Victor Ehikhamenor

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Victor Ehikhamenor
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereVictor Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1970 Dezie
Ebe ọmụmụȮra Edo Dezie
Ọrụ ọ na-arụosee foto, Odee akwụkwọ Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Maryland Dezie
Ebe obibiLagos, Mérílạnd Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaStudio Museum in Harlem Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
webụsaịtịhttp://www.victorehi.com Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie
Victor Ehikhamenor
WebsiteÀtụ:URL
Victor Ehikhamenor

Victor Ehikhamenor bụ onye Naijiria na-ese ihe, onye edemede, na onye na-ese foto nke a maara maka ọrụ ya sara mbara nke na-etinye aka na ọdịbendị ọdịbendị mba dị iche iche na postcolonial socioeconomics nke ndụ ndị isi ojii nke oge a. N'afọ 2017, a họpụtara ya (ya na ndị omenkà abụọ ndị ọzọ) ka ọ nọchite anya Naịjirịa na Venice Biennale, nke bụ nke mbụ Naịjirịa ga-anọchite anya ya na mmemme ahụ.[1] A kọwara ọrụ ya dị ka onye na-anọchite anya "ihe nnọchianya nke iguzogide" na colonialism.[2]

Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ehikhamenor na Udomi-Uwessan, Edo State, Nigeria, akụkụ nke alaeze Benin oge ochie, nke a maara maka akụkọ ihe mere eme ya. Ọ gụrụ akwụkwọ na Nigeria na United States. O si United States lọta n'afọ 2008 iji rụọ ọrụ na Lagos.

Nne nne ya bụ onye na-akpa ákwà, nwanne nna ya bụ onye na-ese foto, nna nna nne ya bụ onye na-akpụ ọla, nne ya bụ onye na-ese ihe n'obodo.[3]

Nkà na edemede[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ ya na-emetụta ọrụ nke ukwuu site na ọrụ ndị obodo karịsịa nne nne ya.[3] O kwuru na nkuzi ọdịnala a bụ ntọala nke ya; site na nne nne ya na-eji eriri a na-acha ọcha wee na-akpa ákwà n'ime obodo ya na-ahụ eserese nne ya iji hụ eserese nne ya na ụrọ a na-eme n'ụlọ na icheku ọkụ, na-ekiri ndị obodo ndị ọzọ na-eme akara na mgbidi ụlọ nsọ oge ochie na ebe ịchụàjà.[4][5][6] Nke a abụrụla akụkụ na-adịgide adịgide nke ọrụ ya, nke bụ ihe na-enweghị isi, ihe atụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị; ma nwee mmetụta site na ọnụọgụ abụọ nke okpukpe ọdịnala Afrịka na ntinye nke nkwenkwe ọdịda anyanwụ, ncheta na nostalgia.

Ehikhamenor emeela ọtụtụ ihe ngosi nka n'ụwa niile. N'afọ 2016, ọ bụ otu n'ime ndị omenkà iri na otu a kpọrọ ka ha sonyere ndị omenkà iri abụọ na atọ nke Indonesia na nnukwu ngosi na Biennale. Na Jogja National Museum, o gosipụtara ntinye akpọrọ "The Wealth of Nations".[3] A kpọrọ Ehikhamenor na Art Dubai na Maachị 2018.[7] N'ọnwa Julaị afọ 2018, ọ bụkwa otu n'ime ndị na-ese ihe na Naijiria ahọpụtara izute ma gosipụta ọrụ maka ileta onye isi ala France bụ Emmanuel Macron.[8] Ihe ngosi a, nke ART X Lagos haziri mere na Afrika Shrine, ụlọ oriri na nkwari abalị nke Femi Kuti. E gosipụtala ọrụ ya n'ihe ngosi nke naanị ya na nke otu ya na ụlọ ngosi ihe mgbe ochie na ụlọ ngosi ihe ngosi n'ụwa niile, nke gụnyere Tyburn Gallery (London), Rele Gallery (Lagos, Nigeria), Jennings Gallery (Washington, DC), 5th Meditationa Biennale (Poznan, Poland), 12th Dak'art Biennale (Dakar, Senegal), Biennale Jogja XIII (Yogyakarta, Indonesia).

Ejirila nka na foto Ehikhamenor mee ihe maka nchịkọta akụkọ yana ihe osise mkpuchi na akwụkwọ ndị edemede dịka Chimamanda Adichie, Helon Habila, Toni Kan, Chude Jideonwo, na Chika Unigwe. E gosipụtala ha na ákwà ma gosipụta ha na ngagharị ejiji mba ụwa.[9]

E bipụtara nchịkọta uri mbụ ya, Sordid Rituals, n'afọ 2002. Akwụkwọ ya nke abụọ, Excuse Me! (2012), bu akwụkwọ na-akpa ọchị nke na-abụghị akụkọ ifo, banyere ndụ dị ka onye Africa ma n'ụlọ na ná mba ọzọ, bụ ihe akwadoro na mahadum abụọ Nigeria.[10]

O bipụtala ọtụtụ akụkọ ifo na edemede dị egwu na akwụkwọ akụkọ agụmakwụkwọ, magazin na akwụkwọ akụkọ sitere na gburugburu ụwa nke gụnyere The New York Times, CNN Online, Washington Post, Farafina, AGNI Magazine na Wasafiri . Akụkọ ya dị mkpirikpi, "The Supreme Command", meriri ihe nrite nke Association of Commonwealth Broadcasters Award na 2003.

E nwere mgbe a kọwara ya dị ka "otu n'ime ndị na-ese ihe n'oge a n'Africa" na otu n'ime "42 African Innovators to Watch".[3][11]

Okwu o kwụrụ gbasara ọrụ Damien Hirst[dezie | dezie ebe o si]

"Still Standing" ihe ncheta nke Victor Ehikhamenor gosipụtara na Katidral St. Paul na February 2022. Ọ na-egosi Oba nke Benin guzo n'akụkụ ihe ncheta nke Admiral Rawson onye duuru njem ntaramahụhụ na Alaeze Benin na 1897.

Na Mee 8, 2017, mgbe ọ na-ekere òkè na Venice Biennale, Ehikhamenor bu ụzọ kpọkuo uche na ihe ọ kọwara dị ka Damien Hirst omenala nke nka Yoruba nke Naijiria.[12] Ihe ngosi nke onye Britain na-ese ihe, nke a na-akpọ Treasures From the Wreck of the Unbelievable, gosipụtara ihe ọkpụkpụ dị iche iche a ga-ele anya dị ka ihe mkpofu a napụtara site na ụgbọ mmiri. Mana otu n'ime ihe ndị e gosipụtara bụ mbipụta nke "Ori Olokun", ihe osise ọla nchara Ife a ma ama site na narị afọ nke iri na anọ nke a kọwara ugbu a dị ka "isi ọla edo".

N'ihe banyere ego ahụ, Ehikhamenor dere na Instagram "Maka ọtụtụ puku ndị mmadụ ọ bu izizi ha na-ekiri nke a, ha agaghị eche Ife, ha agaghị eche Nigeria. Ndị na-eto eto ha ga-etolite mara ọrụ a dị ka nke Damien Hirst. Ka oge na-aga, ọ ga-agafe maka Damien Hirst n'agbanyeghị obere edemede ya. Akụkọ ahụ ga-agbanwe ma onye Ife na-eto eto ma ọ bụ onye na-ese ihe n'oge a na Naijiria ga-agwa otu ụbọchị site n'aka onye nkatọ ogologo imi "Ọrụ gị na-echetara m Damien Hirst's Golden Head. Anyị chọrọ ndị ọzọ na-ede akụkọ ndụ maka anyị echefuru echefu. "[13]

Okwu ya mere ka okwu a pụta ìhè na mgbasa ozi obodo na nke mba ụwa.[14][15]

Angela and Muse[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Febụwarị afọ 2018, Ehikhamenor meghere Angels and Muse, nke a kọwara dị ka "ebe a na-arụkọ ọrụ ọnụ dị iche iche na Lagos nke nwere ihe osise esere na ahụ aja, iko ndị nwere ntụpọ, na ọkụ mara mma, na-eme ka ọ bụrụ ahụmahụ dị egwu na nke mikpuru onwe ya. "[16] Oghere ahụ, nke a na-ejikwa maka ebe obibi ndị na-ese ihe, dị na mpaghara Ikoyi nke Lagos steeti ma nwee 'ọnụ ụlọ dị iche iche,' nke a na-eji maka "ụlọ ọrụ, ọzụzụ, ịgụ akwụkwọ, nnwale ma ọ bụ ihe ngosi nka, n'etiti ojiji ndị ọzọ. "[17] E gosipụtara ọrụ ahụ na ihe omume nke iri nke usoro Netflix 'Amazing Interiors' na July 2018.[18]

Atụmatụ mkpuchi akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • 2003: Feeding Frenzy nke Jonathan Luckett dere
  • 2004: Purple Hibiscus nke Chimamanda Adichie dere
  • 2005: Sky High Flame nke Unoma Azuah dere
  • 2005: English In Africa Journal of the English Department, Rhodes University, South Africa
  • 2007: Measuring Times nke Helon Habila dere
  • 2008: Jambula Tree and Other Stories Anthology of Caine Prize winners and shortlisted writer by Cassava Republic, Abuja Nigeria
  • 2008: Nrọ, Ọrụ Ebube na Jazz nke Helon Habila na Khadija Sesay dere
  • 2008: One World Anthology of short stories by New Internationalist Publishers, UK
  • 2008: Of Friends, Money and Greed Anthology of three stories and a play by Hodders Publishers, UK
  • 2009: Songs of Absence and Despair collection of poems by Toni Kan
  • 2009: Salutes without Guns collection of poems by Ikeogu Oke
  • 2010: Christopher Okigbo: Thirsting for Sunlight nke Obi Nwakanma dere
  • 2010: Shahid Reads His Own Palm Poems nke Reginald Dwayne Betts dere
  • 2011: Ahịa nke Ncheta; N'etiti Postcolonial na Transnational nke Malik Nwosu dere
  • 2012: A Splash of Glory nke Angela Nwosu dere
  • 2013: Oil on Water nke Helon Habila dere
  • 2014: Africa in Fragments: Essays on Nigeria, Africa and Africanity nke Moses Ochonu dere
  • 2014: Half of a Yellow Sun- (Movie Edition) nke Chimamanda Adichie dere
  • 2014: Americanah nke Chimamanda Ngozi Adichie dere
  • 2015: Akwụkwọ na nka na Dispora Afrịka
  • 2015: Nchịkọta Akụkọ maka Caine Prize for African Writing 2015
  • 2016: New Generation African poets: A chapbook box set (TATU); edited by Kwame Dawes and Chris Abani
  • 2016: The Sound of Things to Come nke Emmanuel Iduma dere
  • 2017: N'okpuru Osisi Udala nke Chinelo Okparanta dere (English na French Version)
  • 2018: Reshapig Cultural Policies: Advancing Creativity for Development 2018 UNESCO
  • 2018: The Rape of Shavi nke Buchi Emecheta dere
  • 2018: The Bride Price nke Buchi Emecheta dere
  • 2018: Double Yoke nke Buchi Emecheta dere
  • 2018: In the Ditch nke Buchi Emecheta dere
  • 2018: Isi n'elu mmiri nke Buchi Emecheta dere
  • 2018: The Slave Girl nke Buchi Emecheta dere

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

  • 2015: Casa Zia Lina, Elba Italy
  • 2016: Nirox Foundation Residency, Johannesburg, South Africa
  • 2016: Greatmore Residency, Cape Town, South Africa
  • 2016: Rockefeller Foundation Bellagio Fellow, Italy[19]
  • 2018: Civitella Ranieri Fellow, Italy
  • 2018: Art Dubai Residency[20]
  • 2020: National Artist in Residence, Neon Museum, Las Vegas

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

Ngosipụta o mere naanị ya[dezie | dezie ebe o si]

  • 2000: Spirits In Dialogue The Brazilian-American Cultural Institute Gallery, Washington, D.C.
  • 2000: Beyond The Surface Utopia Art/Grill, Washington, DC
  • 2001: Ịchọpụta chi Monroe Gallery, Arts Club nke Washington, Washington, DC
  • 2004: Abụ na Akụkọ: Moonlight Delight Utopia Gallery, Washington, DC
  • 2005: Talking Walls BB&T Bank, NW Washington, DC
  • 2005: Divine Intervention Howard University A J Blackburn Center Gallery, Washington, DC
  • 2005: Body Language Utopia Art/Grill, Washington, DC
  • 2006: Beyond The River Grenada Embassy, Washington, DC
  • 2007: Labyrinth of Memories Didi Museum, Lagos, Nigeria.
  • 2007: Rocks & Roses Victoria Crown Plaza, Lagos, Nigeria.
  • 2008: Mwakpo nke Nzuzo Jennings Gallery, Washington, D.C.
  • 2009: Mirrors and Mirages Terra Kulture Gallery, Lagos, Nigeria
  • 2010: Roforofo Fight: Painting to Fela's Music Bloom Gallery, Lagos Nigeria
  • 2011: Artist Experience Whitespace, Ikoyi Lagos
  • 2011: Entrances & Exits: In search of not forget, CCA, Lagos Nigeria
  • 2012: "Crossing the Line" Bloom Gallery, Lagos
  • 2013: Amusing The Muse Temple Muse, Lagos
  • 2014: In The Lion's Lair: Photographing Wole Soyinka Ake Arts and Books Festival, Abeokuta, Nigeria.[21]
  • 2014: Chronicles Of The Enchanted World Gallery of African Art, London
  • 2015: Paperwork: Works on paper Constant Capital Gallery, Lagos
  • 2016 1:54 Contemporary African Art Fair[22]
  • 2017 Na Alaeze nke Ụwa a, Tyburn Gallery, London[23][24]
  • 2019: Daydream Esoterica Rele Gallery, Lagos
  • 2021: "Facebook HQ Open Art" na Dubai UAE.
  • 2021 “_Do This In Memory of Us’ Lehman Maupin gallery, New York[25]
  • 2021: The Royal Academy Summer Show nke Yinka Shonibare[26] haziri
  • 2022: "Still Standing" na Katidral St. Paul, London, England.[27][28][29]

Ihe ngosi otu[dezie | dezie ebe o si]

  • 2007: Rhythms & Blues Sarah Silberman Gallery, Montgomery College, MD, USA
  • 2008: Black Creativity Museum of Science and Industry, Chicago, IL, USA
  • 2012: Post colonial photo studio Action Field Kodra, Thessaloniki, Greece
  • 2013: Nigeria Now Ake Arts & Book Festival World Bank Exhibition, Nigeria
  • 2014: ARENA Center of Contemporary Art, Torun, Poland
  • 2015: Akụkọ ifo na eserese na mmekorita ya na Toby Zielony maka Pavilion German, 56th Venice Biennale, Italy
  • 2015: Biennale Jogja XIII, Equator #3 2015, Indonesia
  • 2016: A Place In Time Nirox Foundation Sculpture Park na mmekorita ya na Yorkshire Sculpture Park, Johannesburg, South Africa
  • 2016: Dakart Biennale Curated by Simon Njami[30]
  • 2017 A Biography of the Forgotten, Nigerian Pavilion, 57th Venice Biennale, Venice, Italy na Peju Alatise na Qudus Onikeku[31][32]
  • 2018: 2018 ReSignifications: The Black Mediterranean[33]
  • 2018: International Contemporary Art Exhibition; Armenia
  • 2019: Filam(a)nt - N'etiti akwa; Apt , France
  • 2020: Echi, a ga-enwekwu anyị, Stellenbosch Triennale, Stellenbosch, South Africa
  • 2021: Ntinye "BHA' DO GHE" na Pinakothek der Moderne
  • 2021: "Looted History" MUSEUM AM ROTHENBAUM, Hamburg Germany.

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Meet Peju Alatise, Qudus Onikeku & Victor Ehikhamenor – Artists at Nigeria's Debut at the 57th Venice Biennale", BellaNaija. Retrieved on 2017-04-24. (in en-US)
  2. News (2022-02-17). 125 Years After the Benin Bronzes Were Looted, Artist Victor Ehikhamenor Has Installed a Symbol of Resistance at St. Paul's (en-US). Artnet News. Retrieved on 2022-05-07.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 "Victor Ehikhamenor: The Innovative Maverick of Contemporary African Art", Ventures Africa, 11 May 2016.
  4. "Musing with Victor Ehikhamenor" Nigerianstalk/Kola Tubosun. June 2013.
  5. "The ‘Natural' Artist: Amatoritsero Ede in conversation with Victor Ehikhamenor" MTLS. September 2014.
  6. "Victor Ehikhamenor: Shaped by memory and tribal tradition" Financial Times. March 27, 2015
  7. "Three Nigerian artists, 47 countries for Art Dubai 2018". Retrieved on 2018-07-16. (in en-US)
  8. "ART X Lagos exhibits contemporary Nigerian art for President Macron - Vanguard News", Vanguard News, 2018-07-12. Retrieved on 2018-07-16. (in en-US)
  9. The Art of Victor Ehikhamenor, Discovered Through Fashion. Black Fabulousity (25 February 2015). Archived from the original on 1 June 2022. Retrieved on 8 June 2022.
  10. Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specified. guardian.ng. Retrieved on 2020-05-18.
  11. "42 African Innovators to Watch", Ventures Africa, 11 May 2016.
  12. Editor. "Nigerians Express Outrage as British Artist, Damien Hirst, Copies Ife Sculpture Without Giving Credit", THISDAYLIVE, 2017-05-10. Retrieved on 2017-05-10. (in en-US)
  13. Frank. "Damien Hirst Accused Of Appropriating Nigerian Art, Whitewashing History", Huffington Post, 2017-05-09. Retrieved on 2017-05-10. (in en-US)
  14. "5 Reasons It's Important That Victor Ehikhamenor is Calling Out Damien Hirst's Plagiarism", Brittle Paper, 2017-05-29. Retrieved on 2018-07-16. (in en-US)
  15. "Victor Ehikhamenor's Latest Work Explores Controversy Through the Lens of Bini Spirituality", OkayAfrica, 2018-02-06. Retrieved on 2018-07-16. (in en)
  16. "Angels and Muse | Artsy Co-working Space Opens in Lagos", Brittle Paper, 2018-02-20. Retrieved on 2018-07-24. (in en-US)
  17. "Ehikhamenor opens artist residency, Angels and Muse". Retrieved on 2018-07-24. (in en-US)
  18. Amazing Interiors | Netflix Official Site. www.netflix.com. Retrieved on 2018-07-24.
  19. "Announcing Bellagio Center Residency Award Winners", Africa Center. 11 May 2016.
  20. "Three Nigerian artists, 47 countries for Art Dubai 2018". Retrieved on 2018-07-16. (in en-US)
  21. THE FESTIVAL (en-gb). www.akefestival.org. Retrieved on 2018-07-24.
  22. Victor Ehikhamenor at 1:54 Contemporary African Art Fair London 2016. www.artsy.net. Retrieved on 2018-07-24.
  23. http://www.tyburngallery.com/exhibition/solo-exhibition-2/ (en-GB). www.tyburngallery.com. Retrieved on 2018-07-24.
  24. The Work of Time: Victor Ehikhamenor's In the Kingdom of This World by Emmanuel Iduma - BOMB Magazine. bombmagazine.org. Retrieved on 2018-07-24.
  25. Nigerian Gallery Retro Africa Stages Seasonal Exhibition at Lehmann Maupin - - News - Lehmann Maupin (en). www.lehmannmaupin.com. Retrieved on 2022-05-09.
  26. ‘This has never been so much fun!’: Royal Academy Summer Exhibition review (en). The Guardian (2021-09-16). Retrieved on 2022-05-09.
  27. "The Nigerian artwork challenging British history in St Paul's", BBC News, 2022-02-20. Retrieved on 2022-05-07. (in en-GB)
  28. Oduah (2022-02-17). Victor Ehikhamenor’s new work 'Still Standing' on show at London cathedral (en-US). QED.NG. Retrieved on 2022-05-09.
  29. ArtDependence. ArtDependence | Victor Ehikhamenor’s Installation Work ‘Still Standing’ at St Paul’s Cathedral in London (en). www.artdependence.com. Retrieved on 2022-05-09.
  30. "Biennial of Contemporary African Art, Dak'Art 2018, underway in Senegal - The Nerve Africa", The Nerve Africa, 2018-05-04. Retrieved on 2018-07-24. (in en-US)
  31. "Victor Ehikhamenor on the first Nigerian Pavilion at Venice Biennale and Damien Hirst's cultural appropriation", GRIOT. Retrieved on 2018-07-24. (in en-us)
  32. Idowu. "First ever Nigerian Pavilion opens at the Venice Biennale", CNN. Retrieved on 2018-07-24.
  33. "ReSignifications: The Black Mediterranean". Retrieved on 2018-07-24. (in en)

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]