Obiora Udechukwu
ụdịekere | nwoke |
---|---|
mba o sị | Naijiria |
Ụbọchị ọmụmụ ya | 1946 |
Asụsụ obodo | Asụ̀sụ̀ Ìgbò |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Bekee, Asụ̀sụ̀ Ìgbò, pidgin Naịjirịa |
Ọrụ ọ na-arụ | onye ese |
ebe agụmakwụkwọ | Mahadum nke Nigeria |
agbụrụ | Ndị Igbo, Ndi Afrika nke Amerika |
Obiora Udechukwu onye amụrụ na 1946 bụ nwaafọ Nigeria na-ese ihe òsìsè ma bụrụkwa ode abụ
Á mụrụ ya na Onitsha na 1946 nyere nne na nna si Agulu na Anambara Steeti, Naịjirịaa, ọ gụrụ akwụkwọ otu afọ na Mahadum Ahmadu Bello tupu ọ gafee na Mahadum nke Nigeria, Nsukka site na ibu agha megide ndị Igbo nọ na mpaghara ugwu Naịjirịa. N'oge alụrụ agha obodo Naịjirịa, nke a makwaara dị ka agha Biafran (1967-1970), Udechukwu rụrụ ọrụ na ngalaba Propaganda ma sonye na ọgbakọ ndị nka na ndị odee nke ode abụ bụ Gabriel Okara na onye omenkà Uche Okeke duziri . Mgbe agha biri, ọ laghachitere na Nsukka, mezue asambodo bachelo ya na ngalaba fine art, tinyere ederede banyere nka igbo Uli mural art, n’afo 1972. N’afọ 1973, a họpụtara ya dịka Onye Mmekọ na Ngalaba Fine Arts, ebe ọ natara nzere Master of Fine Arts ya ,na 1977. A matara ya dịka onye ndu n'ụlọ Akwụkwọ Nsukka, nke Uche Okeke dubuuru, onye jere ozi dịka onye isi nke ngalaba nka ruo 1985. Mgbe ọ nọ na Nsukka, Udechukwu ghọrọ onye guzobere Aka Circle of Exhibiting Artists, nke gụnyere El Anatsui, Tayo Adenaike, na ndị nka ndị ọzọ bi na mpaghara ọwụwa anyanwụ Nigeria. O jere ozi na kọmitii nhazi Okike: African Journal of New Writing nke eguzobere na Nsukka site na onye ọde akwụkwọ Chinua Achebe . A họpụtara ya dịka Prọfesọ nke Painting na Nsukka na 1986. N’oge ọchịchị ya, ụmụ akwụkwọ ya gụnyere Tayo Adenaike, Olu Oguibe, Chika Okeke-Agulu, Marcia Kure, na Sylvester Okwunodu Ogbechie . N’afọ 1997, Udechukwu ghọrọ Dana Professor nke Fine Arts na Mahadum St. Lawrence, na Steeti New York. O bi na Canton, NY.
Udechukwu na etinye Uli n'ọrụ ya kwa mgbe ,Na 1970 gụrụ gawa ọ webatara akara nsibidi, ya na usoro eji asa ink nke ndị nka China mara akwụkwọ. Kpọpụta njehie: Invalid <ref>
tag; refs with no name must have content Ọtụtụ n’ime ihe osise ya na mbipụta ya na-egosi ndị mmadụ nkịtị; oru ya n'oge agha bụ nkpalite mmụọ gosipụtara oke nhuju anya ọ hụrụ. Site na etiti 1970, isi okwu ya sitere na nkpuru ihe omuma banye na nkọwa nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị.
Ihe ngosi nka[dezie | dezie ebe o si]
Udechukwu enwekarịala ihe ngosi karịrị iri abụo na ise nke naanị otu onye gosipụtara na Nigeria, England, Zimbabwe, Germany, na United States.
Nchịkọta ọha[dezie | dezie ebe o si]
Ọrụ nka ya dị na nchịkọta nke National Gallery of Modern Art, Lagos; National Council nke Arts na Culture, Lagos; Center for cultural studies, Mahadum nke Lagos; Iwalewa-Haus, Mahadum nke Bayreuth, Germany; Museum fur Volkderkunde, Frankfurt / Main, Germany; Bradford City Museums and Galleries,Bradford, England; Smithsonian National Museum nke African Art, Washington, DC; Newark meseum.
Abu[dezie | dezie ebe o si]
- What the Madam said, (1990), onye mmeri nke Association of Nigerian Authors Poetry Prize, 1990.
Ịgbakwunye amamihe[dezie | dezie ebe o si]
- Chika Okeke-Agulu, Obiora Udechukwu: Line, Image, Text (Milan: Skira Editore, 2016)
- Kristen Windmuller-Luna, “A Nigerian Song literatus: Chinese literati paint concept of the Song Dynasty in the modern art of Obiora Udechukwu,” Rutgers Art Review Vol. 29, 2014
- Simon Ottenberg, sources and themes of Obiora Udechukwu, in African Arts, summer 2002.
- Chika Okeke-Agulu, “Obiora Udechukwu,” Nka: Journal of Contemporary African Art 9 (1998), 46-51.
Ébém si de[dezie | dezie ebe o si]
- Bio from National Museum of African Art, Washington DC, [1]
- Profile of the poet ,Sentinel poetry
- Marie-Helene Boisdur de Toffol and others, An Anthology of African Art: The Twentieth Century, Distributed Art Publishers / Editions Revue Noire; English edition (2002), ISBN 1-891024