Asụsụ Bole-Tangale

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ndị isi na-asụ asụsụ Chadic na Naịjirịa
Asụsụ Bole-Tangale
language family
obere ụdị nkeWest Chadic A Dezie

Asụsụ Bole-Tangale (nke a makwaara dị ka asụsụ A.2 West Chadic) bụ alaka nke Asụsụ West Chadic nke a na-asụ na steeti dị iche iche nke ugwu ọwụwa anyanwụ Naịjirịa.

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ Bole-Tangale bụ: [1]

[3]Karekare bụ asụsụ kachasị dị iche n'ime alaka Bole, ebe Dera bụ asụsụ kachasị iche n'etiti alaka Tangale.

Aha na ebe[dezie | dezie ebe o si]

N'okpuru ebe a bụ ndepụta zuru oke nke aha asụsụ Bole-Tangale, ndị mmadụ, na ebe ndị sitere na Blench (2019). [2]

Asụsụ Ìgwè Asụsụ Asụsụ ndị ọzọ Aha nke aka maka asụsụ Aha ndị ọzọ Aha ndị ọzọ (dabere na ebe) Aha ndị ọzọ maka asụsụ Aha ndị ọzọ Ndị ọkà okwu Ebe (s)
Daza Daza obodo nta ole na ole (Rịba ama: Enweghị data dị) Bauchi Steeti, Darazo LGA
Bọl Bara, Fika (Fiyankayen, Anpika) Bòòò Pìkkà, Bopika Am Pìkkà, Ampika Fika, Piika Bolanci Anika, Bolewa 32,000 (1952 W&B); ọwụwa anyanwụ. >100,000 (1990) Bauchi State, Dukku, Alkaleri, na Darazo LGAs; Borno State, Fika LGA
Bure BuBure Bure Bure Otu obodo dị n'ebe ndịda ọwụwa anyanwụ nke obodo Darazo Bauchi Steeti, Darazo LGA
Ọ bụ n'oge ochie ka a na-akpọ ya Bele Ebe a na-akpọ bụ́ bụ́ búi e ji akpọ ihe.[Ihe e dere n'ala ala peeji] Bellawa 120 (Ụlọ Nsọ 1922); obodo nta ole na ole Ógbè Bauchi
Deno 9,900 (LA 1971) Bauchi State, Darazo LGA; 45 km n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ nke obodo Bauchi 
Galambu Galembi, Galambe Galambu Galambu 8505 (Temple 1922); 2020 (Meek 1925); 1000 (SIL) Bauchi State, Bauchi LGA, ọ dịkarịa ala obodo 15
Dera Shani, Shellen na Gasi Bo Dera na Dera sg.[Ihe e dere n'ala ala peeji] Kanakuru 11,300 (W&B) Adamawa Steeti, Shellen LGA; Borno Steeti, Chani LGA
Fyandigeri Fyandigere Ogologo oge Fyandigeri, pl. Gerawa, Gere, Gera 13,300 (LA 1971); ọ dịkarịa ala obodo nta 30. Ọtụtụ obodo Gera anaghịzi asụ asụsụ ahụ. Nnyocha e mere n'afọ 2018 tụrụ aro na e nwere naanị obodo nta anọ ebe a na-enyefe ụmụaka asụsụ ahụ. Bauchi State, Bauchi na Darazo LGAs
Geruma Sum, Duurum, ikekwe Gamsawa/Gamshi (Ụlọ Nsọ) Gerema, Germa Geerum (asụsụ Duurum); Gyeermu (asụsụ Sum) Geerum (asụsụ Duurum); sg. na Gyeermu, pl. Gyeermu (Sum dial.) 4,700 (LA 1971) Bauchi State, Toro na Darazo LGAs. Ọ dịkarịa ala obodo iri
Giiwo Kirifi Bu Giiwo Ogologo oge Ma Giiwo, pl. 3,620 (1922 Temple); 14,000 (SIL) Bauchi State, Alkaleri, Bauchi na Darazo LGAs, obodo nta iri abụọ na anọ
Karekare Ebe Ọdịda Anyanwụ Jalalum, Ebe ugwu Pakaro na Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ngwajum Kelekere, Kerekere, Karaikarai, Kerikeri 39,000 (1952 W&B) Bauchi State, Gamawa na Misau LGAs; Yobe State, Fika LGA
Kholok Kode, Koode, Kwoode, Widala, Pia, Wurkum, Pitiko 2,500 (1977 Voegelin & Voegelin) Taraba State, Karim Lamido LGA, nso Didango
Kubi Kuba 1,090 (1922 Temple); 500 (1973 SIL) Bauchi State, Darazo LGA, 40 km.  N.E. nke obodo Bauchi
Kulung (Chadic) Kulung (ndị na-asụ ya na-ewere onwe ha dị ka Kulung i.e. Jarawan Bantu, ọ bụ ezie na asụsụ ha bụ Chadic ma nwee njikọ na Piya) Wurkum 2000? Taraba Steeti, Karim Lamido LGA
Kutto Kupto Kúttò Kúttò Obodo nta abụọ. 3000 (nke dị n'afọ 1990) Bauchi State, Bajoga LGA, Yobe State, Gujba LGA
Maaka Asụsụ abụọ; Maaka (na Gulani) na Maha (na Vara) Magha, Maga, Maha Ihe karịrị 4,000 (1990) Yobe State, Gujba LGA. Obodo Gulani na Bara na obodo nta ndị metụtara ya. N'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ nke ọdọ mmiri Dadin Kowa.
Ngamo Egwuregwu 17,800 (1952 W&B) Borno State, Fika LGA; Bauchi State, Darazo LGA, Darazo district na Dukku LGA, Nafada district
Ma Asụsụ ndị jikọtara ya na obodo atọ dị mkpa Walo Péerò Ogologo oge Péerò, pl. Filiya [aha obodo] 6,664 (1925 Meek); 20,000 (1973 SIL) Gombe State, Shongom LGA, gburugburu Filiya. Obodo nta atọ: Gwandum, Gundale na Filiya.
Ìgwè Piya-Kwonci Piya-Kwonci Pia Wurkum, Pitiko 2,500 (1977 Voegelin & Voegelin) Taraba State, Karim Lamido LGA, nso Didango
Piya Piya-Kwonci Pia Wurkum
Kwonci Piya-Kwonci Kunshenu Ihe karịrị 4000 (1990)
Goji Fo Goji Nya Goji pl. Memme Goji Kushe, Kushi Chong'e 4000 (1973 SIL); 5000 (1990). ca. Obodo nta 20 (2007) Gombe State, Shongom LGA
Kwaami Kafarati, Ɗolli Kwami na Kwom Kwáámì Kwáámì Komawa 10,000 (1990) Bauchi Steeti, Kwami LGA
Nyam Nyambolo Otu obodo Taraba State, Karim Lamido LGA, na obodo Andami
Tangale Ture, Kaltungo, Shongom, Billiri Njikọ Táŋlɛ̀ Billiri 36,000 (1952 W&B); 100,000 (1973 SIL) Gombe State, Kaltungo, Alkaleri na Akko LGAs

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

N'okpuru ebe a bụ ndepụta zuru oke nke aha asụsụ Bole-Tangale, ndị mmadụ, na ebe ndị sitere na Blench (2019N'okpuru ebe a bụ ndepụta zuru oke nke aha asụsụ Bole-Tangale, ndị mmadụ, na ebe ndị sitere na Blench (2019

  1. Blench, Roger. 2006. The Afro-Asiatic Languages: Classification and Reference List (ms)
  2. 2.0 2.1 Blench (2019). An Atlas of Nigerian Languages, 4th, Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "BlenchAtlas4" defined multiple times with different content
  3. Blench, Roger. 2021. West Chadic classification 2021. Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation.

Isiokwu a gụnyere ederede dị n'okpuru ikikere CC BY 3.0. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • The Yobe Languages Research Project site na onye nwụrụ anwụ Russell G. Schuh nke UCLA
  • Ihe onwunwe West Chadic na africanlanguages.org