Naịjirịa Naịjirị na Nchịkwa Mmiri

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Naịjirịa Naịjirị na Nchịkwa Mmiri

Nigeria Erosion and Watershed Management Project (NEWMAP) bụ ọrụ enyemaka nke World Bank nke e mere iji dozie nsogbu mbuze nke Naịjirịa na Ndịda Ọwụwa Anyanwụ Naịjiria na mmebi ala na Northern Nigeria na ọtụtụ akụkụ. [1]A mụrụ ọrụ a site na arịrịọ maka enyemaka nke Onye isi ala Goodluck Ebele Jonathan nyere World Bank na 2010. Ọ rịọrọ maka enyemaka n'ịkwado oke mbuze na Southern Nigeria, mmebi ala na Northern Nigeria na enweghị nchebe gburugburu ebe obibi. [2][3]Ngalaba Na-ahụ Maka Gburugburu Ebe Obibi. na-enyocha ọrụ ahụ. Akụkụ ụfọdụ nke ọrụ ahụ gụnyere mbuze na itinye ego na njikwa mmiri, mbuze na ụlọ ọrụ Nchịkwa mmiri na ọrụ ozi na nzaghachi Mgbanwe ihu igwe.[4]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Ndị otu ahụ kwadoro ọrụ ahụ na Mee 8, 2012, wee malite ọrụ na Septemba 16, 2013, site na nhọpụta Amos Abu, Ruth Jane Kennedy-Walker, Grant Milne dị ka ndị isi otu, ụlọ ọrụ gọọmentị etiti nke gburugburu ebe obibi dị ka ụlọ ọrụ mmejuputa na ngụkọta ọrụ nke US $ 650 nde na ego World Bank nyere nke US $ 500 nde. ọ bụ ọrụ afọ asatọ, a na-atụ anya na ọ ga-agwụ na June 30, 2020.[5]

Ọrụ ahụ malitere ịrụ ọrụ zuru oke na 2013 na steeti asaa na-ahụ maka ya bụ; Abia, Anambra, Cross River, Ebonyi, Edo, Enugu na Imo State nke tara ahụhụ site na ndagwurugwu na akụrụngwa na ndụ. N'afọ 2015, ọrụ ahụ gbasaa iji gboo mkpa gburugburu ebe obibi nke steeti iri na abụọ ọzọ ya bụ; Delta, Oyo, Sokoto, Gombe, Plateau, Kogi, Kano, Akwa Ibom, Borno, Nasarrawa, Katsina na Niger steeti.[2]

Ihe ndị ọ rụzuru[dezie | dezie ebe o si]

Ụfọdụ ihe ndị ọrụ ahụ rụzuru kemgbe e bidoro ya na 2010 gụnyere;[6][7]

  • Inye onyinye nye ndị mmadụ na-emetụta erosion na mmebi ala na steeti ndị dị n'okpuru ikike ya iji malite ọrụ ndị ọzọ ma kwado ha ịkwaga n'ebe ọhụrụ.
  • Ọrụ ahụ emeela ka etinye ọdụ ụgbọ mmiri, ọdụ mmiri, ngwá ọrụ ịdọ aka ná ntị maka idei mmiri n'oge gafee ebe ndị dị n'akụkụ osimiri.
  • Okike nke ego ihu igwe pụrụ iche nke a na-elekwasị anya n'ịchịkwa mbuze, idei mmiri na ihe ize ndụ ala yana nsogbu mmiri ozuzo nke nwere ike iduga na nsogbu gburugburu ebe obibi.
  • Okike nke ndagwurugwu na steeti dị iche iche n'ógbè ahụ nwere nnukwu erosion na nsogbu idei mmiri na Naịjirịa.
  • Mmepe nke Nigeria Innovative Green bonds nke na-achọ ịkwụ ụgwọ ọrụ ndị metụtara nsogbu gburugburu ebe obibi na ihu igwe na Naijiria.
  • Inye nkwado maka nsogbu gburugburu ebe obibi metụtara ihu igwe na Naịjirịa.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Nigeria Erosion and Watershed Management Project | eConservation. econservation.jrc.ec.europa.eu. Retrieved on 2022-09-02.
  2. 2.0 2.1 About Us – NEWMAP (en-US). newmap.gov.ng. Archived from the original on 2020-04-08. Retrieved on 2018-03-08.
  3. Federal Ministry of Environment - NEWMAP (en-gb). environment.gov.ng. Archived from the original on 2021-06-08. Retrieved on 2018-03-08.
  4. Plateau NEWMAP | Nigeria Erosion and Watershed Management Project. newmapplateau.org. Archived from the original on 2022-09-02. Retrieved on 2022-09-02.
  5. Projects : Nigeria Erosion and Watershed Management Project | The World Bank. projects.worldbank.org. Retrieved on 2018-03-08.
  6. NEWMAP – Channels Television. Retrieved on 2022-09-02.
  7. Nigeria - Erosion and Watershed Management Project : resettlement plan (Vol. 8) : Resettlement action plan for Eziala-Obizi gully erosion site Ezinihitte Mbaise, Imo state (en). World Bank. Retrieved on 2022-09-02.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]