Walter Ofonagoro

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Walter Ofonagoro
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereWalter Dezie
aha ezinụlọ yaWalter Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya24 Jụn 1940 Dezie
Ebe ọmụmụUgwu Ọcha Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọchụnta ego, academic, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
onye were ọrụMahadum nke Lagos, Mahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọTrinity College, Columbia University Dezie

Walter Ofonagoro (amụrụ na 24 June 1940) bụ onye ọkà mmụta Naijiria, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ọchụnta ego bụbu Minista nke Ozi na Ọdịbendị, Federal Republic of Naijiria .[1] Ọ bụkwa Onye isi oche nke Stanwal Securities Limited (onye otu Nigerian Stock Exchange), yana Onye isi oche ya nke Merit Microfinance Bank Ltd.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya ma zụlite ya na Port Harcourt Rivers Steeti, Naijiria na ọnwa June iri abụo na anọ, afọ otu puku narị itoolu na iri anọ, Ofonagoro bụ nwa nke atọ na nwa nwoke nke abụọ n'ezinụlọ mmadụ iri na ise. Nna ya, Onyeisi Gabriel Obioha Ofonagoro (Duruishimbu IV nke Umuanu Amaigbo na Ugochinyere Igbo 1 nke Amaigbo) bụ n'oge a mụrụ ya, Assistant Transport Manager nke UAC Bulk Oil Plant, Port Harcourt. Nne ya, Lolo Gladys Ogonnaya Ofonagoro bụ onye na-ere ahịa na UAC Textiles.

Ọ gụrụ akwụkwọ na Baptist Day School Port Harcourt site na 1947 ruo 1954, ma mesịa na Baptist High School Port Harcaurt site na 1955 ruo 1959. Ọ gara n'ihu na-agụ akwụkwọ na Holy Family College Abak na Akwa Ibom Steeti, Naijiria ebe ọ gụrụ maka ọkwa A ya wee gafee ule Cambridge Higher School Certificate na Distinction na afọ otu puku narị itoolu iri isii na otu. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gara gụọ akwụkwọ na Trinity College, Mahadum nke Toronto Canada ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na BA. Ndị isi klas mbụ. Akụkọ ihe mere eme nke oge a, na 1966. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Columbia, New York, ebe ọ nwetara MA na African Economic History na Distinction na ọnwa June afọ otu puku narị itoolu iri isii na asaa, ma mesịa nweta PhD ya na African Economic akụkọ na Distinction. Ọ bụ onye nkuzi a ma ama na Ngalaba Akụkọ Ihe Mere Eme na Mahadum Lagos, Naijiria[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Enyemaka nye ndị ọkà mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Ọtụtụ afọ tupu ọrụ ya na Ministry of Information and Culture, Ofonagoro malitere ọrụ ya na afọ otu puku narị itoolu iri isii na abụọ dị ka onye nkuzi na Baptist High School Port Harcourt ebe ọ kụziri Bekee, Latin na akụkọ ihe mere eme. Site na 1968 ruo 1975, o nwere ọtụtụ ọkwa a na-akwanyere ùgwù na Mahadum Columbia, New York gụnyere; Onye nkuzi Mahadum Colombia, Onye nkuzi na akụkọ ihe mere eme na Onye nkuzi nke akụkọ ihe mere mere eme. N'oge ọ nọ na Columbia, o nyere aka ịhazi usoro nkuzi Columbia-Morningside na African Heritage site na 1968 ruo 1976. A họpụtakwara ya dị ka onye ndụmọdụ na Undergraduate History Majors na Columbia University School of General Studies; ọ bụkwa onye otu Senate nke Mahadum site na 1970 ruo 1972. Ọ rụkwara ọrụ dị ka prọfesọ nleta na mahadum dị iche iche na mpaghara New York / New Jersey dị ka; Queens College, New York University, Brooklyn College, Long Island University, Rutgers College, na City College. Ọ laghachiri Naịjirịa n'afọ 1976 ebe ọ kụziri ihe dị ka onye nkuzi dị elu na Ngalaba Akụkọ Ihe Mere Eme, Mahadum Lagos ruo n'ọnwa Juun afọ otu puku narị itoolu iri asatọ na abụọ. N'oge ahụ, ọ rụrụ ọrụ na Nzukọ Postgraduate nke guzobere Post Graduate School nke Mahadum Lagos. Ọ bụkwa onye nkuzi na-eleta akụkọ ihe mere eme nke akụ na ụba na Mahadum Ibadan site na 1978 ruo 1979. Ọ bụ onye ọsụ ụzọ na nkuzi nke akụkọ ihe mere eme nke Africa na Mahadum Lagos (1977 ruo 1982) na Mahadim Ibadan (1977 ruo 1978).[3] Ọ wepụrụ ọrụ ya na Mahadum Lagos na 1982 iji chụsoo ọrụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na azụmaahịa.

Enyemaka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọrụ mba[dezie | dezie ebe o si]

Ofonagoro bụ onye na-enye aka na isiokwu na nchịkọta akụkọ ndị a na-ebipụta mgbe ụfọdụ na akwụkwọ akụkọ Eastern Nigerian Guardian, Port Harcourt, site na 1959 ruo 1960. Ọ bụkwa onye na-enye aka ugboro ugboro na redio, telivishọn na mkparịta ụka akwụkwọ akụkọ na mgbasa ozi Canada na America. Ọ kụzikwaara ihe gbasara Africa na mmemme Sunrise Semester nke CBS TV na New York. Mgbe ọ laghachiri Naịjirịa na 1976, ọ gara n'ihu na ọrụ mgbasa ozi ya dị ka redio, telivishọn na akwụkwọ akụkọ. O kwukwara okwu ihu ọha na National Institute for Policy and Strategic Studies, Kuru Plateau State na Command and Staff College na Jaji, Kaduna State.[2]

N'afọ otu puku narị itoolu iri asaa na itoolu, gọọmentị nke Federal Republic of Naijiria họpụtara ya dị ka onye ndụmọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Nigeria Television Authority. Ihe omume ya bụ Verdict 79 bụ akụkọ ifo na ntuli aka nke afọ 1979. Ihe omume ahụ kwụsịrị na ọnwa Machị afọ otu puku narị itoolu na iri asatọ.

Ọ duziri ndị nnọchi anya gọọmentị etiti na mba ndị ọzọ, gụnyere ndị nnọchianya na International Symposium on the Renaissance na Sofia, Bulgaria (1981).[4] N'otu afọ ahụ, ọ duuru ndị nnọchiteanya gaa Shipyard Split, na Yugoslavia mbụ, iji nata MV River Maje n'aha gọọmentị etiti nke e nwetara maka Naịjirịa National Shipping Line.[5] Ọzọkwa n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1981, gọọmentị etiti nke Naijiria họpụtara ya ka ọ bụrụ onye ndụmọdụ nke ndị nnọchi anya Naijiria na onye otu kọmitii ndọrọ ndọrọ ọchịchị pụrụ iche nke Nzukọ Ezumezu nke Mba Ndị Dị n'Otu.

N'afọ otu puku narị itoolu na iri asatọ na abụọ, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke ụlọ ọrụ mgbasa ozi nke Naijiria, n'oge na-adịghị anya ọ ghọrọ onye isi nchịkwa nke NTA n'afọ otu puku narị itoolu na iri asatọ na atọ.[6]

Dr. Ofonagoro na Mallam Garba Wushishi (onye bụbu Minista nke Ozi) na mwepụta nke NAN Board, 1982

N'afọ 1993, ọ bụ onye nduzi nkwukọrịta na mkpọsa onye isi ala nke Bashir Tofa (n'okpuru ọkọlọtọ nke National Republican Convention) n'oge ntuli aka nke afọ 1993.

Site na 1994 ruo 1995, a họpụtara Ofonagoro ka ọ bụrụ onye otu National Constitutional Conference Commission, ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke nzukọ ahụ, Nzukọ Nzukọ na Kọmitii Mgbasa Ozi nke Kọmitii Nzukọ Iwu nke jere ozi dị ka odeakwụkwọ nke Nzukọ Iwu.[7] A họpụtakwara ya ka ọ bụrụ onye otu kọmitii ndị ọzọ na nnọkọ ahụ dị ka Kọmitii na-ahụ maka nchekwa mba, Kọmitii Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ, Nnwere Onwe Mgbasa Ozi na Ụmụ amaala, na Kọmitii Nhazi Iwu.[8]

N'afọ otu puku narị itoolu iri itoolu na ise, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke Intergovernmental Council for the Development of Communications Among Non-Aligned Countries (IGC).[9]

Na Machị 20, 1995, a họpụtara Dr. Ofonagoro ka ọ bụrụ Minista Federal nke Ozi na Ọdịbendị ka Nzukọ Iwu malitere ịkwụsị. N'ụzọ dị otú a, ọ ghọrọ onye otu Federal Executive Council ma n'oge ọchịchị ya, o nyere aka ịhazigharị Federal Ministry of Information. Mgbe ọ nọ na Ministri ahụ, ọ malitere ọrụ iji kwalite ọdịdị dị mma nke mba ahụ nke mebiri na mba ofesi.[2]

N'oge ọ nọ na Ministry of Information, Ofonagoro duuru ndị nnọchi anya gaa Germany na WIPO Geneva (1995). Naịjirịa meriri ihe nrite ọla edo nke WIPO maka ọganihu na Iwu Nkwado na Nchịkwa maka afọ ahụ. Otu n'ime ọrụ ya na ọrụ ahụ bụ ịmekọrịta ma bịanye aka na nkwekọrịta ọdịbendị na nke abụọ maka Naịjirịa na mba ndị ọzọ nwere enyi. Ọ duru ndị nnọchiteanya gaa ebe ndị dị ka North Korea, Iran, Ethiopia na Iraq, ebe ọ zutere Saddam Hussein na 1996.[10]

N'oge ọ na-arụ ọrụ dị ka Minista Na-asọpụrụ nke Ozi na Ọdịbendị, Ofonagoro bịanyere aka, n'aha Naịjirịa, na nkwekọrịta ọdịbendị na ihe dị ka mba 20 na òtù.[11] N'ime ka mmekọrịta bara uru na mba ndị ahụ dị mfe.

O mere ka mmepe zuru oke nke NTA Television College na Jos (1983) ma nye iwu ụlọ ọrụ injinia na nke nta akụkọ ya n'afọ ahụ.[11] E guzobekwara National Film Institute, National Film Archives, na National Film Processing Laboratories na Jos (1995) n'oge ọchịchị ya.[12] Nzọụkwụ ndị a dị mkpa iji guzobe Nollywood dị ka ụlọ ọrụ siri ike site n'inye ụlọ ọrụ dị mkpa maka ọzụzụ nke ndị ọrụ ebe a na Naịjirịa. Ọzọkwa, 1996 hụrụ inye ikikere, n'ụzọ buru ibu, na ndị ọrụ ụlọ ọrụ onwe ha iji nwee ma rụọ ọrụ redio na TV na Naịjirịa. Nke a mepụtara ahịa maka ndị na-emepụta ihe nkiri onwe ha iji rụọ ọrụ nke ọma ma si otú a, mee ka mmepe nke Nollywood dị mfe.

O nwetakwala ọtụtụ ọkwa ndị ọzọ edepụtara n'okpuru ebe a:

  • Onye isi oche nke Council of Information Ministers of Non-Aligned Countries (COMINAC). E nwere mba 113 so na COMINAC.[13]
  • Onye isi oche Kọmitii Naịjirịa, Afọ Iri Ụwa maka Mmepe Ọdịbendị.[14]
  • Onye isi oche PAN African News Agency
  • Onye isi oche National Council of Information and Culture
  • Onye isi oche nke Council of Information Minista nke ECOWAS Countries
  • Onye otu, Kọmitii Vision 2010, 1995 - 1997
  • Onye otu Imo State Elders Council, 2007 ruo taa
  • Onye otu National Party nke Naịjirịa
  • Ndị otu National Republican Convention
  • Ndị otu ndọrọndọrọ ọchịchị nke ndị mmadụ
  • Onye otu Southern Nigeria People's Assembly
  • Onye otu Aka Ikenga Lagos
  • Onye otu Ndigbo Lagos
  • Onye otu Ime Obi Caucus, Ohanaeze Ndigbo[15]
  • Onye otu Ikoyi Club 1938
  • Onye otu, IBB International Golf and Country Club, Abuja[16]
  • Onye Nlekọta E debanyere aha ya, National Association of Movie Journalists[17]
  • Onye Nlekọta nke NOPA (Nollywood Outstanding Personality Awards)
  • Onye isi ọbịa, Nollywood NOPA Awards

Enyemaka maka azụmahịa na otu esi ejikwa akụ na ụba[dezie | dezie ebe o si]

Site na afọ otu puku narị itoolu iri asatọ na otu ruo afọ otu puku narị itoolu iri asatọ na atọ, Ofonagoro jere ozi dị ka onye nduzi / onye isi oche nke Kọmitii Ego na Ntọala nke Board of Amalgamated Tin Mines of Naijiria Bukuru, Plateau Steeti, nnukwu ụlọ ọrụ na-egwupụta tin na Nigeria. Site n'afọ 1981 ruo 1984, ọ rụrụ ọrụ dị ka Onye isi oche nke Finance and Establishment Committee nke ATMN Board of Directors.[18]

Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye nduzi, onyeisi oche na onye isi oche nke ụlọ ọrụ Stanwal Group nke gụnyere Stanwal Builders Nigeria Ltd, Stanwal Consultants Nigeria Ltd, na SUNOD Transport and Haulage Company Ltd.[19]

Ofonagoro n'ọfịs ya na Broad Street, Lagos, 2008

Site na 1989 ruo 1995, ọ bụ onye nduzi nke Thomas Kingsley Securities Ltd (Member of Nigeria Stock Exchange). Mgbe ahụ, o guzobere ụlọ ọrụ nke ya (Stanwal Securities Ltd.) na 1991 nke a maara na mbụ dị ka Atlantic Securities Ltd. A gbanwere aha Atlantic Securities ka ọ bụrụ Stanwal Securities iji zere mgbagwoju anya ọ bụla nke njirimara na ụlọ ahịa ndị ọzọ a na-akpọ aha yiri ya na Naịjirịa Capital Market. Na ọnwa June iri abụo, afọ otu puku narị itoolu iri itoolu na asaa, ụlọ ọrụ ahụ nyere ikike site na Securities and Exchange Commission iji rụọ ọrụ dị ka ụlọ ahịa na-ere ahịa na-enweghị onwe ya nke nwere ego mbụ a kwụrụ ụgwọ nke N5,639,000.[2] Otú ọ dị, ka ọ na-erule ọnwa iri atọ June afọ puku abụọ na ise ụlọ ọrụ ahụ enwetala ego a kwụrụ ụgwọ nke N251,704,028 ma nye ikike ego nke N1bn, mana ego ndị nwere ego dị na N72,990,619. N'okpuru ọnọdụ ahụ, site na ọnụ ahịa mmanụ dị ugbu a na ahịa isi obodo na-ada n'efu, ụlọ ọrụ Stanwal na-enyocha atụmatụ maka ọrụ azụmaahịa n'ọdịnihu. N'akụkụ na-egbuke egbuke, Stanwal Consultants Ltd. ritere ihe nrite ọla edo maka Excellence in Business Practice site na Foundation for Excellence in business Practice, Geneva, Switzerland.

Ofonagoro bụkwa onye isi na-ekere òkè, na onye isi oche nke Merit Microfinance Bank Ltd. (nke a maara dị ka Amaigbo Community Bank Ltd).[20] O nwetala ahụmịhe dị ukwuu site na itinye ego na New York Stock Exchange kemgbe afọ 1970, na Nigerian Stock Exchange kemgbe afọ 1977. N'afọ otu puku narị itoolu iri asatọ na atọ, ụlọ ahịa Naịjirịa kwadoro Dr. Ofonagoro maka nri ehihie onwe onye na Metropolitan Club Victoria Island, Lagos, iji kwado ọrụ ya n'ịkwalite Capital Market site na mgbasa ozi nke ihe oyoyo.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Ofonagoro lụrụ Lolo Stephanie Nirmala Ofonaguro (née Lobo) nke Mumbai, India, onye nwere utu aha ọdịnala ndị a na Naijiria:

  • Lolo Duruishimbu nke Amaigbo
  • Lolo Ugbala Duruofo nke Abụọ nke Amaigbo
  • Lolo Ugochinyere Igbo nke Abụọ nke Amaigbo
  • Lolo Eze Nwanyi Nike
  • Lolo Ugosimba Enugwu-Uku

Onye nkuzi, Mrs. Ofonagoro nwetara nzere bachelọ ya na nzere masta na agụmakwụkwọ nwata site na Mahadum City nke New York, 1973 na 1975 n'otu n'otu, a họpụtara ya na 1978, dị ka Onye isi nke Mahadum Lagos Women's Society Nursery School. Ọnọdụ ọ nọ na ya ruo afọ puku abụọ na atọ mgbe ọ lara ezumike nká. Na mbụ, ọ kụziri na Muslim Teacher Training College, Surulere, Lagos. Kemgbe ahụ, o guzobere ụlọ akwụkwọ ọta akara na Ikoyi nke a maara dị ka Cuddles Daycare. Dr. na Mrs. Ofonagoro nwere ụmụ anọ: otu nwa nwanyị na ụmụ nwoke atọ.[2]

Ofonagoro bụ onye otu ndụ nke Imo Steeti Chapter nke Naijiria Red Cross, na onye nkwado nke òtù ụmụ akwụkwọ dị iche iche, klọb ndị ntorobịa na isi nke Nigerian Union of Journalists gafee mba ahụ.[21] Ọ bụkwa onye debanyere aha na Amaigbo Town Union. Ọ bụ onye otu Board of Trustees nke St. Mary's Joint Hospital Amaigbo, na Patron nke Nze na Ozo Titleholders Society of Amaigbo. Ọ bi ugbu a n'ụlọ ya, Duruishimbu Villa, Umuobi, Amaigbo, Imo Steeti.

Onyinye, nsọpụrụ, ihe nrite na otuto[dezie | dezie ebe o si]

  • Ihe nrite National Festival of Arts na edemede 1959
  • Elder Dempster Lines/ Federal Ministry of Education Students Exchange Programme na UK 1959
  • African Students Foundation of Canada Scholarship 1962 - 1966
  • James Handerson Prize na akụkọ ihe mere eme, Trinity College Toronto 1963
  • Ihe nrite Maurice Cody na Mahadum akụkọ ihe mere eme nke Toronto 1965
  • Ihe nrite Falconer nke Trinity College Literary and Debating Society 1965
  • USA/UNESCO Fellowship 1966 - 1970
  • AFGRAD Fellowship nke African American Institute 1966 - 1970[22]
  • Faculty Fellowship nke Mahadum Columbia 1966 - 1970
  • Nsọpụrụ Fellowship nke School of International Affairs, Mahadum Columbia 1968
  • The Woodrow Wilson Dissertation Fellowship 1969 - 1970
  • The Traveling Fellowship nke Mahadum Columbia 1969 - 1970
  • Faculty Post-Doctoral Fellowship nke City University of New York 1975
  • Okaa Omee nke Umuode Amaigbo 1982
  • Onye ọsụ ụzọ Outstanding Performance Awards na Media na Performing Arts, na NTA Star Performer Awards 1983
  • O ketara site n'aka ndị nna ya Ozo Title nke Nze Amaigbo Duruofo II 1985
  • Ike Obodo Amandugba 1989 (Imo State)
  • Nweta aha ọdịnala nke Duruishimbu V nke Umuanu Amaigbo 1990
  • Nwanwa Bu Ugwu Isiekenesi 1990
  • A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye mmekọ nke Historical Society of Nigeria 1991
  • Ugochine Igboyere nke Abụọ nke Amaigbo 1993
  • Oji Oma Edu, Owerri, 1995
  • Okwu Du Nka Enugwu - Ukwu (NRI) 1995
  • Ogbufuta Igbo Mma, Neni, 1995
  • Ike Obodo Nike 1995
  • Onu Na - Ekwuru Oha nke Orlu Zone Imo State 1995
  • Onye otu Nigerian Institute of Public Relations 1996
  • A họpụtara ya dịka Fellow nke Commonwealth Journalists Association nke London UK 1997
  • Ada Idagha Ke Efik Eburutu, nke Obong nke Calabar, Cross River State, Nigeria, October 1997
  • Paul Harris Fellow, Rotary International 2002
  • A na-akpọ ya otu n'ime ndị ụbụrụ na-aghọ nkọ nke narị afọ nke 21 site na International Biographical Centre Cambridge England 2002
  • Onyinye Ọrụ pụrụ iche site na Ngalaba Akụkọ Ihe Mere Eme, Mahadum Lagos 2004
  • Onye natara Nollywood Outstanding Personality Award 2009
  • E kere ya ma bulie ya na Distinguished Order of the Knights of St. Christopher (KSC) 1989 na Anglican Communion, maka ọrụ na Mission of the Church World Wide
  • Onye natara onyinye agụmakwụkwọ 25 na mkpakọrịta
  • Onye isi nke Nze na Ozo Aha ndị okenye nke Umuanu Amaigbo, na Onye Nlekọta nke Nze naOzo Amaigbo

Akwụkwọ ndị e bipụtara gasịrị[dezie | dezie ebe o si]

Ofonagoro ebipụtala ọtụtụ akwụkwọ na Canada, United States, United Kingdom, Europe na Africa. N'etiti ogologo ndepụta nke akwụkwọ ya bụ ndị a:

  • Azụmaahịa na Imperialism na Southern Nigeria 1881 - 1929 - nke Nok Publishers bipụtara, New York (1979)
  • Readings in Federalism - nke Nigerian Institute of International Affairs bipụtara (1979), nke ya na A.B. Akinyemi, na Patrick Dele Cole jikọrọ aka dezie.
  • The Currency Revolution in Southern Nigeria 1880 - 1948 - nke African Studies Center, Mahadum California Los Angeles bipụtara (1976)
  • The Story of Nigerian General Elections - nke Federal Ministry of Information bipụtara, Lagos (1979)
  • Nnukwu arụmụka: Echiche Naịjirịa na Draft Constitution - nke Daily Times Press bipụtara (1977), nke ya na Abiola Ojo, na Adele Jinadu dezigharịrị
  • Site na Traditional gaa na British Currency na Southern Nigeria: Analysis of a Currency Revolution 1880 - 1948 - bipụtara na Journal of Economic History Vol. 39 No. 3 (1979)
  • Tarikh Vol. 5 Nke 4: The African Diaspora (The African Presence in North America) - nke Longman Press bipụtara (1978)
  • The Aro and Delta Middlemen of Southeastern Nigeria and the Challenge of the Colonial Economy - bipụtara na Journal of African Studies Vol. 3 No. 2 (1976). E gosipụtara ya na Nzukọ Kwa Afọ nke African Studies Association, Philadelphia 1972.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Amaigbo
  • Steeti Imo
  • Ndepụta nke ndị gụsịrị akwụkwọ na Mahadum nke Toronto
  • Kọleji Ezinụlọ Dị Nsọ, Abak
  • Ndepụta nke ndị Mahadum Columbia na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị agha na iwu

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Law C. Fejokwu (1996). Nigeria, a Viable Black Power: Economic development plans, programmes, policies and projections (Volume 1 of Nigeria). Polcom Ltd.. ISBN 978-9-783-1594-26. 
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 Ekeanyanwu (2006). The Igbo Icon: a compendium of Igbo Achievers Vol.1. Lagos, Nigeria: Divine Associates Global services Ltd, 485–488. ISBN 9780658041. 
  3. (1981) Africa Who's Who 1st Edition. UK: Africa Books Ltd, 848. ISBN 0-903274-14-0. 
  4. Udo (2017-01-19). OFONAGORO, Sir, (Dr.) Walter Ibekwe (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 2022-02-11.
  5. Details - The Nation Archive. www.thenationonlineng.net. Retrieved on 2015-12-27.
  6. (1994) News Agency of Nigeria: Revised Edition. Lagos, Nigeria: Nan Bizcom Services, 21. 
  7. Udo (2017-01-19). OFONAGORO, Sir, (Dr.) Walter Ibekwe (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 2020-09-29.
  8. (2010) Achiever's Who's Who in Nigeria. Lagos, Nigeria: Emmade Prints, 625. ISBN 978-978-906-415-1. 
  9. "AFGRAD PROGRAM | Africa Future Foundation". 
  10. Udo (2017-01-19). OFONAGORO, Sir, (Dr.) Walter Ibekwe (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 2022-02-11.
  11. 11.0 11.1 Chuku (October 2018). "Igbo historiography: Part III" (in en). History Compass 16 (10): e12488. DOI:10.1111/hic3.12488. 
  12. Idachaba (2020-07-03). Iya Abubakar, Walter Ofonagoro: Where are they now? (en-US). Blueprint Newspapers Limited. Retrieved on 2020-09-29.
  13. Conference of Ministers of Information of Non-Aligned Countries. unterm.un.org. Retrieved on 2015-12-27.
  14. UNESCO.ORG | 1988-1997: World Decade for Cultural Development. portal.unesco.org. Retrieved on 2015-12-27.
  15. "AFGRAD PROGRAM | Africa Future Foundation". 
  16. "AFGRAD PROGRAM | Africa Future Foundation". 
  17. "AFGRAD PROGRAM | Africa Future Foundation". 
  18. (1984) Who's Who in the Commonwealth 2nd Edition. Cambridge England: International Biographical Centre, 382. ISBN 0-900332-70-0. 
  19. "AFGRAD PROGRAM | Africa Future Foundation". 
  20. Merit Microfinance Bank Limited in Orlu, Imo State (en-US). Merit Microfinance Bank Limited. Archived from the original on 2016-01-06. Retrieved on 2015-12-27.
  21. (2016) Nigerian Association of Chambers of Commerce, Industry, Mines and Agriculture NACCIMA "The Voice of Nigerian Business". Nigeria: Megavons (West Africa) Ltd, 390. ISBN 978-978-945-110-4. 
  22. AFGRAD PROGRAM | Africa Future Foundation. www.africafuturefoundation.org. Retrieved on 2015-12-27.