirịa[dezie | dezie ebe o si]

Eba (Garri si Cassava) na ofe azụ azụ azụ (Palm Kennel) n'ime ite ụrọ
Mmanụ nkwụ Rice (Banga Rice) a na-eji anụ ehi dị iche iche na àkwá e siri esi

Ofe akwụ bụ ụdị ofe ndi Southern Niger Delta Nigeria particularly the Itsekiri ethnic group.[7] This cuisine is quite different from "Ofe Akwu" which is a variant found in Igbo culture. The Binis have a soup from palm fruits similar to "Ofe Akwu" in ingredients and manner of preparation.[8][9]

Na Naịjịrịa, a na-eji nri ahụ na nri ndị ọzọ dịka Starch (Usi) maka ndị Urhobo nke Delta State, Naị́jerị́a.[10] Ndị Igbo nwere ụdị ofe na ofe dị iche iche nke e ji mkpụrụ nkwụ mee. Ofe akwu bụ ụdị nri a na-ejikarị osikapa eme ihe ebe a na-eji mkpụrụ osisi nkwụ eme ihe karịsịa na mpaghara Anambra nke ala Igbo iji kwadebe ofe Oha na Onugbu tinyere nri a na'akpụ akpụ (nke a maara nke ọma dị ka 'swallow') dịka cassava a kụrụ (utara / akpu), ọka / cassava ntụ ọka (nni oka). Mkpụrụ nkwụ dị mkpa karịsịa nye ndị Igbo.

A na-ewepụta mkpụrụ osisi nkwụ ahụ site na osisi nkwụ na-eto eto n'ógbè ahụ, mgbe nke ahụ gasịrị, a na-asa ya nke ọma, sie ya ma sie ya maka iwepụta mmanụ ya nke bụ isi ihe na-akwadebe ofe Banga.

A na-eji beletete, mkpụrụ osisi aidan, akwụkwọ osisi Banga a na-akpọ Obenetietien (a pụrụ iji akwụkwọ osisi na-esi ísì ụtọ ma ọ bụ nke na-esi ilu dochie anya ya), osisi oburunbebe, yabasị a pịrị nke ọma, crayfish, chili pepper ma ọ bụ bonnet scotch, na nnu.[11] A na-eri ofe ahụ mgbe ụfọdụ na cocoyam (taro) pudding a na-akpọ kwacoco. A na-ejikarị azụ̀ catfish (azụ̀ Banga soup) a mịrị amị ma ọ bụ anụ a na-ese n'ọkụ.

Ofe ahụ nwekwara ike ime nri dị ụtọ na mgbakwunye nke akwụkwọ nri Okra.[12]

Amiedi, nke a makwaara dị ka ofe banga, bụ ofe nke ndị Urhobo nke Southern Naijiria riri. A na-eme ya site na iwepụta mmiri nke mkpụrụ nkwụ. Mgbe nke ahụ gasịrị, a na-agbakwunye ihe ndị ọzọ dị ka crayfish, anụ, azụ, ose na eriri ehi. A na-eri ya na eba ma ọ bụ usi (starch). (Elaeis guineensis) e wepụtara.[13]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

 

  • Nri mkpụrụ osisi
  • Kpekpele
  • Ndepụta ofe

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Saffery (2007). The Ghana Cookery Book. Jeppestown Press. ISBN 978-0-9553936-6-2. 
  2. Yussif (2013). The Facet of Black Culture. Trafford Publishing. ISBN 978-1-4669-8847-7. 
  3. Osseo-Asare (November 24, 2005). Food Culture in Sub-Saharan Africa. Greenwood Publishing Group. ISBN 9780313324888. 
  4. Crush (September 23, 2016). Rapid Urbanisation, Urban Food Deserts and Food Security in Africa. Springer. ISBN 9783319435671. 
  5. Mbanga/Palmnut Soup (February 13, 2013).
  6. Mbanga (Palm Nut) Soup (Jul 21, 2018). Retrieved on Jul 11, 2021.
  7. Banga Soup Recipes | Food Network Canada (en). foodnetwork.ca. Retrieved on 2020-06-04.
  8. Banga Soup (Ofe Akwu) (en-US). All Nigerian Recipes. Retrieved on 2020-06-04.
  9. Ofe Akwu - Igbo Style Banga Soup (en-GB). Sisi Jemimah (2015-09-22). Retrieved on 2020-06-04.
  10. Afriyie (2012). Concise Ict Fundamentals Volume Two. AuthorHouse. ISBN 978-1-4669-6785-4. 
  11. How to make Banga Soup : Efik Banga Soup by Nky Lily Lete April 2013 Nigerian Food TV
  12. Saffery (2007). The Ghana Cookery Book. Jeppestown Press, 50, 51. ISBN 9780955393662. 
  13. Nutritional compositions and antioxidant properties of typical Urhobo Nigerian soups by Nyerhovwo J Tonukari, Oghenetega J Avwioroko, Guanah Seitonkumoh, Chinoye C Enuma, Samson O Sakpa, Linda Eraga, Theresa Ezedom, Ufuoma Edema, Enovwo Odiyoma, Akpovwehwee A Anigboro Vol 8, No 2 2013 Nigerian Journal of Technological Research

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Soups