Rose Okoji Oko

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Rose Okoji Oko
Mmádu
Akụkụ nkeNigerian senators of the 9th National Assembly Dezie
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereRose Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya27 Septemba 1956 Dezie
Ebe ọmụmụȮra Cross River Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya23 Maachị 2020 Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jionye otu ndi omeiwu nigeria, onye otu ulo nnochite anya Naijiria Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke ọdụ ụgbọ mmiri-harcourt, University of Calabar Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịPeople's Democratic Party Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie

Rose Okoji Oko (27 Septemba 1956 - 23 Maachị 2020) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye omebe iwu Naijiria. [1] Ọ bụ onye otu ụlọ omebe iwu sitere na People's Democratic Party (PDP), na-anọchite anya ya Yala/Ogoja Federal Constituency na ọgbakọ omebe iwu nke asaa nke Naijiria. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nnọchi anya nwanyị mbụ sitere na mpaghara ya na June 2011 wee nọrọ ọdụ dị ka osote onye isi oche Kọmitii Houselọ na Mmụta. Ọ bụ Sinetọ na-anọchite anya ndị Cross River North Senatorial District. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nnọchi anya nwanyị mbụ sitere na Senatorial District na June 2015.

Ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Amụrụ na 27 Septemba 1956 ka Agbo Ojeka si Opkoma, Yala LGA, Cross River State, na nna Thomas Ojeka si Opkoma. Ọ tolitere onye nke mbụ n'ime ụmụ abụọ site na nne ya na nke asaa n'ime iri na ise site na nna ya. Ọ natara asambodo nke mbu ya n'ụlọ akwụkwọ n'afọ 1977 na WTC Primary School Enugu mgbe nke ahụ gasịrị na 1975 ọ gara Federal School of Arts & Science Ogoja dị na Cross River State iji nweta asambodo Higher School (Nigeria) . N'afọ 1981 ọ gụsịrị akwụkwọ na klas elu nke abụọ BA(Hons) n'ihe gbasara asụsụ na mahadum Calabar, Cross River steeti . N'oge na-adịghị anya, ọ gụsịrị akwụkwọ na Linguistics na Mahadum Wisconsin, Madison, USA . Ọkammụta mmụta ọrụ, Okoji Oko laghachiri na Mahadum Calabar wee gụchaa MA na Linguistics na 1984. N'afọ 1990 ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Port Harcourt dị na Rivers State ebe ọ nwetara akara mmụta doctorate na linguistics. Ọtụtụ afọ ka e mesịrị na 2007, ọ debanyere aha na gụsịrị akwụkwọ na Management Institute of Canada, ebe ọ nwetara MBA.  E ji ụmụ isii gọzie ya.

Ọrụ mmalite[dezie | dezie ebe o si]

Okoji Oko malitere ọrụ ya na Nigerian Youth Service Corps dịka onye nkuzi na Edgerly Memorial Girls Secondary School, Calabar na 1981. N'agbata 1982 na 1983 ọ kuziri na St. Patricks College, Calabar ma n'otu afọ ahụ ọ kwagara ịghọ onye nkuzi na Cross River School of Basic Studies Akampka. Ọ nọrọ n'ọkwa a ruo n'afọ 1984 mgbe ọ kwagara Mahadum Calabar ka ọ bụrụ onye enyemaka nkuzi na ngalaba asụsụ na mmụta asụsụ ruo n'afọ 1986 mgbe e buliri ya ka ọ bụrụ onye nkuzi na ngalaba ahụ. n'afo 1989 mgbe ọ dị afọ 33, a matara ya maka afọ ọrụ ya wee malite ọrụ ya dị ka onye ọrụ ọha mgbe a họpụtara ya ka Kọmishọna na-ahụ maka agụmakwụkwọ, Cross River State ; Ọkwa ọ nọrọ ruo 1991. N'otu oge ahụ, ọ rụrụ ọrụ dịka Chairperson Better Life Programme, Cross River Chapter site na 1990–1991.

Na 1993 a họpụtara ya Director General, National Defense & Security Council, Cabinet Secretariat n'okpuru ndị isi ndị agha. O ji ọkwa a n'otu oge ya na Commissioner National Electoral Commission (NEC) nke a na-akpọ Independent National Electoral Commission (INEC). N'agbata 1993 na 1994 a họpụtara ya onye isi ụlọ ọrụ, Kansụl na-achị oge ọzọ n'okpuru ndị isi ala ndị agha mgbe ahụ. Na 1995 a họpụtara ya na [2] (NCFR) nke a maara ugbu a dị ka National Commission for Refugees Migrants and Innally Displaced Persons. Na 2002 ọ lara ezumike nká.

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1999 Rose debanyere aha ma kpụrụ akụkụ nke otu ahụ iji webata People's Democratic Party (PDP) na steeti Cross River dịka onye anaghị arụ ọrụ na pati ahụ. N'agbata 2002 na 2004 ka ọ lara ezumike nká n'ọrụ ọha, ọ debanyere aha ma webata National Democratic Party (NDP) na steeti Cross River wee rụọ ọrụ dịka osote onyeisi oche South, Board of Trustees, NDP. N'afọ 2003 mgbe Naijiria mere ntuliaka onye kwuo uche ya nke mbụ kemgbe e nyefere ọchịchị n'aka ndị agha na ọchịchị ndị nkịtị, Okoji Oko zọọrọ dịka onye ga-azọ ọkwa sinetị, Cross River State North Senatorial District n'okpuru ọkọlọtọ NDP, asọmpi furu efu n'aka onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị PDP n'oge ahụ. . Ọ gara n'ihu bụrụ onye isi oche ndị isi oche ndị otu pati NDP ruo n'afọ 2007, mgbe ọ zọọrọ na ntuliaka ọchịchị onye kwuo uche ya nke abụọ n'ala anyị dịka onye ga-azọ ọkwa gọvanọ na steeti Cross River, asọmpi furu efu n'aka onye ndọrọndọrọ ọchịchị PDP.

N'otu afọ ahụ, ọ debanyere aha ọzọ dị ka onye otu na PDP na 2011 ochichi onye kwuo uche na ntuli aka onye nnọchiteanya National Assembly, Federal House na nnọchiteanya. Yala/Ogoja Federal Constituency. Ọkwa ọ nọrọ ruo mgbe ọ nwụrụ. A họpụtara ya dịka onye sinetọ na ọ nọchitere anya ugwu steeti ebe a mụrụ ya. Enwere ihe karịrị 100 ndị Sineti ahọpụtara na Mgbakọ Mba nke asatọ na 2015, mana naanị isii n'ime ndị a bụ ụmụ nwanyị. Ndị ọzọ bụ Stella Oduah na Uche Ekwunife bụ ndị na-anọchite anya Anambra . Fatimat Raji Rasaki, Oluremi Tinubu na Binta Garba . [3]

Ntuli aka ndị omebe iwu mere n'abalị iri abụọ na atọ nke ọnwa Febụwarị, 2019 wepụtara ụmụnwaanyị asaa na ọgbakọ omebe iwu nke itoolu nke ahọpụtara ya ọzọ. Ndị ọzọ gụnyere; Stella Oduah, Oluremi Tinubu, Aishatu Dahiru, Uche Ekwunife, Akon Eyakenyi and Betty Apiafe . [4]

N'afọ 2019, a họpụtara ya ọzọ ka ọ bụrụ Senator na-anọchite anya Cross River State Northern Senatorial District maka oge nke abụọ, ma bụrụ onye isi oche, Senate Committee na Trade and Investment. [5]

Akwụkwọ ndị ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • 1986: "Akụkụ na Aspect in Yala". Akwụkwọ akụkọ nke West Africa Languages, Vol.1 p. 37–52.
  • 1987: "Asụsụ na Mmụta na Nigeria. The Case of the English Language”, in Ernest Emenyonu |Emenyonu EN (ed. ) Ọmụmụ ihe n’akwụkwọ akụkọ Africa, p. 229–311.
  • 1990: "Ajụjụ na Yala". Ph.D. Tesis, Mahadum Port Harcourt.
  • 1992: Grammar nke nhazi ajụjụ na Yala . Ndị na-ebipụta akwụkwọ Kraft, Ibadan.  [6]

Otu n'ime obodo mmụta[dezie | dezie ebe o si]

  1. West African Linguistics Society
  2. Ndị otu linguistics Association of Nigeria
  3. Òtù Na-ahụ Maka Akwụkwọ Ọchịchị Commonwealth na Ọmụmụ asụsụ
  4. Calabar Doyen Loness Club
  5. Calabar Municipal Lions Club
  6. Ndị otu ụmụ nwanyị Yala
  7. Cross River State Northern Women's Association
  8. Madonna Sisters Association
  9. Òtù Ụmụ nwanyị Katọlik
  10. Patron, Model Secondary School, Okpoma, Cross River State
  11. Vice President, Cross River State Association, Abuja
  12. Patron, Exquisite Ladies Association, Cross River State
  13. Patron, Voice of Women (Network Organisation), Cross River State
  14. Patron, Intimate Ladies Association, Cross River State [ <span title="This claim needs references to reliable sources. (April 2016)">Ihe ndekọ achọrọ</span> ]

Otu Ụlọ Nnọchiteanya[dezie | dezie ebe o si]

Sinetọ Oko bidoro ọrụ afọ anọ dịka onye otu House of Representatives, Yala/Ogoja Federal Constituency na June 2011. N'afọ ahụ, a họpụtara ya na kọmitii ndị a:

  • Osote onye isi oche, kọmitii ụlọ na agụmakwụkwọ [7]
  • Onye otu, Kọmitii Ụlọ na gas
  • Onye otu, Kọmitii Ụlọ na Akaụntụ Ọha
  • Onye otu, Kọmitii Ụlọ na Ọrụ
  • Onye otu, Kọmitii Ụlọ na Ụlọ Ọrụ
  • Onye otu, Kọmitii Ụlọ na Agha
  • Onye otu, kọmitii ụlọ na-ahụ maka ihe gbasara ụmụ nwanyị [7]

Senator nke Federal Republic of Nigeria[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara ya ka ọ bụrụ Senator ugboro abụọ, na-anọchite anya Cross River North senatorial district. Ọ bụ onye isi oche kọmitii na azụmaahịa na itinye ego. [8]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Oko nwụrụ na 23 Maachị 2020 n'ụlọọgwụ dị na London, United Kingdom . Ekwupụtaghị ihe kpatara ọnwụ ya. [9]

Ebensidde[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ifop (2020-03-24). BREAKING: Nigerian Senator Rose Oko Dies In A UK Hospital (en-GB). Paradise News. Archived from the original on 2020-03-24. Retrieved on 2020-03-24.
  2. NCFRMI – National Commission for Refugees, Migrants and Internally Displaced Persons (en). www.ncfrmi.gov.ng. Retrieved on 2017-12-21.
  3. "The 6 female senators in 8th National Assembly", Naij,com, Retrieved 15 February 2016.
  4. Women who will shape Ninth Senate (en-US). Vanguard News (2019-03-04). Retrieved on 2021-04-23.
  5. Ifop (2019-07-30). Cross River Senators Snatches 3 Senate Committee Slots (en-GB). Paradise News. Archived from the original on 2019-07-31. Retrieved on 2020-03-24.
  6. Okoji Oko (1992). The Grammar of Question Formation in Yala Language. Kraft Books. ISBN 978-978-2081-11-7. 
  7. 7.0 7.1 Rose Okoji Oko, NigeriaGovernance. Retrieved 13 April 2016.
  8. admin (2017-10-02). Senator Oko: Redefining And Expanding The Horizon Of Quality Representation (en-US). TheLeader. Retrieved on 2020-03-25.
  9. Cross River female senator, Rose Oko, dies at 63 (en-US). Punch Newspapers. Retrieved on 2020-03-25.

Àtụ:Nigerian Senators of the 8th National AssemblyÀtụ:Nigerian Senators of the 9th National Assembly