Olikoye Ransome-Kuti

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Olikoye Ransome-Kuti
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha ezinụlọ yaKuti Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya30 Disemba 1927 Dezie
Ebe ọmụmụIjebu Ode Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1 Jụn 2003 Dezie
ŃnàIsrael Oludotun Ransome-Kuti Dezie
ŃnéFunmilayo Ransome-Kuti Dezie
nwanneFela Anikulapo Kuti, Beko Ransome-Kuti Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụphysician, academic, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
onye were ọrụJohns Hopkins University, Mahadum nke Lagos Dezie
Ọkwá o jiMinister of Health Dezie
ebe agụmakwụkwọTrinity College Dublin, Mahadum nke Ibadan Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteFellow of the Nigerian Academy of Science Dezie

  Olikoye Ransome-Kuti (30 Disemba 1927 - 1 June 2003) bụ dọkịta na-ahụ maka ụmụaka, onye na-eme ngagharị iwe na minista ahụike nke Naijiria. Olikoye Ransome-Kuti onye na-ahụ maka ahụike ụmụaka na Naịjirịa[1]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Reverend Israel na Chief Funmilayo n'akụkụ ya; Dolu nọ n'azụ na Fela n'ihu; nwa nọ n'aka bụ Beko; Olikoye nọ n'akụkụ aka nri. Reverend Israel Chief Funmilayo

A mụrụ Olikoye Ransome-Kuti na Ijebu Ode na 30 Disemba 1927, na steeti Ogun nke oge a, Naịjirịa. Ijebu Ode Ogun Steeti Nne ya, Chief Funmilayo Ransome-Kuti, bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị a ma ama na onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru ụmụ nwanyị, nna ya, Reverend Israel Oludotun Ransome-Cuti, onye ụkọchukwu Protestant na onye isi ụlọ akwụkwọ, bụ onye isi oche mbụ nke Nigeria Union of Teachers. Funmilayo Ransome-Kuti ikike ụmụ nwanyị Israel Oludotun Ransome-kuti Nigeria Union of Teachers[2] Nwanne ya nwoke Fela ga-etolite ịbụ onye egwu a ma ama na onye guzobere Afrobeat, ebe nwanne ya nwoke ọzọ, Beko, ga-aghọ dọkịta a ma ama n'ụwa niile na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Fela Afrobeat Beko Ransome-Kuti gara Abeokuta Grammar School, Mahadum Ibadan na Trinity College Dublin (1948-54). Abeokuta Grammar School University of Ibadan Trinity College Dublin[3]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ransome-Kuti bụ dọkịta ụlọ na General Hospital, Lagos. General Hospital, Lagos Ọ bụ onye nkuzi dị elu na Mahadum Lagos site na 1967 ruo 1970 wee họpụta onye nduzi nke ahụike ụmụaka na College of Medicine, Mahadum nke Lagos wee bụrụ onye isi nke Ngalaba Paediatrics site na 1968 ruo 1976. Mahadum nke Lagos Paediatrics Ọ bụ prọfesọ nke pediatrics na College of Medicine, Mahadum Lagos ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1988. Kọleji nke Ọgwụ, Mahadum Lagos[4][5] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ụlọ na Great Ormond Street Hospital, London, na dị ka onye na-elekọta ụlọ ọgwụ Hammersmith n'afọ ndị 1960. Ụlọ Ọgwụ Great Ormond Street Hammersmith Hospital[6]

N'afọ 1980, ọ sonyeere gọọmentị nke General Ibrahim Babangida dị ka minista ahụike. Ibrahim Babangida N'afọ 1983, ya na ndị Naijiria abụọ ndị ọzọ, hiwere otu n'ime NGO kachasị na Naijiria - Society for Family Health Nigeria nke na-elekwasị anya na atụmatụ ezinụlọ na ọrụ ahụike ụmụaka n'oge ahụ. Society for Family Health Nigeria N'afọ 1986, o kwupụtara akụkọ banyere ọrịa AIDS mbụ na Naịjirịa, nwa agbọghọ dị afọ iri na anọ a chọpụtara na ọ na-arịa nje HIV. Ọrịa AIDS Ọ bụ minista ruo n'afọ 1992, mgbe ọ sonyeere Òtù Ahụ Ike Ụwa dị ka osote onye isi nchịkwa ya[7]

O nwere ọkwa nkuzi dị iche iche, gụnyere prọfesọ nleta na ụlọ akwụkwọ ịdị ọcha na ahụike ọha na eze nke Mahadum Johns Hopkins nke Baltimore. Mahadum Johns Hopkins O dere ọtụtụ akwụkwọ maka akwụkwọ akụkọ na akwụkwọ ndị dọkịta.[8]

O meriri ma Leon Bernard Foundation Prize na Maurice Pate Award, na 1986 na 1990 n'otu n'otu. Ihe nrite Leon Bernard Foundation Maurice Pate[8][9] [ihe odide dị mkpa] [ihe odide achọrọ ]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Ransome-Kuti nwụrụ na 1 June 2003. Nwunye ya nke afọ 50 Sonia na ụmụ atọ hapụrụ ya.[5]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Adenekan. "Olikoye Ransome-Kuti", The Guardian, 1 June 2003. Retrieved on 1 March 2015.
  2. Analysis. World Music. Archived from the original on 2011-07-07.
  3. Adenekan. Olikoye Ransome-Kuti: He Broke the Silence Surrounding HIV/Aids in Nigeria and Highlighted the Country's Plight. Archived from the original on 2022-12-17. Retrieved on 2023-10-05.
  4. Rafiu (2003). "Olukoye Ransome-Kuti". British Medical Journal 326 (7403). 
  5. 5.0 5.1 Prof Olikoye Ransome-Kuti. Hallmark of Labour Foundation. Retrieved on 2 March 2015.
  6. Obituary: Olikoye Ransome-Kuti (en). the Guardian (2003-06-10). Retrieved on 2020-05-26.
  7. F. Adewole (21 June 2023). "African Journal of Reproductive Health". Mason Publishing, Part of the George Mason University Libraries. 27 (5). 
  8. 8.0 8.1 Inspirational People in Healthcare: The Late Professor Olikoye Ransome-Kuti (1927-2003) (en-US). Lake Health and Wellbeing (2017-12-26). Retrieved on 2020-05-26.
  9. Report (2015-01-31). Olikoye – The Short Story By Chimamanda Ngozi Adichie (en-US). Grandmother Africa. Retrieved on 26 May 2020.