Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Ụkpụrụ Na-ahụ maka Gburugburu Ebe Obibi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

National Environmental Standards and Regulations Enforcement Agency (nke a makwaara dị ka NESREA) bụ ụlọ ọrụ na-ahụ maka gburugburu ebe obibi nke Gọọmentị etiti nke Naijiria nke e guzobere site na iwu nke afọ 2007 iji "mee ka ndị Naijiria dị ọcha ma dị mma".[1][2] Ụlọ ọrụ ahụ na-arụ ọrụ dị ka ụlọ ọrụ gọọmentị etiti nke Federal Ministry of Environment, ọ bụkwa onye isi nchịkwa na-eduzi ya, onye bụkwa onye isi ọrụ nke ihe dị ka ụlọ ahịa 483 na ezinụlọ ụlọ ọrụ NESREA.[3][4] Ọrụ ụmụ mmadụ nke nwere mmetụta na-adịghị mma na gburugburu ebe obibi na-ekpuchi site na NESREA's 33 National Environmental Regulations.[5] Ikike nke ụlọ ọrụ ahụ gụnyere nlekota usoro na ngwá ọrụ, ịgbaso ụkpụrụ a kapịrị ọnụ, ịdọ ndị na-emebi iwu a kapịrị aka aka aka aka, ịme nyocha ọha na eze, na itinye aro nye minista maka nyocha iji nọgide na-enwe àgwà gburugburu ebe obibi.[5]

NESREA edekọla ọtụtụ ihe ịga nke ọma n'ógbè nke nrubeisi gburugburu ebe obibi, nlekota, na mmanye ya kemgbe e guzobere ya, gụnyere itinye ọtụtụ iwu gbasara nchedo gburugburu ebe obibi.[6][7]

E dezigharịrị iwu nke guzobere NESREA n'afọ 2018 iji kwado mgbanwe na ọnọdụ nke nhọpụta nke ndị otu kansụl, ntaramahụhụ siri ike maka ndị na-emebi iwu, na ihe ndị ọzọ metụtara ya.[8]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Mkpa maka ụlọ ọrụ ọha na eze na-egbo mkpa gburugburu ebe obibi na Naijiria ghọrọ ihe dị mkpa n'ihe gbasara ihe mkpofu nsị n'afọ 1988 na Koko. Nke a kpaliri gọọmentị, [nchọpụta izizi?] nke Onye isi ala na-edu bụ Ibrahim Badamosi Babangida, ka onwe nkwubi (promulgate Decree) iguzobe Federal Environmental Protection Agency (FEPA) dịka otu na-ahụ maka gburugburu ebe obibi nke obodo.[9]

A na-agbakọta ọrụ nke FEPA n'ime usoro nke Federal Ministry of Environment, nke bụ òtù na-eme iwu maka ihe gbasara gburugburu ebe obibi na Naijiria.[10][6] Otú ọ dị, o doro anya na ọ dị mkpa ka e nwee iwu siri ike iji dozie nsogbu gburugburu ebe obibi nke mba ahụ, gụnyere ọzara, mgbukpọ ọhịa ngwa ngwa, mbuze osimiri na ndagwurugwu, adịghị ọcha gburugburu ebe obibi, mmetọ ikuku na ihe mkpofu eletrọniki.[11] Ọzọkwa, mmegharị ụwa maka mmepe na-adịgide adịgide na-esote Millennium Summit na World Summit on Sustainable Development, na idu ndú Naịjirịa na mmemme mmepe mpaghara dị ka New Partnership for Africa's Development (NEPAD), mere ka ndị na-eme mkpebi na mba ahụ mara gburugburu ebe obibi.[12]

E guzobere NESREA n'afọ 2007 site na National Environmental Standards and Regulations Enforcement Agency Act (No. 20 nke afọ 2007). Iwu ahụ na-ebo ụlọ ọrụ ahụ ebubo maka ichebe na ịzụlite gburugburu ebe obibi na Naịjirịa.[13] N'ịbụ nke Nzukọ Mba Naịjirịa kwadoro ma bụrụ nke Onye isi ala Umaru Musa Yar'Adua bịanyere aka na ya, iwu ahụ nyere ụlọ ọrụ ọhụrụ ikike:[7]  

Ọdịdị ya[dezie | dezie ebe o si]

NESREA kewara na ndị nduzi ise: Directorate of Administration and Finance, Directorate of Legal Services, Directorate nke Planning and Policy Analysis, Directorate for Inspection and Enforcement na Directorate of Law Services.[5] Onye nduzi ọ bụla na-akọsara onye nduzi ukwu, onye bụkwa onye isi ọrụ. Ọkachamara n'ihe gbasara ahụike ọha na eze bụ Ngeri Benebo bụ onye isi nchịkwa ruo n'afọ 2015, mgbe Lawrence Anukam, onye bụbu onye nduzi nke ụlọ ọrụ ahụ, nọchiri ya.[14] Onye isi ala Muhammadu Buhari họpụtara Aliyu Jauro dị ka onye isi nchịkwa n'afọ 2019.[15]

Nnyocha mmetụta gburugburu ebe obibi[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ ọrụ Federal Ministry of Environment weghaara ọrụ FEPA mgbe etinyere ụlọ ọrụ ahụ na nhazi ya. Ministri a ketara ikike maka nyocha mmetụta gburugburu ebe obibi (EIAs) na naanị Minista gburugburu ka enyere ikike ịnye nkwupụta mmetụta gburugburu ebe obibi (EIS). Kemgbe e mepụtara NESREA, ụlọ ọrụ ahụ ejirila ọrụ maka ịmanye EIA na Naijiria. N'agbanyeghị na Naijiria na-achị usoro gọọmentị etiti, mpaghara mpaghara (nke a maara dị ka steeti) enweghị ikike ịnye akwụkwọ a. Enyere ikike naanị NESREA maka ịdepụta EIA n'ụlọ ikpe mkpegharị nke afọ 2015..[16][6]

Ahịa anụ ọhịa iwu na-akwadoghị[dezie | dezie ebe o si]

Naịjirịa bụ onye bịanyere aka na Nkwekọrịta na Azụmaahịa Mba Nile na Ụdị Anụ Ọhịa (CITES), NESREA bụkwa onye na-ahụ maka ijide na ikpe nke mpụ ahịa anụ ọhịa iwu na-akwadoghị na Naịjirị. Ụlọ ọrụ ahụ edekọla ọtụtụ nnweta nke ụdị na akụkụ anụmanụ ndị a na-ebugharị site na ọdụ ụgbọ mmiri ya, ọ kpụkwara ụfọdụ ikpe a ma ama, gụnyere ndị na-abụghị ndị mba, ụfọdụ n'ime ha ka a mara ha ikpe ịga mkpọrọ.[17][18] NESREA napụtara nwa ọdụm n'aka ndị na-ere anụ ọhịa abụọ na Febụwarị 2022. Nwa ọdụm ahụ ereela n'ahịa ojii maka nde naira isii tupu NESREA napụta ya na ndị uwe ojii Naịjirịa na ndị ọrụ ogige ntụrụndụ Naịjirịja.[19][20][21] Onye nnọchi anya ụlọ ọrụ dọrọ ụmụ amaala aka na ntị ka ha kwụsị mpụ gburugburu ebe obibi ka ụlọ ọrụ na-aga n'ihu na-alụ ọgụ megide ndị na-eme ya.[20]

Ụlọ ọrụ ahụ na-arụkwa ọrụ iji gbochie ahịa iwu na-akwadoghị nke osisi na ngwaahịa osisi, dị ka osisi iroko na mahogany.[22]

Ihichapụ ihe mkpofu[dezie | dezie ebe o si]

NESREA nwere iwu gbasara mkpofu ihe, gụnyere National Policy on Waste Battery Management na National Environmental (Battery Control) Regulations.[23] Iwu ndị a na-eme ka gburugburu ebe obibi dịkwuo mma maka ndị mmadụ ibi.

NESREA (ya na ụlọ ọrụ gọọmentị ndị ọzọ) chọpụtara ụgbọ mmiri nke ihe eji eme ihe na ngwá eletrik na eletrọniki nke a na-achọ ịwụfu n'ime mba ahụ, na-eweghachi ha n'ọdụ ụgbọ mmiri ha. Naịjirịa na-ahụ ugbu a ọganihu n'iji ngwá ọrụ teknụzụ na-eduga na nnukwu mmepụta nke ihe mkpofu eletrọniki n'etiti obodo ukwu. N'ihi ya, NESREA malitere ịrụ ọrụ na ngalaba a iji guzobe itinye n'ọrụ ụkpụrụ ọrụ mmepụta gbasaa na njikwa ihe mkpofu (akụkụ ndị ọzọ nke akụ na ụba dị ka ụlọ ọrụ nri na ọṅụṅụ na-emetụtakwa). Iji mezuo nke a, ha guzobere mmemme mba niile ma bipụta ntuziaka maka ndị ọrụ ụlọ ọrụ dị mkpa.[24][25][3][26]

N'ọnwa Julaị afọ 2009, NESREA kwadoro Nzukọ Mba Nile na E-Waste, nke a makwaara dị ka Abuja Platform, nke lekwasịrị anya n'idozi nsogbu ahụ n'ụzọ sara mbara.[27]

Ihe ọmụma ọha na eze[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ ọrụ ahụ nyere iwu ka e mepụta usoro TV na redio kwa izu, NESREA Watch, nke nwere ndị na-eme ihe nkiri nke gụnyere ndị na-ese na Naijiria a ma ama dị ka Kiki Omeili.

Ọrụ okporo ụzọ Calabar[dezie | dezie ebe o si]

Gọọmentị Cross River State malitere ịrụ ọrụ n'afọ 2015 na nnukwu okporo ụzọ dị kilomita 260 (160 mi) site na Calabar ruo Katsina-Ala. Otú ọ dị, ụzọ ahụ ga-agafe otu n'ime oké ọhịa mmiri ozuzo dị na mba ahụ. Nke a mere ka ndị na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na mba ụwa na-eme mkpesa na gọọmentị arịọghị maka itinye aka tupu ịmalite ọrụ ahụ. NESREA chọpụtara na emeghị EIA wee nye iwu ka ọrụ iwu kwụsị; NESRIA wee kpọga gọọmentị steeti n'ụlọ ikpe iji kwụsị ha ịga n'ihu na-arụ ọrụ ruo mgbe ha mezuru ihe ndị iwu chọrọ.[28]

Njikọ ya na ndị uwe ojii[dezie | dezie ebe o si]

NESREA malitere mmekọrịta dị mma na ndị uwe ojii Naịjirịa malite na 2013, ebe ndị uwe ojii kwadoro ọrụ mmanye NESR EA Ndị ọrụ ahụike gburugburu ebe obibi mere mkpesa na ụlọ ọrụ ahụ kwesịrị ịbawanye ike ha kama ikwe ka ndị uwe ojii weghara ọrụ iwu ha.[29][30][31]

Esemokwu banyere ngalaba nkwukọrịta[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2012, NESREA, na nzaghachi maka mkpesa ọha na eze, mechiri ụlọ ọrụ nke otu n'ime ndị na-ahụ maka telivishọn na mba ahụ.[32] Nke a dugara na nkewa n'etiti ha na Nigerian Communications Commission (NCC), bụ ndị kwuru na NESREA enweghị ikike ịchịkwa ngalaba nkwukọrịta na mba ahụ.[33] NESREA rụrụ ụka maka itinye ụkpụrụ nchebe n'ọrụ mgbe ụlọ ọrụ na-ewu akụrụngwa telivishọn, na-achọ ka ụlọ ọrụ dị ala nọrọ ma ọ dịkarịa ala mita 10 site na ebe obibi, n'ụzọ kwekọrọ na iwu gburugburu ebe obibi nke Naijiria, karịa mita 5 nke iwu NCC kwadoro.[34] N'ikpeazụ, ụlọ ọrụ abụọ ahụ rụzuru esemokwu ha wee kweta ịrụkọ ọrụ ọnụ.[35]

Mgbanwe nke Afọ 2018[dezie | dezie ebe o si]

Ndị otu National Assembly dezigharịrị Iwu National Environmental Standards and Regulations Enforcement Agency Act ma bụrụ nke Onye isi ala Muhammadu Buhari bịanyere aka n'afọ 2018.[36] Kemgbe mmezigharị ahụ, ụlọ ọrụ ahụ na-enye ntaramahụhụ siri ike na ịkwụ ụgwọ maka mmebi iwu gburugburu ebe obibi dị ka ịchụ nta ma ọ bụ ịzụ ahịa anụ ọhịa n'ụzọ iwu na-akwadoghị, gụnyere ụdị ndị nọ n'ihe ize ndụ.[36][37]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. OALP (2019-03-19). Key Amendments to the National Environmental Standards and Regulations Enforcement Agency (Establishment) Act | The Estero (en-US). Retrieved on 2022-04-02.
  2. National Environmental Standards and Regulations Enforcement Agency (Establishment) Act, 2007 (No. 25 of 2007).. www.ecolex.org. Retrieved on 2022-04-02.
  3. 3.0 3.1 NESREA begins product responsibility programme. The Nation (10 November 2015). Archived from the original on 19 November 2017. Retrieved on 14 June 2016."NESREA begins product responsibility programme". The Nation. 10 November 2015. Archived from the original on 19 November 2017. Retrieved 14 June 2016.
  4. Regulating environmental pollution for human safety (en-US). EnviroNews Nigeria (2019-01-08). Retrieved on 2022-03-30.
  5. 5.0 5.1 5.2 MONSURAT (December 2019). "A Deep Dive into the Review of National Environmental Standards and Regulations Enforcement Agency (NESREA) Act". International Research Journal of Applied Sciences 1 (4): 20. MONSURAT, SULEIMAN (December 2019). "A Deep Dive into the Review of National Environmental Standards and Regulations Enforcement Agency (NESREA) Act". International Research Journal of Applied Sciences. 1 (4): 20.
  6. 6.0 6.1 6.2 Kunlere (6 December 2017). NESREA: Nine facts about Nigeria's top environment watchdog. WasteSmart.org. Archived from the original on 25 March 2022. Retrieved on 26 February 2022.Kunlere, Idowu (6 December 2017). . WasteSmart.org. Retrieved 26 February 2022.
  7. 7.0 7.1 National Environmental Standards and Regulations Enforcement Agency (Establishment), 2007. Act No. 25, 30 July 2007
  8. law (April 2019). NATIONAL ENVIRONMENTAL STANDARD AND REGULATIONS ENFORCEMENT (ESTABLISHMENT)(AMENDMENT) ACT 2018. lawnigeria.
  9. Federal Environmental Protection Agency Act.. www.ecolex.org. Retrieved on 2022-04-02.
  10. Federal Environmental Protection Agency (Amendment) Decree. www.commonlii.org. Retrieved on 26 February 2022.
  11. Stakeholder Workshop on Air quality and transportation challenges in Nigeria and agenda for Clean Air Action Plan (en). www.cseindia.org. Retrieved on 2022-03-30.
  12. Laws & Regulations | US EPA. US EPA (31 January 2013). Retrieved on 26 February 2022.
  13. National Environmental Standards and Regulations Enforcement Agency (Establishment) Act, 2007 (No. 25 of 2007).. www.ecolex.org. Retrieved on 1 March 2022.
  14. Jonathan appoints Anukam as NESREA boss. The Nation (24 February 2015). Archived from the original on 15 December 2015. Retrieved on 20 May 2016.
  15. Buhari appoints Jauro as NESREA DG. thenationonlineng.net (25 March 2019). Archived from the original on 26 March 2019. Retrieved on 6 May 2019.
  16. Court bars states on the issuance of EIA approval certificate. The Guardian (22 February 2015). Retrieved on 15 June 2016.
  17. Customs arrests Chinese, Malian for 'smuggling'. The Nation (12 May 2013). Archived from the original on 19 September 2018. Retrieved on 15 June 2016.
  18. Experts call for community involvement in tackling Nigeria's illegal pangolin trade. Businessday NG (22 February 2022). Retrieved on 1 March 2022.
  19. NESREA rescues lion cub from two wildlife syndicate. Tribune Online (11 February 2022). Retrieved on 1 March 2022.
  20. 20.0 20.1 Agency rescues lion cub from traffickers in Abuja. The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (14 February 2022). Retrieved on 1 March 2022.
  21. Lion Cub Rescued In Abuja, Suspected Traffickers Arrested. Channels Television. Retrieved on 1 March 2022.
  22. Orokpo (2022-02-11). NESREA seizes lion cub, arrests 2 illegal wildlife traders in Abuja (en-US). Idoma Voice Newspaper. Retrieved on 2022-03-30.
  23. Group decries non-compliance with used battery disposal by telcos. The Sun Nigeria (11 February 2022). Retrieved on 1 March 2022.
  24. NESREA urges compliance with EPR policy on solid waste. The Nation (14 December 2015). Archived from the original on 19 September 2018. Retrieved on 14 June 2016.
  25. NESREA collaborates with NASS, MAN on producer responsibility programme. Leadership Newspaper. Archived from the original on 21 April 2016. Retrieved on 14 June 2016.
  26. NESREA ready to improve waste management practices. Daily Trust. Archived from the original on 17 November 2014. Retrieved on 14 June 2016.
  27. Communiqué The Abuja Platform on E-Waste. Basel Convention. Archived from the original on 3 March 2016. Retrieved on 14 June 2016.
  28. FG drags C' River to court over superhighway. The Punch (22 April 2016). Archived from the original on 4 June 2016. Retrieved on 1 June 2016.
  29. Nigeria Police to create special unit to support NESREA | Premium Times Nigeria (en-GB) (2013-06-20). Retrieved on 2022-04-03.
  30. NESREA partners police on combating environmental crimes (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2016-07-11). Retrieved on 2022-04-03.
  31. "NESREA, Police Collaborate To Curtail Environmental Crime", Leadership. Retrieved on 14 June 2016.
  32. FRESH TROUBLE IN TELECOM SECTOR (en-US). Vanguard News (2012-08-27). Retrieved on 2022-04-03.
  33. NCC warns NESREA on usurping its responsibilities. Channels Television. Retrieved on 2022-04-03.
  34. Ogboru. "NESREA and NCC Regulations on Telecommunication Masts: Implementing the Precautionary Principle". Journal of Sustainable Development Law and Policy 5 (1): 55–70. Retrieved on 14 June 2016. 
  35. Environmental safety: NESREA, NCC partner to check telecom operators. The Nation (9 March 2016). Archived from the original on 10 March 2016. Retrieved on 14 June 2016.
  36. 36.0 36.1 Government amends NESREA Act, set to tackle environmental crimes. The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (19 November 2018). Retrieved on 11 March 2022.
  37. OALP (2019-03-19). Key Amendments to the National Environmental Standards and Regulations Enforcement Agency (Establishment) Act | The Estero (en-US). Retrieved on 2022-04-03.