Buka Suka Dimka

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Buka Suka Dimka
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1940 Dezie
Ebe ọmụmụColonial Nigeria Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya15 Mee 1976 Dezie
Ebe ọ nwụrụLagos Dezie
ihe kpatara ọnwụballistic trauma Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Hausa Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa, pidgin Naịjirịa Dezie
convicted ofhigh treason Dezie
Ọrụ ọ na-arụndị agha Dezie
ebe agụmakwụkwọOfficer Cadet School, Portsea Dezie
ọkwa aghapodpolkovnik Dezie
ngalaba aghaNdị agha Naịjirịa Dezie

 

Lieutenant Colonel Buka (Bukar) Suka (Suwa) Dimka (1940 - 15 Mee 1976) bụ onye ọrụ ndị agha Naijiria bụ onye isi na 13 Febụwarị 1976 nke ndị agha na-enweghị isi megide ọchịchị nke General Murtala Ramat Muhammed .[1] Dimka sonyekwara na nnupụisi nke Naijiria nke 1966 nke kwatuo ọchịchị nke General Aguiyi Ironsi.

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Buka Suka Dimka dị ka onye isi nke abụọ site na Australian Army Officer Cadet School, Portsea, n'ime ndị agha Naijiria na 13 Disemba 1963. Ya na onye ọrụ ọzọ (Lt. Boniface Ikejiofor) bụ ndị ọrụ ndị agha Naijiria abụọ mbụ zụrụ na Australia ma nwee ihe ịga nke ọma n'ịmecha ọnwa 12 n'ụlọ akwụkwọ ahụ na cadets si Australia, New Zealand, Malaysia, Philippines na Pacific Islands.[2]

Ntinye aka na nnupụisi nke Naijiria na July 1966[dezie | dezie ebe o si]

Dimka, onye na-arụ ọrụ na kọleji ọzụzụ ndị agha Naịjirịa na Kaduna, bụ otu n'ime ọtụtụ ndị isi sitere n'ebe ugwu Naịjirị bụ ndị mere ihe a maara dị ka nnupụisi nke Naịjiria nke 1966 n'ihi mkpesa ha nwere n'ebe gọọmentị General Aguiyi Ironsi nọ nke kwụsịrị nnupụis ahụ na Jenụwarị 15.[3] Ndị isi ndị a gụnyere Lt. Colonel Murtala Muhammed (onye ndú nke Dimka gbara izu megide ma gbuo ya afọ iri ka e mesịrị), 2nd Lieutenant Sani Abacha, Lieutenant Muhammadu Buhari, Lieutenant Ibrahim Bako, Lieutenant Abraham Babangida, na Major Theophilus Danjuma n'etiti ndị ọzọ. A na-ebo Dimka na Lieutenant Dambo ebubo ịgba égbè ma gbuo Lieutenant Colonel Michael Okoro, Commander of the 3rd Battalion n'oge nnupụisi July.[4] Omume ọzọ a ma ama site na nnupụisi July bụ ịchụso Dimka na ebumnuche igbu Brigade Major ya (Samuel Ogbemudia). Tupu nnupụisi ahụ, Major Ogbemudia jidere Lieutenant Dimka maka imebi iwu machibidoro ndị agha na-enweghị ikike. N'okpuru ajụjụ ọnụ nke Ogbemudia, Dimka mere mkpesa banyere mmegbu agbụrụ ma Ogbem Claudia mechara tọhapụ ya.[5] N'ịbụ onye Ogbemudia mesoro ya iwe, Dimka mere atụmatụ igbu Major Ogbem Claudia. N'ụzọ dị mma, Major Abba Kyari na Colonel Hassan Katsina dọrọ Ogbemudia aka ná ntị bụ ndị nyere Landrover mgbapụ na-eji égbè submachine. Dimka kpọkọtara otu ndị agha ugwu na-achụ Ogbemudia (mgbe ụfọdụ na-agba égbè) site na Kaduna ruo Owo, Ondo Steeti ebe Ogbemudy hapụrụ Landrover ya (nke mmanụ gwụrụ) wee rịgoro mgbidi dị mita isii n'ime oké ọhịa iji gbanahụ Dimka na ndị agha ya.[4]

Ntinye aka na 13 February 1976 Coup[dezie | dezie ebe o si]

E gburu General Muhammed ya na onye na-enyere ya aka Lieutenant Akintunde Akinsehinwa mgbe otu ndị na-egbu egbu mejupụtara Lieutenant Colonel Dimka, Major Rabo, Captain Parwang na Lieutenant Seri wakporo Mercedes-Benz ya na Ikoyi, Lagos.[6] N'ime mgbasa ozi a haziri na mba ahụ, Lieutenant Colonel Dimka kwuru na nrụrụ aka, enweghị mkpebi, njide na njide na-enweghị ikpe, adịghị ike n'akụkụ Onye isi ala na nchịkwa na-adịghị mma n'ozuzu ya bụ ihe kpatara ịkwatu gọọmentị. Mgbe ọtụtụ awa gachara, ndị agha na-eguzosi ike n'ihe nye gọọmentị kwụsịrị nnupụisi ahụ ma Dimka gbaga n'ụlọ Redio Nigeria na Ikoyi ebe o mere mgbasa ozi na mba ahụ. E mechara jide ya na onye akwụna nọ n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Naịjirịa. Mgbe ụlọ ikpe ndị agha gasịrị, Lieutenant Colonel Dimka na ndị isi agha 38 ọzọ na ndị nkịtị gburu site na ndị na-agba égbè. Onye bụbu onye isi ndị agha, General Yakubu Gowon (onye General Muhammed chụpụrụ na July 1975), so na nnupụisi ahụ (site na akaebe Dimka). Gọọmentị Britain jụrụ ịnyefe Gowon. Afọ ole na ole ka e mesịrị, onye isi ala Shehu Shagari gbaghaara Gowon na ọkwa ya (General) na uru ndị ọzọ ka General Ibrahim Babangida weghachiri n'ụzọ zuru ezu na 1987.[7] Lieutenant General Olusegun Obasanjo nọchiri General Murtala Muhammed.

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

E gburu Lieutenant Colonel Dimka n'ihu ọha na 15 Mee 1976 na Kirikiri Maximum Security Prison na Lagos.[1][8]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1976: Lt. Col. Bukar Dimka and six coup confederates. Executed Today. Archived from the original on 19 December 2020. Retrieved on 11 January 2015.
  2. Siollun (2009). Oil, Politics and Violence: Nigeria's Military Coup Culture (1966-1976). Algora, 200–201. ISBN 9780875867090. Retrieved on 27 December 2014. 
  3. Siollun (2009). Oil, Politics and Violence: Nigeria's Military Coup Culture (1966 - 1976). Algora. ISBN 9780875867090. 
  4. 4.0 4.1 Omoigui. Operation Aure (3). Gamji. Archived from the original on 4 April 2015. Retrieved on 11 January 2015.
  5. Siollun (2009). Oil, Politics and Violence: Nigeria's Military Coup Culture (1966-1976). Algora. ISBN 9780875867090. 
  6. Siollun (2009). Oil, Politics and Violence: Nigeria's Military Coup Culture (1966 - 1976). Algora. ISBN 9780875867090. 
  7. Ihonvbere (1998). Illusions of Power: Nigeria in Transition. Africa World Press. ISBN 9780865436428. 
  8. Famoroti. How Dimka, co-plotters were tried, executed for treason. National Mirror. Archived from the original on May 4, 2014. Retrieved on 5 January 2015.

Ebe e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]