Adefemi Kila

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Adefemi Kila
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha ezinụlọ yaKila Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya14 Disemba 1945 Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jionye otu ndi omeiwu nigeria, onye otu ndi omeiwu nigeria Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Wales Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịPeople's Democratic Party Dezie
agbụrụNdi Yoruba Dezie

 

Sen Adefemi Kila & Sen Fatimat Olufunke Raji-Rasaki
Sen Adefemi Kila na onye bụbu gọvanọ Adamawa, Murtala Nyako na ọrụ na Ekiti Steeti
Onye bụbu onye isi ala Yakubu Gowon na Senator Adefemi Kila na mmemme ụka na Jos
Engr Adefemi Kila na onye bụbu Julius Berger (ụlọ ọrụ) MD Mr Mark na ngwụcha afọ nke ụlọ ọrụ ahụ
Onye isi ala Olusegun Obasanjo na Senator Kila

AdefemiListen  KilaListen (amụrụ na 14 Disemba 1945) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na injinia Naijiria nke jere ozi na Senate, na-anọchite anya Ekiti Central na Eprel 2007 ozugbo ọ rụchara ọrụ maka Julius Berger Nigerian Plc ruo afọ 30 dị ka injinia obodo na dị ka onye njikwa teknụzụ (nchịkwa) ruo afọ 18. Ọ bụ onye otu kansụl nke Standards Organisation of Nigeria SON ugbu a.[1] Ọ bụ Onye Kraịst raara onwe ya nye nke ụka Anglican nke Naịjirịa.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ gara Mahadum Wales Institute of Science and Technology (nke bụzi Mahadum Cardiff) n'afọ 1970, wee nweta nzere bachelọ nke sayensị na injinia obodo ma nye ya nzere doctorate (PhD na nchịkwa azụmahịa) nke Mahadum Bradley, Lacey, Washington, D.C., US, Eprel 2002.[2][3]

Ọ malitere ọrụ injinia ya na ụlọ ọrụ ndị injinia na-ewu ụlọ - Andrew Scott na 1974 na ụlọ ọrụ nke ndị injinịa ndụmọdụ - LH.[4] Dobbie na ndị mmekọ na 1975 tupu ọ banye Julius Berger Nigeria Plc na 1976 ruo 2007 ma bulie ya n'ọkwa onye njikwa teknụzụ na 1986, ọfịs o nwere ruo afọ 18 tupu ọ laa ezumike nká.[5]

Ọ ghọrọ onye otu National Directorate of Employment (NDE) n'afọ 1987. Ọ bụ onye otu kansụl nke Nigerian Society of Engineers (NSE); Ọ nọchitere anya NSE na 2014 CONFAB.[6] O mechara bụrụ onye nduzi, National Road Federation (NRF) yana onye isi oche nke ndị nduzi nke International Road Federation (IRF), Washington, D.C., US, na-anọchite anya Nigerian Road Federation (NRF) na Federal Government of Nigeria. Ọ bụkwa onye otu ndị nlekọta nke Nigerian-American Foundation, Miami, Florida, US.

Ọ bụ onye isi oche nke Federation of Construction Industry (FOCI) http://www.foci.org.ng/about/, (nke bụbu Federation of Building and Civil Engineering Contractors in Nigeria).[7] (FOBACEC) Mee 1996 - 2001. Ọ ghọkwara osote onye isi oche nke COREN (Council for Regulation of Engineering in Nigeria http://www.coren.gov.ng/).[8] Ọ bụ onye ọsụ ụzọ President General, Senior Staff Consultative Association of Nigeria (SESCAN) ugbu a Trade Union Congress (TUC).[9] Ọ bụ onye otu Council nke Save Democracy Africa (SDA) ugbu a.

A họpụtara Adefemi Kila ka ọ bụrụ onye omeiwu maka mpaghara ndị omeiwu nke Ekiti Central ma bụrụ onye otu kọmitii dị mkpa nke ọ rụzuru ihe dị ịrịba ama dị ka osote onyeisi oche nke Kọmitii Ọrụ Senate; n'oge a, o nyere aka n'ịkwado mmezu nke àkwà mmiri Sango Ota nke a gbahapụrụ ogologo oge; a gbahapụkwara okporo ụzọ iwaraja ruo ugbu a ihe karịrị afọ 30. O tinyekwara aka n'ịhazi ọtụtụ esemokwu ala na Federal Capital Territory n'oge ọ bụ onye otu Senate Committee on Works. Ọ bụkwa onye isi oche nke obere kọmitii maka ọrụ na mpaghara North-Central na South-West.[10]

Nhọpụta ndị omeiwu[dezie | dezie ebe o si]

  • Kọmitii ọrụ nke onye isi oche Senate. N'ihi ya, onye isi oche kọmitii na Federal Roads Maintenance Agency (FERMA)[11]
  • Onye otu, Kọmitii Senate na Gọọmentị Obodo.
  • Kọmitii Ndị omeiwu na-ahụ maka ihe ndị a na-egwupụta n'ala
  • Kọmitii Senate nke FCT
  • Kọmitii Senate nke Upstream Petroleum
  • Kọmitii Senate nke Ọgwụ, Ọgwụ na mgbochi nrụrụ aka
  • Kọmitii Ndị omeiwu na-ahụ maka nkeonwe
  • Kọmitii Senate nke ndị otu na kaadị ID na ọnụ ọgụgụ mba[12]
  • Kọmitii Ndị omeiwu na-enyocha iwu

Ihe omume n'ala Senate[dezie | dezie ebe o si]

  • Kọmitii Senate maka nyocha nke FCT Land Allocation na mkpesa 1999-2007.
  • Kọmitii Senate maka nyocha nke onyeisi oche EFCC.
  • Kọmitii Senate maka nyocha nke Chief E.F Shonekan na ndị ọzọ 6 so na Infrastructural Accession Regulatory Commission (ICRC)[13]
  • Ndị nnọchi anya Senate na mpaghara mmiri nke Bakassi tupu e nyefee ya na Cameroon.
  • Onye otu, Kọmitii Jikọrọ Aka na Nnyocha nke Iwu 1999

Onyinye mmata natara mgbe ọ nọ na Senate[dezie | dezie ebe o si]

Ụfọdụ n'ime onyinye ndị o nwetara n'ihi onyinye o nyere maka mmepe mba mgbe ọ nọ na Senate gụnyere ma ọ bụghị nanị:

  • Onyinye AMA maka idu ndú doro anya 2008
  • Ihe nrite AMA maka ihe nlereanya 2008
  • Ekiti State Best Senator nke afọ 2008
  • Ihe nrite Igede Youth patrons
  • Africa Intl. Onyinye ịdị mma na idu ndú.

Ọrụ ọkachamara[dezie | dezie ebe o si]

N'ihe gbasara ndị ọkachamara, Kila bụ onye otu ụlọ ọrụ dị iche iche, gụnyere:

  • Fellow, Nigerian Society of Engineering (FNSE)[6]
  • Fellow, Nigerian Institute of Building (FNIOB)[14]
  • Fellow, Institute of Corporate Administration (FICA)[15]
  • Fellow, Nigerian Institute of Civil Engineers (FNICE)[16]
  • Onye isi oche ọsụ ụzọ, Nigerian Institute of Civil Engineers[16]
  • Onye otu edebanyere aha, Council for Regulation of Engineering in Nigeria (COREN)[8]
  • Onye otu edebanyere aha, Council of Registered Builders of Nigeria (CORBON)[17]
  • Onye otu, Nigerian Road Federation (NRF)

Ọrụ ọrụ n'ozuzu[dezie | dezie ebe o si]

Kila malitere ọrụ injinia ya na Naijiria na Julius Berger Nigeria Plc na 1976 na Design Office, na-emepụta ihe owuwu na-ejide mmiri, ntọala dị arọ, karịsịa maka Apapa Wharf Extension na ọrụ àkwà mmiri.[5] N'afọ 1977, a kwagara Kila na Lagos Inner Ring Road ma mesịa ziga ya na Marina Bridge, ebe ọ na-ahụ maka owuwu site n'akụkụ ugwu ruo na njedebe nke Apongbon, Lagos. Otú ọ dị, na njedebe nke ọrụ ahụ, e buliri ya n'ọkwa ka ọ bụrụ injinia zuru oke.

N'afọ 1979, a kwagara ya na Carter Bridge ma tinye ya n'ọrụ na-ahụ maka ngalaba niile a rụpụtara na àkwà mmiri ndị njem nke Carter Bridge. Na ngwụcha ọrụ ahụ, e buliri ya n'ọkwa ka ọ bụrụ onye injinia dị elu.

N'afọ 1980-1982, Kila bụ onye na-ahụ maka àkwà mmiri maka Inner Ring Road ma na-ahụkwa maka ụfọdụ ụlọ ọrụ mmepụta ihe na okporo ụzọ n'ime Lagos Municipality. Mgbe arụchara ọrụ ahụ nke ọma, e buliri ya n'ọkwa ka ọ bụrụ onye isi injinia.

N'ịga n'ihu n'ọrụ ya na 1982, a họpụtara Kila ka ọ bụrụ onye na-ahụ maka iwu ụlọ ọrụ mmepụta ihe na mba ahụ dum. N'ihi arụmọrụ ya n'ọrụ ahụ yana ikike nchịkwa ya, e buliri ya n'ọkwa onye njikwa teknụzụ (nchịkwa) n'afọ 1986. E mechara kpọga ya n'isi ụlọ ọrụ ahụ, na-eburu ọrụ zuru oke maka ọrụ nchịkwa n'ozuzu ya, nke gụnyere n'etiti ndị ọzọ, mmepe nke ndị ọrụ, ọzụzụ nke ndị ọrụ ahụ, yana nnọchiteanya ụlọ ọrụ ahụ na ọkwa niile nke gọọmentị, ngalaba onwe, ndị ọkachamara na ndị mba ụwa.

Ọrụ ndị otu ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Kila bụ onye otu ọrụ ma duzie ọtụtụ mkparịta ụka ndị otu ọrụ na-aga nke ọma n'oge ọrụ ya.[9]

Ọ bụ onye isi oche nke Julius Berger Nigeria Plc.[5] Senior Staff Association maka afọ 7, 1979-1986.

O mechara bụrụ onye isi ala nke Construction and Civil Engineering Senior Staff Association, 1982-1990, ọ nọkwa n'ihu nke agha ntụli aka maka mmejuputa iwu ụlọ nke gọọmentị etiti.

Kila bụ onye isi oche, Senior Staff Consultative Association of Nigeria (SESCAN) (nke bụzi Trade Union Congress (TUC), 1985-1991).[9]

Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Kila bụ onye njikwa nke ndị ikom, ego na ihe onwunwe, ma mee ka ọ nweta ọtụtụ nhọpụta dịka:

  • Ndị otu Council Standard Organisation of Nigeria (SON)
  • Onye otu ndị isi nke Nigerian Society of Engineers (NSE)
  • Onye otu Council nke Nigerian Society of Engineers (NSE) ma nọchite anya NSE na 2014 CONFAB
  • Onye otu National Directorate of Employment (NDE) na 1987-1988
  • Onye nduzi, Nigerian Road Federation (NRF)
  • Onye isi oche, Federation of Construction Industry (FOCI), (nke bụbu Federation of Building and Civil Engineering Contractors in Nigeria (FOBACEC) Mee 1996 - 2001
  • Osote Onye isi oche nke COREN (Council for Regulation of Engineering in Nigeria)
  • Onye isi oche ọsụ ụzọ, Senior Staff Consultative Association of Nigeria (SESCAN) ugbu a Trade Union Congress (TUC)
  • Onye otu, Executive board of directors of International Road Federation (IRF), Washington DC, USA., na-anọchite anya Nigerian Road Federation (NRF) na Federal Government of Nigeria. Eprel 1994.
  • Onye otu, Board of trustees, Nigerian-American Foundation, Miami, Fl. USA.

Okpukpe[dezie | dezie ebe o si]

Senator Kila bụ onye otu Anglican Church of Nigeria. Ọ bụ onye otu St. Matthew's Anglican Church Maitama, Abuja ebe ọ jere ozi dị ka onyeisi oche nke kọmitii na-akpata ego n'iwu ụlọ ụka na Mabuchi. Ọ bụ onye otu Saint Paul's Church Ishagatedo Lagos ma bụrụkwa onye

onye otu FOH39Ng bụ otu na chọọchị. Ọrụ ya na Chọọchị mere ka Bishọp (ADEBIYI) nye ya onyinye nke

ịdị mma maka nnukwu ọrụ ya na chọọchị. Ọ bụ onye otu Saint Mathews Church Maitama, Abuja ebe ọ na-eme ihe nkiri

O mekwara ka o nweta ihe nrite nke ịdị mma. Ọ bụ onye otu Saint Paul's Church Efon Alaaye, ebe ọ nọgidere na-aga n'ihu ogologo oge

nnukwu ọrụ kwụrụ ya ụgwọ dị ka 'baba ijo' nke ụka- ebe ọ bụ Chọọchị obodo ya.

Arụmụka[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Ọktoba n'afọ 2008, ọ gbachitere ụlọ ọrụ Federal Roads Maintenance Agency na Benue State, na-ebo nsogbu na-enweghị ego.[18] N'ọnwa Mee afọ 2008, ọ nọ n'etiti ndị omeiwu anọ nọ na kọmitii nyocha nke yiri ka ọ na-egbu oge n'ịnọ n'ọkwa site n'aka onye isi oche a họpụtara nke Economic and Financial Crimes Commission (EFCC), Mrs. Farida Mzamber Waziri[19] O mechara tụfuo oche ya na Senate na ụlọ ikpe mkpegharị ikpe na Festus Olabode Ola na 2009 mgbe o meriri ikpe ahụ na Tribunal.[20]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. SON – Standards Organisation of Nigeria (en-US). son.gov.ng. Retrieved on 2018-08-29.
  2. "Cardiff University", Cardiff University. Retrieved on 2018-04-27. (in en)
  3. Mid-sized. Big difference. – Bradley University (en). www.bradley.edu. Retrieved on 2018-04-18.
  4. Andrew Scott (en-GB). Andrew Scott. Retrieved on 2018-04-17.
  5. 5.0 5.1 5.2 Welcome • Julius Berger Nigeria (en). www.julius-berger.com. Retrieved on 2018-04-17.
  6. 6.0 6.1 HOME (en-gb). www.nse.org.ng. Retrieved on 2018-04-17.
  7. About – Federation of Construction Industry (en-GB). www.foci.org.ng. Archived from the original on 2018-06-18. Retrieved on 2018-04-17.
  8. 8.0 8.1 Council for the Regulation of Engineering in Nigeria – HOME (en-gb). www.coren.gov.ng. Retrieved on 2018-04-17.
  9. 9.0 9.1 9.2 Trade Union Congress – Nigeria (en-US). tucnigeria.org.ng. Retrieved on 2018-04-17.
  10. "Senate Pledges More Roads", Nigerian Observer, 31 October 2008. Retrieved on 19 September 2009.
  11. Federal Roads Maintenance Agency (en-US). ferma.gov.ng. Retrieved on 2018-04-17.
  12. NATIONAL POPULATION COMMISSION – data for national planning and development (en-US). population.gov.ng. Retrieved on 2018-04-17.
  13. ICRC regulates PPP in Nigeria (en-US). ICRC | Infrastructure Concession Regulatory Commission. Archived from the original on 2018-05-13. Retrieved on 2018-04-17.
  14. Technologies. Nigerian Institute of Building (NIOB) (en). Nigerian Institute of Building. Retrieved on 2018-04-17.
  15. ICAD – Empowering and Connecting People (en-US). www.icad.org.ng. Archived from the original on 2018-04-18. Retrieved on 2018-04-17.
  16. 16.0 16.1 nigerian institute of civil engineers. Archived from the original on 2023-09-25. Retrieved on 2023-06-18.
  17. Council of Registered Builders of Nigeria (CORBON) (en-US). COUNCIL OF REGISTERED BUILDERS OF NIGERIA. Retrieved on 2018-04-17.
  18. "Senate Committee Commends Ferma's Job in Benue", Daily Trust, 29 October 2008. Retrieved on 19 September 2009.
  19. "Waziri – 4 Panel Members Stall Presentation of Report", This Day, 29 May 2008. Retrieved on 19 September 2009.
  20. Nigeria. Code of Conduct Tribunal – Nigeria Federal Tribunals. www.lawnigeria.com. Archived from the original on 2018-06-10. Retrieved on 2018-04-18.