Sargent Claude Johnson

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sargent Claude Johnson
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereSargent, Claude Dezie
aha ezinụlọ yaJohnson Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya7 Ọktoba 1887 Dezie
Ebe ọmụmụBoston Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya10 Ọktoba 1967 Dezie
Ebe ọ nwụrụSan Francisco Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ese, omebe ihe nkiri, omenkà Dezie
ebe agụmakwụkwọSan Francisco Art Institute Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
onye nlereranyaHarlem Renaissance Dezie
Ihe nriteWilliam E. Harmon Foundation award for distinguished achievement among Negroes Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaNational Gallery of Art, San Francisco Museum of Modern Art, Metropolitan Museum of Art, Smithsonian American Art Museum, The Huntington Library, Art Museum, and Botanical Gardens Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
omenkà faịlụ naFrick Art Reference Library, Schomburg Center for Research in Black Culture Dezie

Sargent Claude Johnson (ubochí asaá n'ọnwa Ọktoba, 1888 rụo ụbọchị irí n'ọnwa Ọktoba, 1967) bụ otu n'ime ndị na-ese ihe Africa America mbụ na-arụ ọrụ na California iji nweta aha mba. A maara ya màkà ụdị Abstract Figurative na Early Modern. Ọ bụ ónyé na-ese ihe, onye na-akpụ ite, ónyé na'ere ite, onye-ebi akwụkwọ, ónyé na na-ese foto, onye na - onye na-egbu ihe, na ónyé na-akwa ihe. Ọ rụrụ ọrụ na mgbasa ozi dịgasị iche iche, gụnyere ceramics, ụrọ, mmanụ, nkume, terra-cotta, watercolor, na osisi.[1]

'Chester' 1931: onyinyo nke nwa okorobịa Africa-America, dị iche na ọtụtụ onyinyo na ịdị mfe ya na echiche nke isiokwu ahụ. Ọ pụtara na ngosi Harmon nke 1931. (Terra-cotta, 10 7/8" H.) San Francisco Museum of Art[2]

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

Sargent Johnson bụ nwá nké atọ n'ime ụmụ isii, nke nna sitere na Sweden na nne sitere na ndị Africa America na ndị Cherokee. Nnà ya nwụrụ na 1897, nne ya nwụkwara n'ọrịa ụkwara nta naanị afọ ise ka nke ahụ gasịrị, na 1902. Sargent, mgbe ọ dị afọ iri na ise, ya na ụmụnne ya, gàrà soro nwanne nna ha, Sherman Jackson Williams, na nwunye ya, May Howard Jackson, bírí na Washington. May bụ onye ọsụ ụzọ na-ese ihe n'Afrịka America nke na-ahụ màkà ihe osise ndị nwere isiokwu Negro, o doro anya na ọ nwere mmetụta na Sargent Johnson mgbè ọ dị obere. Ka e mesịrị, e zigara ụmụ nwoke nke ezinụlọ ahụ n'ụlọ ụmụ mgbei na Worcester, Massachusetts na ụmụ agbọghọ gaa ụlọ akwụkwọ Katọlik màkà ụmụ agbọghọ African American na Native American na Pennsylvania. Dị ka ndị okenye, ụfọdụ n'ime ụmụnne Sargent ekwughị na ha bụ ndị Africa America, na-ahọrọ ibi ndụ dị ka ndị American ma ọ bụ ndị Caucasians, ọ bụ ezie na Sargent gosipụtara dị ka ndị Africa America.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Sargent Johnson malitere igosi ọrụ ya na Harmon Foundation nke New York na 1926. Site na ntọala ahụ, nke a maara màkà nkwado ya màkà nka ndị Africa America, o gosipụtara ọtụtụ n'ime ihe ya wee bụrụ ónyé a ma ama na mpaghara na mba.[3] E gosipụtara ngụkọta nke ihe 87 na ihe ngosi ahụ na ihe nrite $ 150 maka ọtụtụ ọrụ dị ịrịba ama gara Johnson, "na-egosi isi porcelain nke nwa Negro, Pearl, na eserese abụọ, otu n'ime ha, Defiant, bụ nke e wuru nke ukwuu ma dị mfe na ụgbọ elu ya dịka ọtụtụ n'ime ọrụ Mexico nke ógè a".[4] A naghị etinyekarị ya na " nka America" n'ihi otu ihe osise ya si eleghara usoro ọdịda anyanwụ ọdịnala anya ma bụrụ nke ọdịbendị mba ọzọ kpaliri, dị ka ndị na-ese ihe na Mexico Diego Rivera, José Clemente Orozco, David Alfaro Siqueiros na ndị ọzọ.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1936, Johnson na nwunye ya kewara. E zigara naanị nwa ya nwanyị, Pearl, ka ya na nné ya bírí. Mana, n'afọ 1947, a kpọgara nwunye mbụ Johnson n'ụlọ ọgwụ. N'afọ 1964, ọ nwụrụ na Stockton State Hospital. Na-eduga n'ọnwụ ya, Johnson nọgidere na-enwe mmekọrịta dị mmá na ya ma na-eleta ya mgbè niile. Nwunye ya na ezinụlọ ya nwèrè mmetụta dị ukwuu na ọrụ nka ya, ebe ọ bụ na ọtụtụ n'ime ihe osise ya na-elekwasị anya na ndị ọ hụrụ n'anya. Johnson nwụrụ n'ụlọ ya na California na úbọchị irí n'ọnwa Ọktoba, 1967, site na nkụchi obi. Ọ nọwo na-arịa ọrịa angina pectoris siri ike ruo ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri abụọ.

Ihe ndekọ A Na-ere Ahịa[dezie | dezie ebe o si]

Na Febụwarị 23, 2010, Swann Galleries rere Sargent Claude Johnson's Untitled (Standing Woman), ihe a tụrụ atụ, c. 1933-35, maka $ 52,800 - ihe ndekọ ire ere n'oge ahụ maka onye na-ese ihe. N'afọ 2009, Mahadum California, Berkeley rere ọrụ Johnson na $ 164.63, nke e mesịrị baa uru karịa otu nde dollar. Ọbá akwụkwọ Huntington mechara zụta panel enyemaka redwood nke dị mita iri abụọ na abụọ ma gosipụta ya na nku ọhụrụ ya nke America.[5]

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ask Art
  2. Bearden, Romare, and Harry Henderson. A History of African-American Artists From 1792 to the Present. 1st ed. N.p.: Pantheon, n.d. Print.
  3. "Rare Exhibit Displayed by Race Artists: Wide Variety Attracts National Interest." The Chicago Defender, 14 January 1928. Print.
  4. "Sargent Johnson Wins Chief Prize at Exhibition by Negro Artists, Sponsored by Harmon Foundation." The New York Times, February 21, 1933. Print.
  5. Carol Pogash, "Berkeley’s Artwork Loss Is a Museum’s Gain", New York Times, February 20, 2012.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]