Christopher Oluwole Rotimi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

   

Christopher Oluwole Rotimi
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
allegianceNaijiria Dezie
Aha enyereChristopher Dezie
aha ezinụlọ yaRotimi Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya9 Maachị 1928 Dezie
Ebe ọmụmụAbeokuta Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, diplomat, soldier Dezie
ebe agụmakwụkwọỤlọ akwụkwọ King's College, Lagos, Mahadum nke Ibadan Dezie
agbụrụNdi Yoruba Dezie
ọkwa aghabrigadier general Dezie

Christopher Oluwole Rotimi (amụrụ na 20 Febụwarị 1935) bụ onye Brigadier General nke ndị agha Naijiria lara ezumike nká, onye nnọchi anya mba ọzọ na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọ jere ozi n'oge Agha Obodo Naijiria, ọ bụkwa Gọvanọ nke Western State mgbe Naijiria nọ n'okpuru ọchịchị ndị agha site na 1971 ruo 1975. Oluwole Rotimi ghọrọ onye nnọchi anya Naijiria na United States na 2007.[1]

Paa

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Oluwole Rotimi na 20 Febụwarị 1935, na Abeokuta, Naijiria n'ezinụlọ Yoruban.[2] Ọ gara Agooko Methodist School, Lisabi school, Olowogbowo Methodist School nakwa Kings College Lagos, mgbe nke ahụ gasịrị ọ nwetara BA na University College Ibadan.

Oluwole sonyeere ndị agha Naijiria na 1960 ma jee ozi dị ka akụkụ nke United Nations Peace-keeping Force na Democratic Republic of the Congo. Ọ ghọrọ onye isi oche Quartermaster General nke mbụ n'Afrịka na onye nke atọ na-abụghị onye ọcha Quartermaster general nke ndị agha Naịjirịa na 1966. N'oge Agha Obodo Naijiria Oluwole Rotimi nyere nkwado maka mbọ agha nke Gọọmentị etiti. Ọ ghọrọ ọchịagha nke Ibadan Garrison n'etiti afọ 1969 na 1970.

Gọvanọ nke Western State[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe agha ahụ gasịrị Oluwole Rotimi ghọrọ Gọvanọ Ndị Agha nke Western State of Nigeria na 1971, n'okpuru Yakubu Gowon na-anọchi Brigadier Adeyinka Adebayo.[3][4] N'oge ọ bụ gọvanọ, steeti ahụ nwere udo na mmepe.[5]

Ọrụ Dị ka Gọvanọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Ụlọ Ọrụ Cement na Shagamu
  • Ụlọ Ọrụ Na-emepụta Ụdọ na Cable na Ibadan
  • Ụlọ Ọrụ Na-emepụta Ihe Ndị E Ji Ji Ji Ji Ache
  • Ụlọ Ọrụ Na-emepụta Osisi na Ondo
  • Ebe a na-egwupụta mmanụ nkwụ na Okitipupa.

Mgbagha ọchịchị n'afọ 1975[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1975, e wepụrụ Oluwole Rotimi n'ọkwa dịka gọvanọ nke Western Nigeria mgbe nnupụisi ọchịchị nke afọ 1975 gasịrị. Nchịkwa na-esonụ nke General Murtala Mohammed duziri, nyere otu kọmitii ọrụ ịchọpụta nrụrụ aka n'etiti ndị gọvanọ gara aga nke ọchịchị gara aga. Oluwole Rotimi, ya na Mobolaji Johnson-Brigadier (Gọvanọ Legas State) bụ otu n'ime naanị ndị gọvanọ abụọ a tọhapụrụ.[6]

N'okpuru Obasanjo[dezie | dezie ebe o si]

Na 1999 Gen. Onye isi ala Olusegun Obasanjo họpụtara Oluwole Rotimi dị ka Onye isi nke Kọmitii nyocha maka nyocha nke ala gọọmentị etiti.

Oluwole Rotimi nwetara onyinye National Award of Commander of the Order of the Niger (CON) n'afọ 2003.

N'afọ 2005, a họpụtara Oluwole Rotimi ka ọ bụrụ onye otu National Constitutional Review Conference na-anọchite anya steeti ya bụ Ogun State.

Onye nnọchi anya[dezie | dezie ebe o si]

Oluwole Rotimi ghọrọ onye nnọchi anya na United States of America na Machị 2008.[7] Onye isi ala Naịjirịa, Umaru Yar'Adua chụpụrụ ya n'ọkwa ahụ na Machị 2009 mgbe ebubo nnupụisi gasịrị.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. (2002) Oyo State past and present. Nigeria: Ministry of Information, Youth, Sports & Culture. 
  2. Siollun (2009) p. 30.
  3. Africa contemporary record: annual survey and documents. Colin Legum, Africa Research, Ltd, John Gordon Stewart Drysdale. (eds) Africana Pub. Co., 1977. p. 1959
  4. James J. Olulẹyẹ. Military leadership in Nigeria, 1966–1979. University Press Ltd., 1985 p. 77, 176
  5. Akinola. "Rotimi on regionalism and military rule". Retrieved on 25 January 2019.
  6. Corrupt soldiers face court martial. African Business. 1 April 1994.
  7. Nigeria: Appraising the Ambassadorial List. Nathaniel Jonah. Leadership (Abuja) 9 October 2007.
  • Max Siollun Mmanụ, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ime ihe ike: Ọdịbendị Ọchịchị Ndị Agha Naịjirịa 1966-1976. Algora Publishing, 2009 ISBN 0-87586-708-1 peeji nke 30, 70, 92, 186-187, 223.

Àtụ:WesternStateGovernorsÀtụ:Nigeria Gowon Governors