Tom Ikimi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Tom Ikimi
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereTom Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya10 Eprel 1944 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, diplomat, onye na-ese ụkpụrụ ụlọ Dezie
Ọkwá o jiMinister of Foreign Affairs Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum Ahmadu Bello Dezie
Ebe obibiȮra Edo Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịAction Congress Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

Chief Tom Ikimi (a mụrụ na 10 Eprel 1944) na Kumba-Southern, British Cameroons (Cameroon nke oge a) nye John Onile Ikimi na Victoria Isiemoa Ikimi, ha abụọ si Igueben (Igueben Local Government Area- Edo State). Ọ lụrụ nwunye, mụta ụmụ nwoke atọ na nwa nwanyị. Ọ bụ onye Roman Katọlik. A họpụtara ya dịka Mịnịsta na-ahụ maka mba ofesi na Naịjirịa n'afọ 1995.[1] Ọ bụ onye isi oche nke kansụl ndị ozi ECOWAS na kọmitii ECOWAS nke Nine on Liberia (C-9) site na 26 Julaị 1996.

Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Tom Ikimi gara St. Joseph's College, Sasse-Buea, Southern Cameroons 1957-1961. Ọ bụ nwa akwụkwọ ọsụ ụzọ nke Midwestern Polytechnic, Auchi, Midwestern Nigeria, (nke bụzi Auchi Polytechnic, Edo State) maka agụmakwụkwọ nkà na ụzụ ya site na Jenụwarị 1966 - Disemba 1967 (Building and Civil Engineering) ebe ọ nwetara Ordinary National Diploma. Ọ bụ onye bidoro Students Union, onye egwuregwu na-anụ ọkụ n'obi ma guzobe College Athletics Club.

Agụmakwụkwọ ọkachamara ya na osisentọala bụ na Mahadum Ahmadu Bello, Architectural School, Zaria site na 1968 - 1973, ebe ọ nwetara B. Arch (Hons)degree. Ikimi bụ onye otu ụmụ akwụkwọ na National Union of Nigerian Students (NUNS). Ọ kpaliri mmegharị ahụ na ngwụsị afọ 1970 na mgbakọ NUNS na Zaria iji nabata ndị Eastern Unions laghachi na NUNS na njedebe nke agha obodo.

Ọ bụ onye bidoro National Youth Service Corps Program na-eje ozi na Ibadan, ọdịda anyanwụ [Nigeria] na 1973 - 74. Onye na-emepụta ihe na ụlọ ọrụ nke mmekorita atụmatụ mgbe e mesịrị IBRU Vaughan Richards & Partners, Lagos site na 1974 - 1977 ma mee ya onye mmekọ na 1975. O guzobere ụlọ ọrụ nke ya, Tom Ikimi Design Company na Mee 1977 ma rụọ ọtụtụ ọrụ onwe onye na azụmahịa n'ime na mpụga Naịjirịa (1977 - 1993). O mechara merie asọmpi mba ụwa maka ụlọ ọrụ OAU ọhụrụ na ụlọ ọrụ ogbako, Addis Ababa Ethiopia . Ọ bụ onye otu Nigerian Institute of Architects (FNIA) ma nwee mmasị azụmahịa na-ewu ụlọ, ahia na ọrụ ugbo.

Ọkwa ndị o nwere[dezie | dezie ebe o si]

Member Constituent Assembly - 1988/89, Member Chapter 2 Committee “Fundamental Objectives and Directives Principles of State Policy”. Onye isi oche mba - National Republican Convention Party - 1990-1992.

Ọ bụ onye ndụmọdụ pụrụ iche nye onye isi ala, ọchịagha, General Sani Abacha na Febụwarị, 1994 ebe ọ kwadebere akwụkwọ maka nguzobe nke e Petroleum Trust Fund (PTF) nke ọma.

A họpụtara ya dịka Mịnịsta na-ahụ maka mba ofesi na Machị 1995

Ọrụ na United Nation[dezie | dezie ebe o si]

  • O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na Nzukọ Nyocha / Mgbatị nke ndị so na nkwekọrịta na-enweghị mgbasa nke Ngwá Agha Nuklia (NPT) na New York City ma nyefee okwu ọnọdụ mba Naịjirịa na ogbako 18 Eprel 1995.
  • O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa gaa nzukọ Mịnịsta nke Coordinating Bureau of the Non-Aligned Movement (NAM) na Bandung, Indonesia, 25–27 Eprel 1995.
  • Ọ nọchitere anya onye isi ala, onye isi ndị agha na nzukọ ncheta afọ iri anọ nke Movement of Non-Aligned countries, Bandung, Indonesia, 28 Eprel 1995.
  • O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa gaa nzukọ Mịnịsta nke Coordinating Bureau of the Non-Aligned Movement na Cartagena, Colombia, 18–20 Mee 1998 ma nye nkwupụta Naịjirịa na 19 Mee 1998.
  • O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nnọkọ pụrụ iche nke UN Security Council maka ndị ozi mba ofesi na New York City ma nye nkwupụta Naịjirịa na nnọkọ ahụ. - 26 Septemba 1995.
  • O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nnọkọ ncheta nke iri ise nke United Nation General Assembly (UNGA) Septemba - Disemba 1995 ma nyefee nkwupụta Naịjirịa na Assembly na 3 Ọktoba 1995.
  • Naịjirịa bụ onye isi oche nke United Nations Security Council (ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche) n'ọnwa Ọktoba 1995, mgbe ọ natara Pope John Paul II na mmemme ncheta afọ iri ise nke UN, dịka onye isi oche nke Security Council.
  • Ọ nọchitere anya onye isi ala, onye isi ndị agha na nzukọ nzukọ nke mba ndị na-abụghị ndị otu nke United Nations Security Council na New York City - 4 Ọktoba 1995.
  • O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nnọkọ nke iri ise na otu nke United Nations General Assembly (UNGA) Septemba - Disemba 1996 ma nyefee nkwupụta Naịjirịa na Assembly na 3 Ọktoba 1996.
  • Ọ nọchitere anya onye isi ala, onye isi ndị agha na nzukọ nke iri na otu nke mba ndị na-abụghị ndị otu na Cartagena, Colombia, 18–20 Ọktoba 1998 ma nye nkwupụta Naịjirịa na 18 Ọktoba 1998.
  • O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nnọkọ pụrụ iche nke UN Security Council maka ndị ozi mba ofesi na New York ma nye nkwupụta Naịjirịa na nnọkọ ahụ. - 26 Septemba 1995.
  • O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nnọkọ ncheta nke iri ise nke United Nation General Assembly (UNGA) Septemba - Disemba 1995 ma nyefee nkwupụta Naịjirịa na Assembly na 3 Ọktoba 1995.
  • Naịjirịa bụ onye isi oche nke United Nations Security Council (ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche) n'ọnwa Ọktoba 1995, mgbe ọ natara Pope John Paul II na mmemme ncheta afọ iri ise nke UN, dịka onye isi oche nke Security Council.
  • O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nnọkọ nke iri ise na otu nke United Nations General Assembly (UNGA) Septemba - Disemba 1996 ma nyefee nkwupụta Naịjirịa na Assembly na 3 Ọktoba 1996.
  • Na Bandung, Indonesia, 25–27 Eprel 1995. Ọ nọchitere anya onye isi ala, onye isi ndị agha na nzukọ ncheta afọ iri anọ

nke Movement of Non-Aligned countries, Bandung, Indonesia, 28 Eprel 1995.

  • O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa gaa nzukọ Mịnịsta nke Coordinating Bureau of the Non-Aligned Movement na Cartagena, Colombia, 18–20 Mee 1998 ma nye nkwupụta Naịjirịa na 19 Mee 1998.
  • Ọ nọchitere anya onye isi ala, onye isi ndị agha na nzukọ nzukọ nke mba ndị na-abụghị ndị otu nke United Nations Security Council na [New York] 4 Ọktoba 1995.
  • Ọ nọchitere anya onye isi ala, onye isi ndị agha na nzukọ nke iri na otu nke mba ndị na-abụghị ndị otu na Cartagena, Colombia, 18–20 Ọktoba 1998 ma nye nkwupụta Naịjirịa na 18 Ọktoba 1998.
  • O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nnọkọ nke iri ise na abụọ nke nzukọ ukwu nke United Nations (UNGA) Septemba - Disemba 1997 ma nyefee nkwupụta Naịjirịa na Mgbakọ na 23 Septemba 1997.

Ọrụ na ECOWAS[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye isi oche nke kansụl ndị ozi ECOWAS na kọmitii ECOWAS nke Nine na LiberiaC-9) site na 26 Julaị 1996.
  • Onye isi oche ECOWAS Ministerial Committee of Five on Sierra Leone.
  • O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa gaa ma bụrụ onye isi nzukọ nke anọ nke Kọmitii Minista ECOWAS nke mmadụ anọ na Sierra Leone (C-4) na New York, 11 Julaị 1997.
  • O duuru ndị nnọchi anya nke ECOWAS Ministerial Committee of Five (C-5) na New York ma gwa ma odeakwụkwọ ukwu na Kansụl Nchebe n'okpuru Arria Formula, banyere ọnọdụ dị na Sierra Leone, 11 Nọvemba 1997.
  • O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa gaa ma bụrụ onye isi nzukọ nke asatọ nke Kọmitii Minista ECOWAS nke ise na Sierra Leone (C-5) na New York, 5–6 Febụwarị 1998.
  • O duuru ndị nnọchi anya Naịjirịa gaa ọtụtụ nzukọ ndị ozi ECOWAS na nzukọ ndị isi ala gburugburu mpaghara ahụ.
  • O duziri kọmitii ndị ozi ECOWAS nke mmadụ itoolu (C-9) iji dozie nsogbu Liberia nke ọma.
  • N'ịbụ nke a na-elekọta n'okpuru United Nations, ịme ntuli aka onye kwuo uche ya nke mbụ na Liberia n'ọnwa Ọgọstụ afọ 1997 na nguzobe ọchịchị onye kwuo uche ya nke Maazị Charles G. Taylor na-eduzi.

Ọrụ na Sierra Leone[dezie | dezie ebe o si]

  • Nkwatu ọchịchị onye isi ala Ahmad Tejan Kabbah n'ike n'ụbọchị iri abụọ na ise n'ọnwa Mee n'afọ 1997 bụ ihe iyi egwu ọ bụghị naanị udo na ńchékwá nke Sierra Leone kamakwa nchekwa na nkwụsi ike nke mpaghara ọdịda anyanwụ Afrịka. Dị ka onye isi oche nke kọmitii nke mmadụ anọ na ise na Sierra Leone, ọ duziri mkparịta ụka ma hazie ọrụ ndị dị nro na-eduga na mweghachi nke ọchịchị nke Onye isi ala Ahmad Tejan Kabbah na 10 Machị 1998.
  • O duuru ndị otu ECOWAS ma bụrụ onye mbụ batara Sierra Leone iji chọpụta ọnọdụ dị n'ala mgbe ndị agha ECOMOG tọhapụrụ Freetown n'aka ndị nnupụisi 18–19 February 1998 iji nye ohere ka onye isi ala Ahmad Tejan Kabbah laghachi na Conakry laghachi.[2]

Ọrụ na Organization of African Unity[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ ya dị ka Mịnịsta na-ahụ maka mba ofesi dabara na oge mpaghara ọdịda anyanwụ Afrịka na n'ezie ọtụtụ mpaghara Afrịka nwere esemokwu, nke gụnyere agha obodo na Angola, Rwanda / Burundi, Zaire (nke bụzi Democratic Republic of Congo), Sudan, Liberia, Somalia na Sierra Leone. E guzobere akụkụ etiti nke OAU na Cairo na 1994 dị ka usoro iji dozie esemokwu ndị a. N'oge ọchịchị ya, Naịjirịa nọgidere na-abụ onye otu etiti na ntuli aka atọ na-esote nke a na-eme kwa afọ. E wezụga ọtụtụ nzukọ nke kansụl nke ndị ozi OAU, Ikimi nọchitere anya onye isi ala Naịjirịa na nzukọ nzukọ nke Central Organ of the OAU Mechanism for the Prevention, Management and Resolution of Conflicts na Tunis, 20 Eprel 1995. O duru ndị nnọchi anya Naịjirịa na nzukọ OAU nke iri atọ na otu nke ndị isi ala na gọọmentị na Addis Ababa, Ethiopia - 26–28 June 1995, na Cameroun, 9–10 July 1996 na 32 OAU Assembly. Zimbabwe, 1–3 June 1997 na Burkina Faso, 8 June 1998.

Ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye guzobere ya na onye otu Board of Trustees of All Peoples Party (APP) na 1999–2001
  • Nabatara òkù isonyere PDP na 22 Septemba 2001. Bụrụ onye isi oche People's Democratic Party (PDP) National Convention Presidential Election Panel na Jenụwarị 2003. Ọ bụ onye na-azọ ọkwa PDP na ntuli aka praịmarị na Eagle Square nke weghachiri onye isi ala Olusegun Obasanjo.
  • Onye guzobere otu na onye ndu mba - Advanced Congress of Democrats (ACD) 2005-2006, guzobere otu ahụ na Edo Steeti na Febụwarị 21, 2006.[3]
  • Onye guzobere ya na onye otu National Caucus, Action Congress (AC) Party 2006–2010. O duuru Action Congress (AC) iji merie ntuli aka Gọvanọ na Edo Steeti na 2007 na ntuli aka 2012.
  • Onye isi oche na- Nhazi mkparịta ụka njikọta nke ndị isi mmegide [ACN], [ANPP], na [CPC]. Ndị otu jikọtara ọnụ wee mepụta All Progressives Congress ([APC]) na July, 2013. Onye otu Kọmitii Nchịkwa Oge (IEC) nke All Progressives Congress (APC) Na-eje ozi dị ka osote onye isi oche mba South-South Geopolitical Zone July 2013[4]
  • Ọ hapụrụ ndị otu na All Progressives Congress site na 27 Ọgọstụ 2014.[5]

Nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Pope John Paul II kwanyere ya ugwu 1993 Knight of St. Gregory The Great KSG. Onye Rivers State University of Science and Technology kwanyere ùgwù, March 2003 D.Sc (Architecture) Onye Ooni nke Ife- Akinrogun nke Ife na-asọpụrụ - 1991 Inherited family title in homeland- Igueben, Esanland- Edo State- Inneh nke Igueben 1988 Title given by the community- Oduma nke Igueben 1993 -

Edemsibịa[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:S-start Àtụ:S-off Àtụ:Succession box Àtụ:S-end