Nchịkọta Naịjirịa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ebe Naịjirịa dị, na kọntinent Afrịka
2012 Students Occupy Nigeria subsidy removal protest In Ibadan.jpg

Occupy Nigeria bụ ngagharị iwe nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-eme nke malitere na Naijiria na Mọnde, Jenụwarị 2, 2012 na nzaghachi maka iwepụ enyemaka mmanụ ụgbọala site na Gọọmentị Federal nke Onye isi ala Goodluck Jonathan na Sọnde, 1 Jenụwarụ 2012.[1] E mere ngagharị iwe n'ofe mba ahụ, gụnyere n'obodo Kano, Surulere, Ojota (-akụkụ nke nnukwu obodo Lagos), Abuja, Minna, na na na Naịjirịa High Commission na London. A na-eji nnupụisi obodo, nguzogide obodo, ngagharị iwe, ngagharịiwe na ime ihe n'ịntanetị mara ngagharị iwe ahụ. Ojiji nke ọrụ mgbasa ozi mmekọrịta dị ka Twitter na Facebook bụ akụkụ dị ịrịba ama nke ngagharị iwe ahụ. Mgbe Occupy Nigeria na 2015, Gọọmentị Naijiria n'okpuru onye isi ala ọhụrụ, Muhammadu Buhari amụbawo ọnụahịa mmanụ ụgbọala site na N87 ruo N145 na obere ihe na-eguzogide ikekwe n'ihi eziokwu ahụ bụ na ndị Naijiria na-amalite ịghọta na enyemaka mmanụ ụgbọala bụ n'ezie ndị iro maka uto mba ahụ karịa usoro iji nyere ndị ogbenye aka.

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Naịjirịa bụ mba kachasị emepụta mmanụ n'Afrịka, mana ọ ka na-ebubata mmanụ a nụchara anụcha.[2] Mba ahụ na-emepụta ihe dị ka 2.4 nde barrels nke mmanụ ala kwa ụbọchị nke a na-ebupụ iji nụchaa ya na mba ọzọ; Otú ọ dị, n'ihi ọtụtụ afọ nke nrụrụ aka na-eleghara ụlọ nrụpụta ụlọ adịghị arụ ọrụ.[3] N'ihi ya, Naịjirịa na-ebubata 70% nke gasoline ya (ihe dị ka 250,000bpd nke ngwaahịa mmanụ) n'ime mba ahụ maka ire ya na ụmụ amaala ya.[4][3] Ọnụahịa mmanụ ụgbọala arịwo elu site na 65 naira ($ 0.40; £ 0.26) kwa lita ruo ma ọ dịkarịa ala 141 na ọdụ mmanụ ụgbọala na site na 100 naira ruo ma ọ bụ ma ọ dị ala 200 na ahịa ojii, nke ọtụtụ ndị Naijiria na-azụta mmanụ ha.[3]

Ebe ọ bụ na ọtụtụ ndị Naijiria na-ebi n'ihe na-erughị $ 2 kwa ụbọchị, ọtụtụ ndị Naịjirịa na-ele mmanụ ụgbọala dị ọnụ ala anya dị ka naanị uru a na-ahụ anya ha na-enweta site na steeti, ya mere enweghị nkwenye zuru oke.[2] Na mgbakwunye, akụ na ụba na-adabere n'ụzọ dị ukwuu na mmanụ ala (n'etiti ihe ndị ọzọ, n'ihi enweghị akụrụngwa na ọrụ dị mkpa dịka ọkụ eletrik na-adịgide adịgide).[5] Nsonaazụ nke a bụ na ihe ndị ọzọ yiri ka ha enweghị njikọ na ọnụahịa mmanụ dị ka ọ mere site na ịrị elu ọnụahịa gara aga. N'ihi enweghị ọkụ eletrik kwụsiri ike, ndị na-emepụta mmanụ ụgbọala bụ ihe ọzọ a na-ahụkarị maka obere azụmaahịa na ebe obibi.

Iwepụ enyemaka ahụ malitere na Sunday, 1 Jenụwarị 2012 dị ka onye isi odeakwụkwọ nke Petroleum Product Pricing Regulatory Agency, PPPRA Reginald Stanley mara ọkwa.[6]

NoNgagharị iwe[dezie | dezie ebe o si]

Ndị na-eme ngagharị iwe mechiri ọdụ mmanụ ụgbọala ma mepụta ihe mgbochi mmadụ n'okporo ụzọ awara awara. Ndị isi ọrụ aka nke Naịjirịa ekwuputala ọgbaghara na-enweghị njedebe na ngagharị iwe site na Mọnde, 9 Jenụwarị 2012 ọ gwụla ma ewepụ enyemaka mmanụ. "Anyị nwere nkwado zuru oke nke ndị ọrụ Naijiria niile na ọgbaghara a na mkpesa, "Chris Uyot nke Nigeria Labour Congress gwara BBC.[7] Gọvanọ nke Central Bank of Nigeria Lamido Sanusi gwara BBC na enyemaka (nke o kwuru na ọ na-efu gọọmentị ihe dị ka $ 8bn n'afọ gara aga) bụ "ihe na-agaghị ekwe omume".[8] Ọtụtụ gọọmentị gara aga agbalịwo iwepu enyemaka ahụ mana ha adaala n'ihu ngagharị iwe ọha na eze ma belata ya kama.[7]

Ndị nwụrụnụ[dezie | dezie ebe o si]

Muyideen Mustapha, 23, bụ onye a kọrọ na ọ bụ onye mbụ e gburu n'oge ngagharị iwe mba niile maka iwepụ enyemaka mmanụ ụgbọala. A kọrọ na ndị uwe ojii Naijiria gbara ya égbè na Ilorin, Kwara Steeti na Jenụwarị 3, 2012. Ndị uwe ojii gọnahụrụ akụkọ ahụ na-ekwu na ndị ọzọ na-eme ngagharị iwe mara ya mma maka ịghara isonye na ngagharị iwe ahụ. E liri Muyideen na Wednesday 4 Jenụwarị 2012, dị ka emume ndị Alakụba si dị.[9][10]

E nweela akụkọ ndị ọzọ banyere otu onye ma ọ bụ mmadụ atọ nwụrụ site na esemokwu dị n'etiti ndị uwe ojii na ndị na-eme ngagharị iwe na Jenụwarị 9.[11]

N'ụbọchị nke itoolu n'ọnwa Jenụwarị, onye uwe ojii nke nọ na Lagos State Command gbara otu nwa okorobịa, Ademola Aderinde, égbè ma gbuo ya na Ogba n'oge ngagharị iwe na Lagos. E jidere onye uwe ojii ahụ na iwu nke Kọmishọna ndị uwe ojii ma na-atụ anya na a ga-ebo ya ebubo igbu ọchụ mgbe nyocha gasịrị.[12]

Nnukwu ngagharị iwe Abuja na London[dezie | dezie ebe o si]

Occupy Nigeria Movement mere atụmatụ ngagharị iwe ọzọ na Eagle Square, Abuja na Fraịde, 6 Jenụwarị 2012 mgbe ọzọ e mere n'otu oge na Embassy nke Naijiria na London. Otú ọ dị, ihe ndị sitere n'aka ụlọ ọrụ nchekwa na-akọ banyere iwu Gọọmentị Naịjirịa nyere ndị uwe ojii Mobile, na-adụ ha ọdụ na ụzọ kachasị mma iji kwụsị ngagharị iwe ahụ bụ igbu ọ dịkarịa ala otu n'ime ndị na-eme ngagharị iwe.[13] Ọ bụ ezie na asịrị dị otú ahụ bụ ihe a na-ahụkarị na mba dị ka Naijiria ebe a maara ndị na-emegide ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-ejide ngagharị iwe dị otú ahụ iji mebie ọdịdị ọha na eze nke gọọmentị nọ n'ọkwa.

Ọgba aghara Minna[dezie | dezie ebe o si]

N'ụbọchị nke atọ nke ngagharị iwe ahụ, ìgwè ndị ntorobịa gara n'ihu na-eme ngagharị iwe, na-agba ụlọ na ụgbọala ọkụ n'isi obodo Niger State. Ọtụtụ narị ndị na-eme ngagharị iwe gbara ụlọ ọrụ gọọmentị na nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọkụ ma lekwasịkwa anya n'ụlọ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị mpaghara. Otu ụlọ ọrụ nke onye bụbu onye isi ala Naijiria bụ Ibrahim Babangida so na ndị a wakporo. E gburu otu onye uwe ojii na Minna mgbe a wakporo ụlọ ọrụ kọmitii ntuli aka.[14]

Ngagharị iwe mba ụwa[dezie | dezie ebe o si]

Ndị na-eme ngagharị iwe na Naịjirịa na New York City

Ngagharị iwe nke Occupy Nigeria emeela na mba ndị ọzọ iji gosipụta ịdị n'otu na nsogbu nke ndị Naijiria n'ụlọ. E mere nke mbụ na Naịjirịa High Commission na London na 6 Jenụwarị 2012, nke ọzọ sochiri na ụlọ akụ ụwa na Washington D.C., na 9 Jenụwarụ 2012.[15] Mba ndị ọzọ dị ka Belgium (-na Brussels isi obodo ya), na South Africa sonyeere ngagharị iwe ahụ ma weghara ụlọ ọrụ nnọchiteanya Naijiria na mba ha n'izu nke abụọ nke Jenụwarị 2012.

NLC/TUC[dezie | dezie ebe o si]

Na Thursday, 5 Jenụwarị 2012, ndị otu Naịjirịa Labour Congress nyere gọọmentị etiti iwu ka ha kwụsị akụ na ụba nke mba ahụ na Mọnde, 9 Jenụwarụ 2012.[16]

"Anyị na-emechi ikuku Naijiria maka ụgbọ elu obodo na nke mba ụwa site na abalị Sọnde" ka Denja Yakub nke NLC kwuru.

"Ọ bụrụ na mgbanwe ga-edozi nsogbu anyị, gịnị mere na ọ bụghị, ihe na-eme na-egosi na ndị anyị dị njikere maka mgbanwe. Mana anyị agaghị arịọ maka mgbanwe nke ga-eweta ndị agha, ha bụ akụkụ nke nsogbu ahụ. "Ọ gbakwụnyere.[17]

Mmeghachi omume gọọmentị[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe nzukọ mberede nke Federal Executive Council, na Abuja, Minista nke Ozi, Maazị Labaran Maku, gwara ndị nta akụkọ na gọọmentị amaghị ihe mgbu ndị Naijiria kpatara n'ihi iwu ọhụrụ ahụ. Iji mee ka ihe mgbu ndị ahụ dịkwuo mma, o kwuru na gọọmentị amalitela 'usoro njem buru ibu' nke e mere iji belata mmetụta nke iwepụ ego enyemaka na njem. 1600 diesel-powered mass transit vehicles, o kwuru, ga-ekesa.[18]

N'ụzọ na-adọrọ mmasị na nzukọ ahụ bụ ndị isi ọrụ abụọ na-ese okwu na ogidi nke iwu ọhụrụ ahụ: Minista na-ahụ maka ego, Ngozi Okonjo-Iweala, na Minista na mmanụ ala, Diezani Alison-Madueke. A na-ekwu na Ngozi Okonjo-Iweala kwuru na ọ ga-agba arụkwaghịm ma ọ bụrụ na onye isi ala laghachi azụ na mkpebi ya iwepu enyemaka ahụ.

Mgbasa ozi[dezie | dezie ebe o si]

Channels Television na Galaxy Television, ụlọ ọrụ mgbasa ozi abụọ dị na Lagos, kpuchiri ngagharị iwe Lagos na 3 Jenụwarị 2012. E nwekwara akụkọ banyere njem ahụ na Daily Times nke Naịjirịa.[19]

Na mgbakwunye, e mepụtara ibe Facebook iji kpalie ndị Naijiria n'ụwa niile megide usoro mwepụ enyemaka mmanụ. Otu n'ime ha (nke a na-akpọ "Nationwide Anti-Fuel Subsidy Removal: Strategies & Protests") ka e kere na Jenụwarị 2, 2012 ma nwee ihe karịrị ndị otu 20,000 na Jenụwaị 9, 2012.[20] Ebe nrụọrụ weebụ ụmụ akwụkwọ na mahadum na blọọgụ na-akọ banyere ngagharị iwe Occupy Nigeria na ndị nnọchi anya ụmụ akwụkwọ na-eziga foto nke ngagharị iwe na-aga n'ihu.[21]

E jikwa Twitter mee ihe dị ka ikpo okwu njikọ maka ndị na-eme ngagharị iwe.

Ihe omuma Fuelling Poverty nke Ishaya Bako mere n'afọ 2012 dabeere na ụfọdụ n'ime ihe ndị mere n'oge nsogbu enyemaka mmanụ. Gọọmentị etiti nke Naịjirịa machibidoro ya n'ihi na ọ bụ "ihe na-akpali akpali ma ọ bụ na-akwalite ọgba aghara ọha na eze ma mebie nchekwa mba". Ọ gara n'ihu merie ụdị Best Documentary na 2013 Africa Movie Academy Awards. Ọtụtụ ndị na-ahụ maka ikike mmadụ na òtù ndị mmadụ toro ya.[22][23][24][25]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta nke ngagharị iwe mmanụ
  • Oge opupu ihe ubi Arab
  • Mmegide obodo
  • Ndepụta nke ebe ndị na-eme ngagharị iwe
  • Njem Nchịkọta
  • Nchịkọta Wall Street
  • Ọgwụgwụ Sars
  • Nnupụisi ntuli aka Naijiria n'afọ 2011
  • Ngagharị iwe ndị Japan na 2018-2019 

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Mark. "Nigeria faces mass strike and protests over discontinued state fuel subsidy", The Guardian, 2012-01-08. Retrieved on 2020-05-27. (in en-GB)
  2. 2.0 2.1 Ohuocha (9 January 2012). Nigeria fuel protests turn violent, two killed. Retrieved on 9 January 2012.
  3. 3.0 3.1 3.2 Busari (9 January 2012). What is behind Nigeria fuel protests? - CNN.com. CNN. Retrieved on 9 January 2012.
  4. Nigeria's imports of US fuel drop to 78% (en-US). Punch Newspapers (4 February 2017). Retrieved on 2020-05-27.
  5. The paradox of Nigeria's oil dependency. Africa Portal. Retrieved on 2020-05-27.
  6. Nigeria Announces Removal of Petrol Subsidy. Sahara Reporters (2013-01-18). Retrieved on 2020-05-27.
  7. 7.0 7.1 BBC News – Nigeria fuel subsidy: Unions announce indefinite strike. BBC (4 January 2011). Retrieved on 10 January 2012.
  8. "Nigeria bank boss Sanusi defends fuel subsidy removal", BBC News. Retrieved on 10 January 2012.
  9. Jimoh (6 January 2012). Who killed Citizen Opobiyi?. thenationonlineng.net. Retrieved on 9 January 2012.
  10. Shittu (5 January 2012). Fuel Protester Killed 3 Days after Graduation. thisdaylive.com. Archived from the original on 3 February 2016. Retrieved on 9 January 2012.
  11. Shelbourne (2012). Riot police fire on fuel protesters. theaustralianeye.com. Archived from the original on 26 January 2020. Retrieved on 9 January 2012.
  12. DPO Arrested for Killing Protester. thisdaylive.com (10 January 2012). Archived from the original on 3 February 2016. Retrieved on 10 January 2012.
  13. Security report: "KILL AT LEAST ONE PROTESTER" is the secret order. OMOJUWA.COM (5 January 2012).
  14. "State curfew after Nigeria riot", 2012-01-11. Retrieved on 2019-08-05. (in en-GB)
  15. Occupy Nigeria: From Cyberspace to Face-to-Face · Global Voices (en). Global Voices (2012-01-13). Retrieved on 2020-05-27.
  16. Labour declares total strike Monday (en-US). Vanguard News (2012-01-04). Retrieved on 2020-05-27.
  17. Bid to end subsidy stirs protest in Nigeria | Africa Renewal. United Nations (15 April 2012). Retrieved on 2020-05-27.
  18. Strike panicked Jonathan (en-US). Vanguard News (2012-01-20). Retrieved on 2020-05-27.
  19. #OccupyLagos. Daily Times NG (8 January 2012). Archived from the original on 11 January 2012. Retrieved on 10 January 2012.
  20. Occupy Naija. Retrieved on 20 January 2012.
  21. OCCUPY NIGERIA: HISTORY IN THE MAKING. Abusites (5 January 2012). Archived from the original on 20 July 2012. Retrieved on 5 January 2012.
  22. "Fueling Poverty Documentary Nigeria", HuffPost. Retrieved on 11 March 2014.
  23. Nigeria Corruption goes viral after Fueling Poverty documentary. Premium Times (5 April 2013). Retrieved on 11 March 2014.
  24. Fueling Poverty Documentary about fuel subsidy fraud. Sahara Reporters (3 December 2012). Archived from the original on 14 March 2014. Retrieved on 11 March 2014.
  25. We have nothing else to sacrifice- Ishaya Bako. BellaNaija (5 December 2012). Retrieved on 11 March 2014.

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Weghara nigeria: Anti Fuel Subsidy Removal Protests Erupt In Kano". 4 Jenụwarị 2012. Ndị nta akụkọ Sahara.
  • Kaduna, Nigeria, ngagharị iwe n'udo nke ụmụ amaala juru gọọmentị anya Òtù OccupyNigeria.

Àtụ:Occupy movement