Pius Nwankwo Okeke

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Pius Nwankwo Okeke
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoNwankwo Dezie
Aha enyerePius Dezie
aha ezinụlọ yaOkeke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya30 Ọktoba 1941 Dezie
Ebe ọmụmụOraukwu, Anambra Dezie
Dị/nwunyeFrancisca Nneka Okeke Dezie
Asụsụ obodoAsụ̀sụ̀ Ìgbò Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụ̀sụ̀ Ìgbò Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụprofessor Dezie
ụdị ọrụ yaOnye na-enyocha mbara igwe, educator Dezie
onye were ọrụMahadum nke Nigeria Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Lagos, Mahadum nke Nigeria Dezie
agbụrụNdị Igbo Dezie
Ụcha ime anyabrown Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteFellow of the African Academy of Sciences, Fellow of the Nigerian Academy of Science Dezie

Pius Nwankwo Okeke (amụrụ 30 Ọktoba 1941) bụ onye Naijiria na-enyocha mbara igwe na onye nkuzi nyere aka na nyocha mbara Africa. A maara ya dị ka Nna nke Astronomy na Nigeria.

Mmalite Ndụ Ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Pius Nwankwo Okeke na 30 Ọktoba 1941 na Oraukwu, Steeti Anambra.[1][2] Okeke gara ụlọ akwụkwọ praịmarị n'Oraukwu, ebe o mere nke ọma na Math wee gaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Washington Memorial Grammar school site na 1957 ruo 1962. Okeke gara ụlọ akwụkwọ sayensị Emergency na Legọs, ebe O mere A-Level|A level ya. N'afọ 1965, a nabatara ya na Mahadum Legọs ka ọ gụọ physics. Otú ọ dị, n'ihi Nigeria Civil War| agha obodo Naijiria, e bugara ya na Mahadum Naijiria dị na Nsukka, bụ ebe ọ gụsịrị akwụkwọ nweta nzere bachelọ na Physics n'afọ 1971. Ọ gara n'ihu dị ka onye ọrụ nnyocha nke obere na mahadum ahụ. Tupu ọ gụchaa PhD ya n'afọ 1975, ọ bụrụ onye mbụ mere ya.[3]

Ịme Nnyocha na ọrụ Ya[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1979, Okeke kwagara dịka Postdoctoral researcher na Mahadum Cambridge ka ọ rụọ ọrụ n'okpuru nlekọta nke prọfesọ Martin Rees. Mgbe ọ laghachiri na Naijiria n'afọ 1989, ọ ghọrọ Ọkammụta na onye ndu nke Space Research Center na Mahadum Nigeria.[4] Na Mahadum Naijiria, ọ bụ onye isi ngalaba Physics na Astronomy, wee bụrụ onye isi ngalaba sayensị anụ ahụ site n'afọ 1999 ruo 2002. Dị ka ebe Nọvemba 2022, Okeke bụ ọkammụta larala ezumike na Mahadum Nigeria.[3]

Okeke bụ ọkà mmụta sayensị nleta na University of Tübingen | Mahadum Tuebingen (1995) nakwa na Harvard – Smithsonian Center for Astrophysics (1997), onye ọrụ nyocha dị elu na National Astronomical Observatory of Japan (1993), onye prọfesọ nleta na South African Astronomical Observatory (1996), na onye òtù Bọọdụ nke National Research Foundation (South Africa) site n'afọ 1994 ruo 2000.[3]

Okeke bụ onye isi otu African Astronomical Society na onye isi ụlọ ọrụ Center for Basic Space Science.[5] Site na mmemme postgraduate dị iche iche siri ike na akụrụngwa nnyocha, ọ enyerela aka ịsụ ụzọ mmemme sayensị mbara igwe na Africa. A na-etinye teliskop redio dị mita iri abụọ na ise, otu n'ime ndị kasị ukwuu n'Africa, na Nsukka n'okpuru ọchịchị Okeke site na mmekọrịta ya na China.[6]

Okeke ewepụtala akwụkwọ ọgụgụ dị iri na ise gbasara Physics na Astronomy.[6] Okeke bụ onye dere Senior Secondary Physics.[7] Okeke enyela aka na-enweghị atụ na mmepe nke agụmakwụkwọ, nke a na-eche na ọ na-ahụ maka imepụta ọnụ ọgụgụ dị n'àgbàtà ụzọ atọ n'ime ụzọ anọ (¾) nke ndị na-enyocha mbara igwe na Naijiria.[1] Okeke ka a na-akpọ Nna nke Astronomy na Nigeria[2][1]

Okeke bụ onye mmekọ na ụlọ akwụkwọ Pan-African School of Emerging Astronomers (PASEA) nakwa ụlọ akwụkwọ West African Summer School For Emerging Astronomers.[8] Akụkọ ndụ ya, “Braving the Stars”, bụ ndị edekọtara ọnụ. by Sam Chukwu and Jeff Unaegbu in 2013.[9]

Onyinye Na Nturu-Ugo Ya[dezie | dezie ebe o si]

Okeke bụ onye otu Royal Astronomical Society (FRAS), onye otu Nigerian Academy of Science (1998),[10] onye otu African Academy of Sciences (2017),[3] na Onye ndụmọdụ nke United Nations maka Space Science na Africa. N'afọ 2007, Okeke bụ onye Africa nwetara ihe nrite UN/NASA maka ọrụ ya n'ịkwalite Astronomy na Africa.[3]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Okeke na-alụ Francisca Nneka Okeke|Francisca Okeke bụkwa ọkammụta na physics, ma nwee ụmụ isii.[11][12] Francisca Okeke bụ ọkachamara n'ihe gbasara physics bụ onye ritere L'Oréal-UNESCO Awards for Women in Science|L'Oréal-UNESCO Awards maka ụmụ nwanyị nọ na ngalaba Sayensị n'afọ 2013.[13][14][15]

Akwụkwọ ndị O Bipụtara ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Zute Nna nke Astronomy na Nigeria - Prof. . P.N Okeke (en-US) (2019-03-28).
  2. 2.0 2.1 ịhụnanya-physics/ Eme emume PN Okeke, nwoke mere umu akwukwo Naijiria n'anya physics (en-GB) (2021-10-20).
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 .africa/fellow/okeke-pius Okeke Pius | The AAS.
  4. (1999) "1999AfrSk...4...39O Page 39". African Skies. 
  5. .com/our-historical-backgroud/ Our Historical Backgroud.
  6. 6.0 6.1 nigerian. – ikechukwu (en-US).
  7. (1987) Senior Secondary Physics (in en). ISBN 978-0-333-37571-6. 
  8. West African International Summer School for Young Astronomers. Archived from the original on 2022-11-05. Retrieved on 2023-12-04.
  9. Amazon, KDP (April 29, 2023). BRAVING THE STARS: THE BIOGRAPHY OF P.N. OKEKE ama ama ama ama ama ama ama na Naijiria SPACE Scientist na PROFESSOR OF PHYSICS. ISBN 978-1080411818. 
  10. Àtụ:Cite webụ.
  11. How A Notorious Physics Problem Led Prof Okeke To Physics (25 February 2018). Archived from the original on 27 October 2023. Retrieved on 4 December 2023.
  12. {{Cite web |title=Ntorobịa Na-akpali akpali: Francisca Nneka Okeke | United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation |url=http://www.unesco.org /new/en/natural-sciences/special-themes/science-education/inpiring-Youth/inpiring-youth-francisca-nneka-okeke/ | Access-date=2020-01-22 |website=www.unesco.org} }
  13. the-love-the-life-of-unesco-medalist/ Okeke… The love, the life of UNESCO medalist (en) (2013-04-14).
  14. Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specified. Unesco.org (2012- 10-05). Retrieved on 2013-05-09.
  15. Nigeria : une scientifique remporte le prix L'OrĂŠal- Unesco (2013-04-19). Archived from the original on 2016-03-03. Retrieved on 2013-05-09.