Religion in Nigeria

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


Religion in Nigeria
religion of an area
obere ụdị nkereligion on the Earth Dezie
Akụkụ nkeculture of Nigeria Dezie
ihu nkeNaijiria Dezie
mba/obodoNaijiria Dezie

Okpukpe dị na Nigeria (mba Africa kacha nwee ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya karịrị nde narị abụọ n'afọ 2018) dị iche iche. [1] Iwu nke ala Nigeria nyere nnwere onwe ikpe okpukpe [2] ma obodo a bụ ebe obibi nye ụfọdụ ndị Kristian na ndị Alakụba kacha ukwuu n’ụwa, n’out oge. [3] Naịjirịa kewara dịka ọkara n'etiti ndị Alakụba, ndị bi na mgbago ugwu, na ndị Kristian, ndị bikarị na ndịda; Okpukpe ndi amaala, dika ndi agbụrụ nke ala Igbo na Yoruba, di na ndi pere aka. [4] Onu ogugu ndi Kristian n’ime ndi Naijiria adighi ala n’ihi onu ogugu ala ha ma e jiri ya tunyere ndi Alakụba no na ugwu. [5]

Imirikiti ndị Kristian ndị Naijiria bụ ndị Protestant (nke akọwara), ọ bụ ezie na ihe dị ka otu ụzọ n'ụzọ anọ bụ ndị Katọlik . [6] [7] Ọnụ ọgụgụ ka ukwuu nke ndị Alakụba Nigeria bụ ndị Sunni ma ọ bụ ndị ụka na-abụghị ndị ụka . Ọtụtụ ndị Sunni Alakụba bụ ndị otu òtù ụmụnna Sufi. Ọtụtụ Sufis na-agbaso usoro Qadiriyya, Tijaniyyah ma ọ bụ Mouride . Onu ogugu ndi Shia pere aka ( lee Shia na Nigeria ). Odi nkonim wɔ Ahmadiyya ne Mahdiyya mu. [8] N'ihe banyere njikọ nke okpukpe agbụrụ dị iche iche nke Nigeria, agbụrụ ndị Hausa dị na mgbago ugwu bụkarị ndị Alakụba, agbụrụ ndị Yoruba dị n'akụkụ ọdịda anyanwụ kewara n'etiti ndị Kristian na ndị Alakụba nwere ọtụtụ ndị na-agbaso okpukpe ọdịnala, ebe ndị Igbo nke ọwụwa anyanwụ na ndị Ijaw nọ na ndịda bụkarịrị ndị otu Kristi nwere ụfọdụ ndị na-eme okpukpe ọdịnala. [9] Ogwe dị n'etiti Nigeria nwere ọtụtụ agbụrụ dị obere na Nigeria na ha bụ ndị Kristian na Ndị Kraịst na-atụgharị, yana ndị otu okpukperechi ọdịnala nwere ndị Alakụba ole na ole. [10] [11]

Steeti iri na abụọ ndị Alakụba toro na mgbago ugwu etinyela iwu Sharia na usoro iwu ha na mbụ, nke butere esemokwu n'ihi ịkpa oke agbụrụ ha n'ebe ndị okpukperechi na ndị mmekọ nwoke na nwanyị nọ. [12] [13] [14] Ebe ugwu Naịjirịa abụwokwa ebe ọgụ esemokwu ndị Alakụba na- aga n'ihu nke butere ọnwụ na ngagharị nke ọtụtụ iri puku mmadụ.

Nyocha Data[dezie | dezie ebe o si]

Ndabere na atụmatụ 2018 na World Factbook nke CIA, ọnụọgụ ndị mmadụ nwere ihe dịka 53.5% Alakụba, 45.9% Ndi Kraịst (10.6% Roman Katọlik na 35.3% Ndị Kraịst ọzọ), na 0.6% dịka ndị ọzọ. [15] Na akụkọ 2019 nke Pew Research Center wepụtara na 2015 e mere atụmatụ na ndị Alakụba ruru 50% ebe ọnụọgụ ndị Kristian bụ 48.1%. [16] Nzukọ Pew na akụkọ 2010 jiri akụkọ tụnyere ọtụtụ ebe. [17] Ngụkọta ọnụ nke ndị Naijiria na 1963 chọpụtara na 47% nke ndị bi na ya bụ ndị Alakụba, 34% Ndị Kraịst, na 18% ndị ọzọ. [18] Na 2008 Ịtụ igwe mmadu na nyocha ahuike nke ndị bekee kpọrọ (DHS) choputara 53% Alakuba, 45% Ndị Kraịst, na 2% ndi ozo; na nghoputa nke Afrobarometer nke 2008 choputara 49% Christian, 50% Muslim, na 1% ndi ozo; Nyocha nke Pew hụrụ 52% Muslim, 46% Christian, na 1% ndị ọzọ. [6] [19]

Alakụba[dezie | dezie ebe o si]

Alakụba n'oge Harmattan

Nigeria nwere otu n’ime obodo kacha baa ụba nke Alakụba bi na West Africa. [20] Na Nigeria, ihe ruru pesenti 52 nke ndị bi na ya bụ ndị Alakụba. Imirikiti ndị Alakụba bi na Naịjirịa bi na mpaghara ugwu na etiti. E webatara Islam na north na Central Nigeria na etiti afọ dị ka narị afọ nke iri na itoolu ma guzosie ike na isi obodo nke mpaghara ahụ site na narị afọ nke 16, na-agbasa n'ime ime obodo na n'akụkụ Middle Belt . Shehu Usman dan Fodio guzobere gọọmentị na Northern Nigeria dabere na Islam tupu ọbịbịa nke colonialism.  Gọọmentị Briten na-achị achị wee guzobe iwu na-enweghị isi na Northern Nigeria dabere na usoro gọọmentị a. Alakụba bịakwara South- Yoruba Yoruba na-ekwu okwu n'oge ọchịchị Mansa Musa nke Mali .

Ọnụ ọgụgụ ka ukwuu nke ndị Alakụba na Nigeria bụ Sunni nke ụlọ akwụkwọ Maliki nke ikike ikpe ; Agbanyeghị, ọnụọgụ pere mpe bukwara nke Shafi madhhab .  Ọtụtụ Sunni Alakụba bụ ndị òtù Sufi brotherhoods. Ọtụtụ Sufis na-agbaso usoro Qadiriyya, Tijaniyyah ma ọ bụ Mouride . Alakụba ala Nigeria abụrụla heterogenous site na mmalite nke ọtụtụ ngalaba okpukpe Alakụba. Omuma atu putara ihe bu otu ndi Izala, [21] ndi Shia na otutu ndi otu okpukpere chi nke Alakụba nwere mmachi di ala.

Shia[dezie | dezie ebe o si]

Shia Alakụba nke Nigeria bụ isi dị na Sokoto State . [22] [23] Alakụba Shia ruru nde abụọ na nde anọ bi na Naịjirịa. [24] [25] Ibrahim Zakzaky kpọbatara ọtụtụ ndị Naịjirịa na Shia Islam.

Sufi[dezie | dezie ebe o si]

Fọdụ ndị Alakụba ala Nigeria na-ekwusi ike na ịta onwe onye ahụhụ na mysticism ma na-etolite otu dị iche iche a na-akpọ "tariqas", "Sufi iwu" ma ọ bụ "òtù ụmụnna Sufi". Ha na-ekwuwa okwu mgbe nile na-adị n'udo ma nwekwaa mmetụta ọmịiko maka Islam na-agbanwe agbanwe  . Ọtụtụ Sufis na-agbaso usoro Qadiriyya, Tijaniyyah ma ọ bụ Mouride  .

Ahmadiyya[dezie | dezie ebe o si]

Movementtù Ahmadiyya guzobere na Naịjirịa na 1916, [26] ma bụrụ ihe ruru 3% nke ndị Alakụba. [27] Enwere otutu ebe Ahmadiyya di na Nigeria tinyere ulo alakụba Baitur-Raheem na Ibadan weputara n’afọ 2008, [28] ụlọ alakụba Mubarak na Abuja, nke bụ ụlọ alakụba ikpeazụ nke Ahmadiyya, wuru na narị afọ mbụ nke Ahmadiyya Caliphate . [29] Ahmadiyya ehiwekwala akwụkwọ akụkọ kwa izu a na-akpọ "Eziokwu" nke bụ akwụkwọ akụkọ Alakụba mbụ na mba ahụ. [30]

Quraniyoon[dezie | dezie ebe o si]

Ndi Kala Kato bu ndi otu ndi Nigeria tukwasiri obi. Aha ha pụtara "mmadụ nkịtị kwuru ya" na-ezo aka na ndị na-akọ akụkọ okwu Muhammad. Ndị Kalo Kato na-adabere kpam kpam na Quran ma a na-ahụ ha n'etiti obodo ndị dara ogbenye n'ofe ugwu Nigeria. [8]

Boko Haram na Darul Islam[dezie | dezie ebe o si]

  Alakụba na Naịjirịa ahụla ịrị elu nke mbuso agha Alakụba ọkachasị n'etiti ha, ndị Boko Haram, Maitatsine, Darul Islam [31] [32] n'etiti ndị ọzọ.

Ufo du mgbe ndị a amalitewo mgbe ụfọdụ iji ime ihe ike na-emezu nzube ha banyere ndị Alakụba na ndị Naijiria n'ozuzu ha. [33]

Ebuputala ịrị elu nke mmeghari mmeghari a na ndi ihe ndoro-ndoro ochichi nke obodo na ochichi dara ogbenye na Naijiria. [34] A hụwo ịda ogbenye dịka isi ihe na-eduga na mmụba ngwa ngwa na ndị otu nke ndị otu okpukpe dị egwu. Ọganihu nke ịrọ òtù a enwewokwa njikọ na mmụba na inye aka nke ndị na-emebiga ihe ókè n’okpukpe nke ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị maka oké ọchịchọ ọdịmma onwe ha nanị.

N'ime oge 1980s ọgbaaghara okpukpe mere na na gburugburu obodo ise nke Kano na 1980, Kaduna na 1982, Bulum-Ketu na 1982, Jimeta na 1984 na Gombe na 1985. Ọgba aghara ndị a bụ mbugharị nke ndị dara ogbenye n’ime ime obodo n’obodo mepere emepe n’oge ọkọchị. Otu okpukpe Alakụba akpọrọ ' Yan Tatsine ' nupụrụ isi n'isi ndị ọchịchị na ndị na-abụghị ndị otu. Ndị Alakụba a na- emebiga ihe ókè sitere n'aka Alhaji Mohammed Marwa Maitatsine . Ọ bụ onye nkwusa nke Cameroon nke mere ka gọọmentị kwụsị, ihe nke dugara na njide ya na Nigeria na 1975, mana ka ọ na-erule 1972 ọtụtụ mmadụ soro ya gafee ọha mmadụ, sitere na ndị isi na ụmụ akwụkwọ Koranic a na-akpọ almajiral ma ọ bụ gardawa na ndị si mba ọzọ na-enweghị ọrụ. Maitatsine na ndị na-eso ụzọ ya kewapụrụ iche na okpukperechi Ọtọdọks, na-akatọ nrụrụ aka nke ndị okpukperechi okpukpe na nke ụwa na klaasị nke ndị ọgaranya na-eri ngwa ahịa ndị ọdịda anyanwụ n'oge mmụba mmanụ ụgbọala na 1974-81 [35] Ejikọtara ndị otu Boko Haram na ndị otu Maitatsine. Ha choro itinye iwu iwu Sharia na mba Nigeria dum. [36]

Iso Christianityzọ Kraịst[dezie | dezie ebe o si]

The National Church nke Nigeria

Nigeria nwere Onu ogugu ndi Kristian n’Africa n’agbanyeghi na ndi kristo dika 48% nke onu ogugu ha. Dabere na akụkọ 2011 Pew, ihe karịrị nde 80 ndị Nigeria bụ Ndị Kraịst. N’etiti ndị otu Kristi, ihe dịka otu ụzọ n’ụzọ anọ bụ ndị Katọlik, ụzọ atọ n’ime ha bụ ndị Protestant, ihe dịka narị puku asaa na puku ise sokwa n’okpukpe Ndị Kraịst ndị ọzọ ma ole na ole n’ime ha bụ Ndị Kraịst Ọtọdọks. [37] [15]

Nzuko Baptist Baptist kwuru ihe ruru nde mmadu ato. [38]

Site na 1990s rue 2000s, enwere otutu uto na uka ndi Protestant , tinyere Redeemed Christian Church of God (RCCG), Living Faith Church ( Winners 'Chapel ), Christ Apostolic Church (CAC) (Aladura Movement nke mbu na Nigeria), Deeper Christian Life Ministry, Evangelical Church Winning All ( ECWA ), Mountain of Fire and Miracles ( MFM ), Christ Embassy, Common Wealth of Zion Assembly ( COZA ), Aladura Church (churchesmụ amaala Ndị Kraịst nọ na chọọchị siri ike karịkarị na Yoruba Mpaghara ndi igbo ), na nke ulo uka ozioma n’ozuzu ha. Churcheslọ ụka ndị a agbasaala banye n'akụkụ na mpaghara ndịda nke eriri etiti. Okpukpe ndị dị ka ụbọchị nke asaa Adventist dịkwa.

E nwere ihe karịrị 300,000 Early Pentikọstal Apostolic Churches parish na Nigeria nwere ihe dị ka nde mmadụ 4.2. Dendị ụka dị otu a bụ: 

  1. Chọọchị Apostolic Christ,
  2. Chọọchị Apostolic,
  3. Chọọchị Celestial,
  4. Cherlọ Cherubim na Seraphim na ndị ọzọ.

E nwekwara ihe dị ka parish 380,000 New Apostolic Church na-eme ihe dịka nde ndị kwere ekwe 6.5 | Ndị Kraịst ọhụrụ Apostolic na Nigeria gụnyere: 1) Rka Redeemed, 4) Deeper Life Church, 5) Ndị Mmeri 'Minista na isi iyi ndị ọzọ. Bye na nnukwu, Protestantism ọ kachasị ndị Pentikọst, ndị Apostolic na ndị na-agbasa ozi ọma bụ ndị Kristian kachasị na Naijiria site na ngwụcha 1990 ruo ugbu a  .

Uka nke Jisos Kraist nke Ndi Nsọ nke Ikpeazu (LDS) kwuputara nhiwe ozi ohuru ohuru na Owerri na Nigeria n’afọ 2016. [39]

Okpukpe Roman Katọlik[dezie | dezie ebe o si]

Archdioceses nke Roman Catholic Church bụ: Abuja, Onitsha, Benin City, Calabar, Ibadan, Lagos na Owerri . [40] O nwere ihe ruru nde mmadụ iri na itoolu na Naịjirịa n’afọ 2005. [41] Kadịnal Francis Arinze bụ Kadịnal Roman Katọlik si Naịjirịa. [42]

Anglịkan[dezie | dezie ebe o si]

Egbè ndị ụka nke Chọọchị Nigeria bụ:

Lagos, Ibadan, Ondo, Bendel, Niger, Niger Delta, Owerri, Abuja, Kaduna na Jos . [43] Primate ya bụ Nicholas Okoh . Chọọchị Nigeria nwere ihe dịka nde mmadụ iri na asaa. [44]

Christian nkesa[dezie | dezie ebe o si]

Mmụọ Nsọ e sere na enyemaka na Onitsha

Imirikiti ndị Kristian dị na ndịda ọwụwa anyanwụ, South-South, ndịda ọdịda anyanwụ na mpaghara Middle-belt. [45] Ọnụ ọgụgụ na-arịwanye elu nke ọdụ ọrụ mgbasa ozi na ebe a na-ere akwụkwọ ozi, yana ụka ndị na-eje ozi na ndịda ndịda na ndị ugwu ugwu Ndị Kraịst na obodo mgbago ugwu na obodo ndị ka ukwuu, dị na mpaghara ugwu Alakụba. Iso Christianityzọ Kraịst na mpaghara Yoruba bụbu Protestant na Anglịkan, ndị ụka Pentikọstal / ndị nkwusa Protestant ugbu a, ebe ala Igbo bụ ebe mpaghara ụka kachasị ukwuu nke ụka Roman Katọlik na-enwekarị echiche nke Protestantism. Okpukpe ndị ọzọ dịkwa ọtụtụ  .

Ndị Presbyterian rutere na ngwụcha narị afọ nke 17 na mpaghara Ibibio, Annang na Efik na mpaghara Niger Delta ma nwee ọrụ ọzọ na eriri etiti  . Ọrụ nke bylọ ụka Presbyterian dị na Calabar site na Scotland nke ndị ozi ala ọzọ dịka Rev Hope M. Waddell, ndị rutere na Calabar 10 Eprel 1846, na narị afọ nke 19 na nke Mary Slessor nke Calabar bụ ihe atụ. E kwere ka obere ndị ozi ala ọzọ bido, n'ozuzu na 1920s, mgbe elere belt nke dị n'etiti anya. Okpukpe ọ bụla guzobere netwọk ime obodo site n'inye ụlọ akwụkwọ na ụlọ ọrụ ahụike. Ọtụtụ n'ime ụlọ ọrụ ndị a nọgidere na 1990, n'agbanyeghị na n'ọtụtụ ọnọdụ, gọọmentị gọọmentị weghaara ụlọ akwụkwọ iji hazie usoro ọmụmụ na ụmụ amaala ndị nkuzi.  .

Ndị Pentikọst bịara ọtụtụ dị ka ụmụ amaala na-arụ ọrụ na oge nnwere onwe, na 1980s, Evangelical na Apostolic Pentikọstal na-agbasa ngwa ngwa n'akụkụ ndịda ọdịda anyanwụ na etiti belt, na-enwe nnukwu ihe ịga nke ọma ruo ugbu a Roman Katọlik na ndị Protestant obodo ndịda.  . E nwekwara ụlọ nkewa, ma ọ bụ ụka Africa, ndị jikọtara akara ọdịnala Ndị Kraịst na akara amaala. Otu n'ime ha bụ ngagharị Aladura (ekpere) na-agbasa ngwa ngwa na ala Yoruba ma banye na mpaghara beliti ndị na-abụghị ndi Alakuba

Ewezuga Benin na Warri, bụ ndị ndị Pọchugiiz matara na Kristian oge mbido narị afọ nke 15, ọtụtụ ndị ozi ala ọzọ rutere n'oké osimiri na narị afọ nke 19. Dị ka ọ dị na mpaghara ndị ọzọ dị na kọntinent Africa, ndị Roman Katọlik na ndị Anglịkan nwere ike iguzobe mpaghara ọchịchị na mpaghara ndịda Nigeria. Mgbe a lụchara Agha Worldwa nke Mbụ, obere chọọchị ndị dị ka Chọọchị nke threnmụnna (dị ka Ekklesiyar Yan'uwa a Nigeria ), ndị Seventh-Day Adventist na ndị ọzọ rụrụ ọrụ n’etiti mba ndị ọzọ, na-anwa ịghara ịsọ mpi. Ọ bụ ezie na ndị a ma ama amachaghị, ụka ndị Africa na Amerịka banyere na mpaghara ndị ozi ala ọzọ na narị afọ nke 19 wee mepụta kọntaktị na Nigeria nke dabara nke ọma n'oge ọchịchị. Ọzọkwa, n’oge a, Ndịàmà Jehova malitere ọrụ ozi ala ọzọ ha na Nigeria ma gbasaa n’oge na-adịghị anya n’obodo ahụ [46]

Ọpụpụ nke ụka okpukpe Europe[dezie | dezie ebe o si]

E hibere ụlọ ụka ndị Africa site n'obere òtù dị iche iche na-apụ n'okpukpe ndị Europe, karịsịa na Yorubaland, ebe ụdị nnwere onwe dị otú ahụ malitere na mmalite nke narị afọ nke 19-nke ndị ozi ala ọzọ America na nke Britain nwere mmetụta na mbido 1900s ma bụrụ nnukwu mkpalite nke 1930. Ha bụ maka ọtụtụ akụkụ na nkwenkwe na ụka dịka nne na nna, ọ bụ ezie na egwu ndị ọzọ n'Africa, na mgbe e mesịrị ịgba egwu na uwe / uwe, batara ma jikọta ya na ọrụ ụka dị na ya. Ndị a ma ama n'etiti mmiri ọhụrụ nke 1930 bụ ndị Pentikọst Protestant dị ka Chọọchị Apostolic Christ - ngalaba nke ụlọ ọrụ Faith Tabernacle nke dị na United States nke gafere Western Western ma bụrụ nke ndị ụka Celestial na Cherubim na Chọọchị Seraphim bụ ndị nwe obodo kwụụrụ onwe ha. mmiri. Ọtụtụ chọọchị ndị amaala jiri amaokwu Akwụkwọ Nsọ kwado ịlụ karịa otu nwanyị .

Site na nnwere onwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị ụkọchukwu Africa nwere ma ụka Roman Katọlik ma nke Protestant. Ememe na ụdị ofufe bụ nke obodo nke ndị ozi ala ọzọ mbụ. Ka ọ na-erule afọ 1980, a na-ewebata egwu Africa na ọbụna ịgba egwu nwayọ n'ime ụka ụka ndị metụtara ọdịda anyanwụ, n'agbanyeghị agbanyeghị iji dabaa n'ememe sitere na Euro-America. Ndị Kraịst ndịda bi na mgbago ugwu, ọkachasị na obodo ndị ka buo ibu, nwere ọgbakọ na ụka hibere n'oge 1920.

Ọbụna obodo ndị pere mpe (mmadụ 20,000 ma ọ bụ karịa) nke nwere mpaghara ndịda nwere ugwu nwere ụka ụka dị iche iche, ọkachasị na eriri etiti, ebe okpukpe abụọ a ma ama nwere ụkwụ siri ike. Ọpụpụ ndị Igbo site na north na ngwụcha afọ 1960 hapụrụ ọgbakọ ụka Roman Katọlik nke anaghị eme nke ọma. Site na 1980s ndị na-eso ụzọ abanyela na ọnụ ọgụgụ ka ukwuu, a rụwokwa ọtụtụ chọọchị ọhụrụ. Eke etiti na ọdịda anyanwụ na ọdịda anyanwụ Naịjirịa bụ njide nke ndị Protestant (Pentikọstal, Oziọma na ụmụ amaala nke ụka ụka Ndị Kraịst).

Njikọ na omume ọdịnala[dezie | dezie ebe o si]

Aladura, dị ka ọtụtụ ụka ndị ọzọ na-ekewapụ, na-ekwusi ike ọgwụgwọ na mmezu nke ebumnuche ndụ maka onwe ya na ezinụlọ ya. Nkwenkwe Africa na ịgba afa na amoosu bụ ikike ọjọọ nke a na-anakwere nchebe megide; ememe okpukpe na-ekpo ọkụ ma nwee mmụọ, na-emesi ike itinye aka onwe onye na ịnakwere mmụọ. Nkà mmụta okpukpe bụ nke Akwụkwọ Nsọ, mana ụfọdụ ịkwụ ụgwọ na-agbakwunye usoro ndị a na-akwụ ụgwọ na ụfọdụ na-anabata ịlụ nwanyị .

Otu ndi mmadu na okpukpe[dezie | dezie ebe o si]

Isi ọgbakọ nke nnukwu ụka Anglịkan na Roman Katọlik na-anọchite anya ezinụlọ ndị ama ama nke mpaghara ha, ọ bụ ezie na ụka ọ bụla nwere ndị otu si n'ogo niile na ọtụtụ ụlọ ụka dị ala. Ka o sina dị, agbamakwụkwọ na katidral Anglican dị na Lagos na-abụkarị nzukọ ndị isi nke mba ahụ dum, ọkachasị nke Lagos na Yorubaland. Ezinụlọ dị otú a nwere njikọ na chọọchị ha laghachi na narị afọ nke 19 ma ọ nweghị mmasị na chọọchị ndị ahụ  . Majorlọ isi obodo ukwu niile, mahadum nile, na isi obodo ọhụrụ nke Abuja nwere mpaghara maka ndị okpukperechi bụ isi iji wuo ụka na alakụba na ebe a ga-eli ozu.

Nkwenkwe ọdịnala[dezie | dezie ebe o si]

N'akụkụ nke otu okpukperechi nke okpukpe bu usoro nkwenkwe omenala nke na-emegideghi iwu obodo nke na-achịkwakwa ụkpụrụ omume na ụkpụrụ omume n'etiti ọtụtụ mmadụ.

Omenala okpukpe dị n'etiti ndị Yoruba[dezie | dezie ebe o si]

Templelọ nsọ nke Ọṣun na Oṣogbo, Nigeria.

  N'ime obodo na steeti Yoruba na ndị agbataobi ya, ụzọ ndụ echekwabara na-egosipụta nkà mmụta okpukpe nke jikọtara nkwenkwe obodo na gọọmentị etiti na ọbụbụeze ya na agbata obi ma ọ bụ obodo site na eze, eze. Oche nke eze ( oba ) bụ maka ọrụ dịrị ndị ọ na-achị, dịka nkwenye nke izi ezi nke ọchịchị oba (eze) na ndị ọ na-achị.  .

Omume[dezie | dezie ebe o si]

Na mgbakwunye na ịh ụ nnweta, yana ọmụmụ ọ na - aga n’ihu, ma ala ma ndị mmadụ, carnival nke oge na - eme ihe ngosi maka “njem” nke na - enye aka na arụpụta mpaghara. Ka ọ dị ugbu a, omume ndị ahụ abụghị otu; ha nwere ụfọdụ myirịta na iche. Omume a na-eme na ememme ọdịnala enyere mmadụ dabere n'ụdị chi ma ọ bụ chi nwanyị ndị a ga-efe ofufe. Ọ bụ ezie na carnival tradi na-adọtakarị ndị njem nleta, ndị na-achọ ihe ọchị, na ndị obodo, ọ dịkwa mma iburu n'uche na enwere ụfọdụ omume amachibidoro nke na-egbochi ndị mmadụ ịme ufodu ihe na-adịghị mma, ikekwe tupu na n'oge oriri a.

"Otu n'izu jiri nwayọ nwayọ wee gbasaa iji mee ka ndị ọhụụ ọhụụ, ọ ga-abụrịrị nke doro anya na ha ga-anọgide na-ekwupụta ọdịbendị ọdịiche ha n'ụzọ okike na ụzọ ọgụgụ isi." [47]

Okpukpe ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  Mgbe ọnụnọ dịpụrụ adịpụ na ngwụsị afọ ndị 1920, [48] okwukwe Baháʼí na Naịjirịa na-amalite site na ịsụ ụzọ Baháʼí na- abịa na Sub-Sahara West Africa na 1950s na-agbaso mbọ nke Enoch Olinga bụ onye metụtara uto nke okpukperechi na Nigeria n'ụzọ na-apụtaghị ìhè. . [49] N'isochi uto n'ofe odida anyanwu Africa, a hoputara Mgbakọ Mba Ime Mmụọ nke [50] Dika obodo di otutu n’ofe obodo ma di iche na ntinye aka ya hoputara Mgbakọ nke ime mmuo nke ya n’afo 1979 [51] na Operation World  na-eme atụmatụ 1000 Bahá'ís ke 2001 [52] ezie na Association of Religion Data Archives (ịdabere ukwuu n'ime na ndị World Christian Encyclopedia ) na-eme atụmatụ ụfọdụ 34.000 Bahá'ís ke 2005. [53]

Okpukpe Hindu[dezie | dezie ebe o si]

  Okpukpe Hindu gbasaruru Nigeria nke kachasị site na mbata nke ndị Hindu si India na nke ndị ozi ala ọzọ nke Hare Krishna. Ọtụtụ ndị Naịjirịa agbanweela n'okpukpe Hindu ọkachasị n'ihi mbọ nke ndị mgbasa ozi ISKCON. ISKCON emepeela Vedic Welfare Complex na Apapa. [54]

Gụnyere ndi Nigeria sitere na India na ndi NRI nwere ndi Hindu 250,000 na Nigeria. Ọtụtụ n’ime ha bi na Legọs, onye bụbu isi obodo Naịjirịa.

Chrislam[dezie | dezie ebe o si]

  Chrislam bụ ngwakọta nke Iso Christianityzọ Kraịst na Islam nke na-eme omume sitere na Akwụkwọ Nsọ na ọrụ . O nwere olile anya ịkwụsị esemokwu okpukpe n’etiti ndị Nigeria. [55]

Naijiria abụrụla ebe Africa maka Grail Movement, nke sitere n’ọrụ Abd-ru-shin, nke kachasị mkpa In the Light of Truth: The Grail Message .

Gratù Grail abụghị nzukọ dị na usoro iwu kwadoro, mana okwu mkpokọta maka ụdị mbọ niile ịgbasa ihe ọmụma nke Ozi Grail na iji ya mee ihe n'akụkụ niile nke ndụ.

Ikwado ụdị oge a maka ndị na - eso ya na ndị na - agụ Ozi Grail bụ - na mgbakwunye na mgbasa ozi nke Grail - otu n’ime nchegbu ndị mba ụwa na-atụgharị uche. [56] Ebumnuche ebumnuche ya na oge awa nke Ofufe na Ememme Grail, mmemme nkuzi, ọgụgụ, mgbede mkparịta ụka, nzukọ ọmụmụ, mmemme maka ụmụaka na ndị na-eto eto, ihe ngosi nka, egwu na ihe ndị ọzọ, gụnyere ọrụ nke Movement.

Reformed Ogboni Fraternity[dezie | dezie ebe o si]

Otu òtù nke na-etinye ntụnye na insignia sitere na Ogboni mbụ, dabere na usoro ochie, usages na omenala. Guzobe na 1914 site na Ven. Archdeacon TAJ Ogunbiyi  . Ndi otu ghere oghe nye ndi toro eto nabatara isonye n’ekpere arusi na Chineke. Isi òtù a dị na Lagos, Nigeria. Na 1996 o nwere ihe ruru 710 conclaves / Lodges or Iledi na Nigeria na ofesi.

Page 'Irreligion in Nigeria' not found

A na-atụle irreligion na Nigeria na-erughị otu pasent nke ndị bi na ya. Dị ka ọ dị n'ọtụtụ akụkụ Africa, enwere nnukwu ihere na enweghị ekweghị na Chineke.

Nnyocha e mere na 2010 site na Pew Research Center gosiri na 51% nke ndị Alakụba Nigeria kwenyere na ọnwụ ọnwụ maka ịhapụ Islam. N’akụkụ ụfọdụ nke Naịjirịa, e nwere ọbụna iwu megidere nkwulu.

N’afọ 2017 ndị otu Humanist Association nke Naịjirịa nwetara nnabata gọọmenti mgbe afọ 17 lụrụ ọgụ. Ihe sochiri nke a bụ nkwado nke ndị Atheist Society of Nigeria, Northern Nigerian Humanist Association na Nigerian Secular Society.

A na-ewere ya dị ka onye nwere nsọpụrụ iji okwu a bụ 'onye na-eche echiche n'efu' mgbe ọ na-ekwu maka ekweghị na Chineke. Maatụ: you bụ onye Kristian, onye Alakụba, ma ọ bụ onye ‘nweere onwe ya’?

Esemokwu dị n'etiti okpukpe[dezie | dezie ebe o si]

Ihe omume ụfọdụ nke ndị otu a emeela n'oge na-adịbeghị anya kpatara ọnwụ nke ndụ na ihe onwunwe ka ha na-agabiga ibibi ụlọ ọrụ gọọmentị nke ha na-ahụ dị ka ihe nketa ma ọ bụ oyiri nke ọdịbendị ọdịda anyanwụ na obodo ha dị iche iche. Mgbasa ozi okpukpe ndị a ahụla mmụba egbe na-ada n'etiti ndị otu a na ndị ọrụ nchekwa na ọnwụ nke ndị akaebe gbara n'akụkụ abụọ. [57] Agbanyeghi na esemokwu dị n’etiti ndị otu Kristi na ndị Alakụba adịkarịghị, esemokwu dapụtara n’etiti otu abụọ a ka otu ọbụla gbanwere. Esemokwu dị na Ọktoba 1982 mgbe ndị ụka Alakụba ji ịnụ ọkụ n'obi na Kano nwee ike ịmanye ikike ha iji gbochie Churchlọ Nzukọ Anglican ịgbasa ogo ya na ike ya n'ihi na ha hụrụ ya dịka ihe iyi egwu na alakụba dị nso, n'agbanyeghị na thoughlọ Nzukọ Anglican nọrọ ebe ahụ afọ iri anọ tupu e wuo ụlọ alakụba. [58]

Ọzọkwa, e nwere otu ụmụ akwụkwọ abụọ nọ na Naịjirịa batara n'asọmpi, Mmekọrịta Ndị Mmụta Ndị Kraịst na Ndị Mmụta Mmụta Alakụba. N'otu oge enwere mkpọsa mgbasa ozi nke ndị FCS haziri wee weta ajụjụ banyere ihe kpatara otu ịrọ òtù ga-eji na-achịkwa ogige agụmakwụkwọ agụmakwụkwọ Kafanchan. Esemokwu a dị ngwa rue ụmụ akwụkwọ Alakụba haziri ngagharị iwe na gburugburu obodo nke mechara ụfọdụ Ndị Kraịst na-aza site n'ịkụ ụlọ alakụba na kọleji. Na Machị, ndị otu Kristi na kọleji gburu ihe dịka ndị Alakụba 9-12 ma gbaa ọtụtụ alakụba ọkụ ka ihu igwe ụjọ bidoro. [59]

Nrigbu nke ndi oru mgbasa ozi na-agbasa echiche nke esemokwu ahụ, si otú a na-agbanwe ikike ọ bụla karịa. Mgbasa ozi dị iche iche na-enweghị mmasị n'akụkụ ọ bụla n'ihi ya ebe ebe dị ka ụlọ ọrụ redio gọọmentị etiti tụlere echiche nke ịgbachitere Islam n'oge a dị mkpirikpi nke ụjọ mana ọ naghị ekwupụta ọnwụ na mmebi nke ndị Alakụba kpatara, na-eme ka ọnụ ọgụgụ ndị Alakụba na-akpali. N'otu aka ahụ, akwụkwọ akụkọ Ndị Kraịst ekwupụtaghị mmebi na ọnwụ Ndị Kraịst kpatara kama ha lekwasịrị anya na ụjọ Alakụba. [60] Ndị ọzọ na-eduga òtù okpukpe ndị a na-eji mgbasa ozi agbasa ozi nke jiri nwayọọ nwayọọ bụrụ onye na-anaghị anabata okpukpe ndị ọzọ. [61]

Site na steeti[dezie | dezie ebe o si]

  • Okpukpe na steeti Abia
  • Okpukpe na steeti Adamawa
  • Okpukpe na steeti Akwa Ibom
  • Okpukpe na steeti Anambra
  • Okpukpe na steeti Bauchi
  • Okpukpe na steeti Bayelsa
  • Okpukpe na steeti Benue
  • Okpukpe na steeti Borno
  • Okpukpe na steeti Cross River
  • Okpukpe na steeti Delta
  • Okpukpe na steeti Ebonyi
  • Okpukpe na steeti Edo
  • Okpukpe na steeti Ekiti
  • Okpukpe na steeti Enugwu
  • Okpukpe na steeti Gombe
  • Okpukpe na steeti Imo
  • Okpukpe na steeti Jigawa
  • Okpukpe na steeti Kaduna
  • Okpukpe dị na steeti Kano
  • Okpukpe na steeti Katsina
  • Okpukpe na steeti Kebbi
  • Okpukpe na steeti Kogi
  • Okpukpe na steeti Kwara
  • Okpukpe na steeti Lagos
  • Okpukpe na steeti Nassarawa
  • Okpukpe na steeti Niger
  • Okpukpe na steeti Ogun
  • Okpukpe na steeti Ondo
  • Okpukpe na steeti Oyo
  • Okpukpe na steeti Plateau
  • Okpukpe na steeti Rivers
  • Okpukpe na steeti Sokoto
  • Okpukpe na steeti Taraba
  • Okpukpe na steeti Yobe
  • Okpukpe na steeti Zamfara
  • Okpukpe na Federal Capital Territory (FCT) State

Hụ kwa[dezie | dezie ebe o si]

Ntughari[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Loc

 

  1. (2015) World Population Prospectus: The 2015 Revision. Department of Economic and Social Affairs, United Nations. Retrieved on 13 September 2015. 
  2. Nigerian Constitution. Nigeria Law. Retrieved on 17 July 2015.
  3. The countries with the 10 largest Christian populations and the 10 largest Muslim populations (en-US). Pew Research Center. Retrieved on 2020-05-25.
  4. Nigeria Fact Sheet. United States Embassy in Nigeria. Archived from the original on 18 October 2020. Retrieved on 23 September 2018.
  5. https://link.springer.com/article/10.1007/s13644-021-00450-5?platform=hootsuite
  6. 6.0 6.1 Global Christianity: A Report on the Size and Distribution of the World's Christian Population. Retrieved on 2015-02-03.
  7. The countries with the 10 largest Christian populations and the 10 largest Muslim populations (en-US). Pew Research Center. Retrieved on 2020-05-24.
  8. 8.0 8.1 Diversity in Nigerian Islam. Archived from the original on 29 December 2016. Retrieved on 15 April 2014.
  9. Nigeria: a secular or multi religious state - 2. Archived from the original on 6 March 2014. Retrieved on 15 April 2014.
  10. The Middle Belt: History and politics. Nasarawastate.org (2004-11-29). Archived from the original on 29 February 2012. Retrieved on 13 March 2012.
  11. http://www.britannica.com/bps/additionalcontent/18/26525030/The-Middle-Belt-Movement-and-the-Formation-of-Christian-Consciousness-in-Colonial-Northern-Nigeria
  12. "Nigerian singer sentenced to death for blasphemy in Kano state", BBC News, 2020-08-10. Retrieved on 2021-03-14. (in en-GB)
  13. Owobi Angrew, Tiptoeing Through A Constitutional Minefield: The Great Sharia Controversy in Nigeria, Journal of African Law, Vol 48, No 2, 2002.
  14. Kano Seeks Supremacy of Sharia Over Constitution. wwrn.org (17 March 2005). Retrieved on 7 June 2011.
  15. 15.0 15.1 Nigeria. CIA World Factbook. Retrieved on 18 July 2019.
  16. The countries with the 10 largest Christian populations and the 10 largest Muslim populations.
  17. (2010) Islam and Christianity in Sub-Saharan Africa: Appendix B. Pew Forum. Retrieved on 13 September 2015. . Pew's own survey info contradicts other Pew reports so there may be an error
  18. https://www.qeh.ox.ac.uk/sites/www.odid.ox.ac.uk/files/BP1Ostien.pdf. Archived from the original on 2021-01-26. Retrieved on 2021-05-23.
  19. Future of the World Muslim Population (web) (January 27, 2011). Retrieved on 2015-02-03.
  20. Mapping The Global Muslim Population, October 2009. Archived from the original on 10 March 2012. Retrieved on 13 March 2012.
  21. Islam Nigeria. Sharia-in-africa.net. Retrieved on 13 March 2012.
  22. "Nigerian Shia base knocked down", BBC News, 1 August 2007. Retrieved on 22 May 2010.
  23. Attack on Shi'as in Nigeria | Jafariya News Network. Jafariyanews.com (2007-07-30). Retrieved on 13 March 2012.
  24. (October 2009) in Miller: Mapping the Global Muslim Population: A Report on the Size and Distribution of the World's Muslim Population. Pew Research Center. Retrieved on 8 October 2009. 
  25. Nigeria: 'No Settlement With Iran Yet', Paul Ohia, allAfrica - This Day, 16 November 2010.
  26. Ahmadiyya Muslim Mosques Around the World, p. 95
  27. The World's Muslims: Unity and Diversity. Pew Forum on Religious & Public life (August 9, 2012). Archived from the original on October 24, 2012. Retrieved on June 2, 2014.
  28. http://www.alislam.org report of Khalifatul Masih V’s West African tour
  29. Ahmadiyya Muslim Mosques Around the World, p. 34
  30. Ahmadiyya Muslim Mosques Around the World, p. 99
  31. Niger begins demolition of sect's enclave. Nigeria70.com (2009-09-02). Retrieved on 13 March 2012.
  32. Darul-Islam: Rise and fall of an empire. Thenationonlineng.net. Archived from the original on 9 May 2012. Retrieved on 13 March 2012.
  33. Egodi Uchendu. Radical Islam in the Lake Chad Basin, 1805-2009: From the Jihad to Boko Haram. Egodiuchendu.com. Archived from the original on 15 August 2011. Retrieved on 13 March 2012.
  34. Islamic Fundamentalism and Sectarian Violence: The "Maitatsine" and "Boko Haram" Crises in Northern Nigeria. Archived from the original on 26 July 2011. Retrieved on 27 August 2011.
  35. Paul M. Lubeck, "Islamic Protest under Semi-Capitalism: ‘ Yan Tatsine Explained", Africa: Journal of the International African Institute, 55.4, (1985) 369-389, pp. 369–370
  36. Toni Johnson, "Boko Haram", Council on Foreign Relations, 31 August 2011, < http://www.cfr.org/africa/boko-haram/p25739> [accessed on 1/11/2011]
  37. Regional Distribution of Christians. Pew Research Center's Religion & Public Life Project (2011-12-19). Retrieved on 2016-10-27.
  38. Site of the Nigerian Baptist Convention. Archived from the original on 27 July 2011.
  39. "Mormon Church announces in missions in Vietnam and Africa".
  40. Current Dioceses in Nigeria (Catholic Hierarchy).
  41. Timberg. "Washington Post", 17 April 2005. Retrieved on 22 May 2010.
  42. Carroll. "The Guardian on Arinze", 3 October 2003. Retrieved on 22 May 2010.
  43. Site of the Church of Nigeria. Archived from the original on 10 January 2011.
  44. Site of the Gazette ( Colorado Springs). Archived from the original on 2013-01-02.
  45. Refugees. Refworld | Nigeria: Situation of Christians, including those living in northern cities, Lagos and Abuja; state protection (2011-October 2015) (en). Refworld. Retrieved on 2020-05-24.
  46. https://wol.jw.org/en/wol/library/r1/lp-e/all-publications/books/yearbooks/yearbook-1986
  47. (Publications):The Texture of Change. Cultural Survival. Retrieved on 13 March 2012.
  48. Universal House of Justice (1986). In Memoriam. Baháʼí World Centre, Table of Contents and pp.619, 632, 802–4. ISBN 978-0-85398-234-0. 
  49. Mughrab. "Jubilee Celebration in Cameroon", Baháʼí Journal of the Baháʼí Community of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland.
  50. Compiled by Hands of the Cause Residing in the Holy Land. The Baháʼí Faith: 1844-1963: Information Statistical and Comparative, Including the Achievements of the Ten Year International Baháʼí Teaching & Consolidation Plan 1953-1963 22, 46. Archived from the original on 2013-10-23. Retrieved on 2021-05-23.
  51. MacEoin. Children/education (Listings). The Babi and Baha'i Religions: An Annotated Bibliography see entries 60–63, 80, 139. Greenwood Press's ongoing series of Bibliographies and Indexes in Religious Studies. Retrieved on 26 March 2008.
  52. Republic of Niger for August 29. Operation World. Paternoster Lifestyle (2001). Archived from the original on 2008-03-22. Retrieved on 18 May 2008.
  53. Most Baha'i Nations (2005). QuickLists > Compare Nations > Religions >. The Association of Religion Data Archives (2005). Archived from the original on 14 April 2010. Retrieved on 4 July 2009.
  54. "Adherents by Location", Adherents.com, Accessed 19 May 2007.
  55. "In African, Islam and Christianity are growing - and blending", csmonitor.com, Accessed 19 May 2007.
  56. BERNHARDT, Oskar Ernst, called Abdrushin. (1954). In the Light of Truth. The Grail Message by Abd-ru-shin.. Vomperberg; printed in Germany. OCLC 557200304. 
  57. Understanding Boko Haram – A Theology of Chaos: by Chris Ngwodo. Nigeriaplus.com (2010-10-06). Archived from the original on 13 March 2012. Retrieved on 13 March 2012.
  58. Ibrahim, pp. 65-66
  59. Ibrahim, pp. 66–68
  60. Ibrahim, pp. 67–70
  61. Ibrahim, p. 72