Taslim Olawale Elias

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Taslim Olawale Elias
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereOlawale Dezie
aha ezinụlọ yaElias Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya11 Novemba 1914 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya14 Ọgọọst 1991 Dezie
Ebe ọ nwụrụLagos Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye òká ikpe, university teacher, barrister Dezie
onye were ọrụUniversity of Manchester, Mahadum nke Lagos, School of Oriental and African Studies, University of London, Victoria University of Manchester Dezie
Ọkwá o jiPresident of the International Court of Justice, Vice President of the International Court of Justice, Judge of the International Court of Justice, Onye isi ikpe nke Naịjirịa, Minister of Justice Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity College London, Igbobi College, CMS Grammar School, Lagos Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaOkpukpere Alakụba Dezie
Onye òtù nkeInstitut de Droit International, American Academy of Arts and Sciences Dezie

Taslim Olawale Elias GCON (11 Nọvemba 1914 – 14 Ọgọst 1991) bụ onye ọka iwu Naijiria nke jere ozi dịka minista na-ahụ maka ikpe ziri ezi na onye ọkaiwu-General nke Naijiria site na 1960 ruo 1966, Onye ọka ikpe Naijiria site na 1972  ruo 1975 na onye isi oche nke Ndịikpe Ikpe Mba Nile.  site na 1982 ruo 1985. Ọ bụ ọkammụta mere ka ọ dị ọhụrụ ma iwu iwu obodo Naijiria nke ukwuu.

Ntorobịa na ọmụmụ ihe[dezie | dezie ebe o si]

. [1]A akwụkwọ Elias n'ime omenaala aristocracy nke Lagos, mgbe ahụ isi obodo Nigeria, na 11 November 1914. [1] Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Church Missionary Society Grammar School na Igbobi College dị na Legọs.  [2] Ọ gosiri Ganiat Yetunde Fowosere, di na na eke ahụ ga-amụkọkwa ụmụ ise (ụmụ nwoke atọ, kpọọ Olufemi Elias onye ọka iwu na ụmụ ule).  Mgbe ọ gafechara ule ụlọ ụlọ akwụkwọ Cambridge, ọ ọrụ dị ka onye inyeaka na ngalaba nweghachi.  [3] N'afọ 1935, ọ bụ n'ịkọ okporo ụzọ Nigeria wee jee ozi na Chief Accountant's Office afọ mberede

[2] [3]Mgbe ọ na-arụ ọrụ na Nigerian Railway, Elias ikú akwụkwọ akwụkwọ nke Mahadum London, ma sere ule etiti maka ogo BA na LLB.  Ọrọ Naijiria gawa United Kingdom na 1944 wee banye na University College London .  Dị ka nke a mere n'oge Agha ọgụ nke, ebe a na-ebuso London agha ugboro ugboro, ọ malite oge na Cambridge's Trinity College .  Ọ akwụkwọ akwụkwọ na BA n'afọ ọpụta University College London na afọ abụọ ka e gosipụtara LLB.  Na 1947, a Check ya n'iche dị n'ime ndị nsọ, ebe ọ bụ Yarborough Anderson Scholar, na n'otu awụ ahụ akara akara ugo ojiji LLM ya.  Ọ gara n'ihu n'agụm akwụkwọ ya wee bụrụ onye Afrịka mbụ PhD na iwu na Mahadum London na 1949

. [4]N'afọ 1951, e Elias onyunyo UNESCO Fellowship ka o mee ihe gbasara nsogbu iwu, akụ na enyere na ọha na eze nke Africa.  Mgbe afọ ahụ, ọ nwere ikike mbụ mbụ, Simon Senior Research Fellow na Mahadum Manchester .  N'ebe ahụ, ọ bụ onye a na-akpa na nkà iwu na ndị mmadụ na ibe ya.  Ọ bụkwa na 1951 ka o akwụkwọ mbụ ya, Iwu Ala Naịjiria na Omenala

Ndụ ọkachamara[dezie | dezie ebe o si]

[5]Elias si na Manchester kwaga Oxford na 1954, mgbe ọ na-ekiri Oppenheimer Research Fellow na Institute of Commonwealth Studies, Nuffield College na Queen Elizabeth House.  [1] Ọ gara n'ihu nsogbu ya gbasara iwu Naijiria wee bipụta Groundwork of Nigerian Law n'otu afụ ahụ.  [2] N'afọ 1956, ọ bụ onye prọfesọ na-eleta ihe eji achọ na Mahadum Delhi .  O nyere aka n'ịhazi usoro ịgba na ọkụ, iwu na ndị mmadụ na ibe ya nakwa n'ịmalite Ngalaba ike Afrịka.  Elias gụkwara akwụkwọ na mahadum Aligarh, Allahabad, Bombay, na Calcutta.  N'afọ ahụ o bipụtakwara akwụkwọ abụọ, Makers of Nigerian Law and The Nature of African Customary Law

[4]Ọ la iche London na 1957 wee bụrụ onye a na-achọpụta Gọvanọ nke Akwụkwọ Akwụkwọ nke Oriental na African Studies .  Dị ka onye akwụkwọ gbasara iwu na iwu na National Council of Nigeria na Cameroons (nke mechara bụrụ National Convention of Nigerian Citizens), o sonye na 1958 Nigerian Constitutional Conference na London.  Ọ bụ otu n'ime ndị na-ese akwụkwọ iwu onwe nke Naijiria

. [6]N'afọ 1960, a hụrụ Elias ka ọ bụrụ Attorney General and Minister of Justice.  [1] Ọ jere ozi n'enwe a site na mba niile nke mbụ.  Ọ bụ ebe na e ịhụ chụrụ ya n'ime mgbe nsọpụrụ ahụ na January 1966, e we nchekwa ya na November nke afọ ahụ.

. [7]Na mgbakwunye na inye aka na iwu Naijiria na nke Africa, Elias anọwo na-arụ ọrụ ogologo oge n'ihe gbasara iwu mba ụwa.  [1] Ọ bụ onye otu United Nations International Law Commission site na 1961 ruo 1975, ọ ọrụ dị ka General Rapporteur site na 1965 ruo 1966 ma bụrụ onye isi oche ya na 1970. [1] Ọ bụ onye ndu ndịiche anya Naijiria  na ogbako a mere iji nchoputa Draft na nhazi nke onyeisi ego n'etiti steeti na ndị obodo steeti steeti ndị ọzọ na 1963 na kọmitii iche iche na iwu nke iwu mba ngwaọrụ, enyi na imekọ ihe ọnụ.  n'etiti steeti na 1964. [1] Ọ bụ onye otu kọmitii ndị na-eso nke United Nations, bụ onye depụtara iwu nke Congo, 1961–1962.  O aka depụta akwụkwọ ikike nke Òtù Na-ahụ Maka akpụkpọ n'otu Africa (OAU), na Protocol of Mediation, Conciliation na Arbitration.  [1] Elias nọchikwara anya otu OAU na Naijiria n'ihu akwụkwọ mba ụwa n'okwu gbasara gbasara Namibia .  [1] A ahụmahụ ya dịka onye otu onye otu Institut de droit international na 1969. [1] Ọ bụ Louis oche nke kọmitii nke dum na Vienna Conference on the Law of Treaties (1968-1969)

Na 1966, mgbaàmà Elias Prọfesọ na Dean nke ngalaba iwu na Mahadum Lagos .  Afọ a tupu mgbe ahụ ọ natara akara akara ugo LLD na Mahadum London maka ọrụ ya na iwu Africa na iwu ndị Britain.  (Ọ ga-aga n'ihu na-anata ihe nke 17 akara ugo mkpa nke sitere na mahadum dị iche iche ụwa [1] ).  Ọ bụ otu n'ime ndị nnata mbụ ihe nrite nrite mba Naijiria na 1979. [2] Ọtụtụ n'ime ọrụ ya na isiokwu dị iche iche iwu [1] bụ mbụ isi n'Africa n'akwụkwọ iwu nke ndị  Britain na-achịbu

Mgbe e ịhụ na 1966, a mgbaàmà Elias ọzọ ka ọ bụrụ Attorney-General na Commissioner for Justice (n' bẹẹ ọ ndu mgbe ọ na- gram Dean na Prọfesọ na University of Lagos), ruo 1972, mgbe ọ sere Chief Justice nke ndị nwe ikpe.  Kasị Elu nke Nigeria .  [1] Ndị agha weghaara ụmụ Naijiria na-nwanyị ọnwa Julaị 1975 ịchụpụrụ ya n'ọkwa a.

[1]Ọnwa ole na ole mgbe e ịhụ (na October 1975), a na-egosi site na General Assembly na Security Council nke United Nations na International Court of Justice na Hague .  [1] N'afọ 1979, ndị ọrụ ibe ya àmà ya osote onye isi oche n'iche ikpe ahụ.  Na 1981, mgbe Sir Humphrey Waldock nwụsịrị, Onye isi oche nke Ndịikpe ahụ, Elias weghaara ọrụ dị ka onye isi oche.  N'afọ 1982, ndị otu ndị na-enwe ikpe na-amaya oche nke Ndịikpe.  O si otú a onye ọka iwu Africa mbụ ngosi ahụ.  Afọ ise ka e ịhụ, a mgbaàmà Elaịs ka ọ bụrụ Onyeikpe Na-adịgide nke Arbitration na Hague .

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Elias nwụrụ na 14 Ọgọst 1991, [8] na Lagos, Nigeria.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Mkpebi Council Security United Nations 708

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Heroes of the struggle for Nigeria's independence/pioneer political, professional and business leaders (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2020-10-01). Retrieved on 2021-05-25. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Heroes of the struggle for Nigeria's independence" defined multiple times with different content
  2. "Taslim O. Elias, 76, Is Dead in Nigeria; Headed World Court", The New York Times, 15 August 1991.
  3. Dickie (1973). Who is Who in Africa. ISBN 0-9502755-0-6. 
  4. 4.0 4.1 Taslim Olawale Elias. biography.yourdictionary.com. Retrieved on 2021-05-25."Taslim Olawale Elias". biography.yourdictionary.com. Retrieved 25 May 2021.
  5. Taslim Olawale Elias | Encyclopedia.com. www.encyclopedia.com. Retrieved on 2021-05-26.
  6. Abidoye (2019-02-04). How Murtala sacked, compensated Chief Justice Taslim Elias in 1975 (en-GB). Premium Times. Retrieved on 2021-05-26.
  7. "United Nations Conference on the Law of Treaties", United Nations. Retrieved on 21 October 2013.
  8. Adebowale (2008). "Taslim Olawale Elias (1914–1991): A Biographical Note" (in en). Leiden Journal of International Law 21 (2): 291–293. DOI:10.1017/S0922156508004950. ISSN 1478-9698.