Asụsụ Hyam

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Hyam
Jabba
Spoken in: Nigeria 
Region: Kaduna State
Total speakers: 300,000
Language family: Nnijer–Kongo
 Atlantic–Congo
  Benue–Congo
   Plateau
    Central ?
     Hyamic ?
      Hyam
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: jab
Asụsụ Hyam
asụsụ, modern language
obere ụdị nkeAsụsụ Benue-Congo Dezie
mba/obodoNaijiria Dezie
ụmụ amaala kaFederal Capital Territory (Nigeria), Kaduna Steeti Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue6a Vigorous Dezie

Hyam bụ ụyọkọ asụsụ dị mkpa na mpaghara nke asụsụ Plateau na Naịjirịa. Hyam nke Nok bụ olumba a ma ama (Blench 2008). N'ide sociolinguistics nke Hyam, Blench na-emeso Sait, na Dzar dị ka ụdị dị iche iche, ma kwuo na enwere ike ile Yat na Ankung anya dị ka asụsụ dị iche iche. Otú ọ dị, Hayab (2016) gosipụtara echiche dị iche iche na-arụ ụka na bụ Ankung, asụsụ a na-akpọ Iduya, nke Hyam anaghị aghọta. Ka ọ dị ugbu a, Hyam, nke ndị Ham nke Naịjirịa na-asụ, nke a maara nke ọma dị ka 'Jaba' na nyocha nke Philip Hayab, onye obodo ahụ na onye ọkà mmụta asụsụ dị iche iche nke mere nyocha miri emi n'asụsụ ahụ, kpughere na 'Jaba" nwere okwu Hausa ma bụrụ ihe mkparị ma kwesịkwa ịtụfu ya (John 2017).

Nkesa ya[dezie | dezie ebe o si]

A na-ahụkarị ndị na-asụ asụsụ Hyam na Jaba, Kachia na Kagarko. A na-ahụkwa ha na Jema'a Local Government Areas nke ndịda Kaduna State na okpuru ọchịchị Keffi nke Nasarawa Steeti nke Naịjirịa.

Olu Mba Dị Iche Iche[dezie | dezie ebe o si]

James (1998) kewara olumba Hyam dịka obere ìgwè ndị a o debere n'okpuru Ham ma ọ bụ Northern Group nke uyoko Proto-Plateau Ethno-Linguistic:

  • Ham Kpop (Jaban Kwoi)
  • Ham Ngat Ham (Jaban Katari)
  • Ham Shambang (Samban)
  • Ham Duhyah (ma ọ bụ Idun) (Jaban Lungu)
  • Ham Kworri (Chori)
  • Ham Det (Faik/Kenyi)
  • Ham Netkun/Netwho (Gbaham)
  • Ham Nyakpah (ma ọ bụ Nyankpa) (Yeskwa)
  • Ham Kong/Rhuini (Kamantan)

Dị ka Hayab siri kwuo (2016:5-11), Otú ọ dị, ndị Ham, ewezuga njem n'oge gara aga, isiokwu chọrọ ọmụmụ ihe siri ike, nwere ike ịsị na ha na-ekwu ihe ndị a:

  • Hyam Taa Ham - 'Hyam gbasara na mpaghara Ham' gụnyere Nok, Ghikyaar, Kuscum, Har Dzyee, Shong, wdg.
  • Kwyeny - otu ihe ahụ dị ka James's Hyam Kpop (asụ na Har Kwain ma ọ bụ Kwoi)
  • Kyoli - olumba nke Kworri/Kwori (nke a makwaara dị ka Chori)
  • Saik
  • Shamang - otu ihe ahụ dị ka Shambang

Hayab (2016:6) gbakwunyere na ụdị ndị ọzọ nwekwara ike ịgụnye:

  • Duga/Idúyà - otu ihe ahụ dị ka Idun
  • Gwora - Gora
  • Yat
  • Zhire - Kenyi.

Ọzọkwa, Hayab (2016:8) kewara olumba ndị a n'ụzọ anọ, A-D, dịka ọkwa nghọta ha si dị.

  • Ìgwè A. Hyam Taa, Kwyeny, na Saik (ha niile enweghị ihe na-erughị 90% phonological homogeneity na okwu
  • Ìgwè B. Kyoli na Shamang (nwere ihe dị ka 50% nghọta)
  • Ìgwè C. Yat na Zhire (ọ nwere ike ịbụ ihe kwekọrọ na A na B. Ọmụmụ ihe ndị ọzọ dị oke mkpa)
  • Ìgwè D. Idúyà [ma ọ bụ Idun ] na Gwora (guzo n'otu ụdị)

Rịba ama, ọzọ, na Hyam bụ asụsụ ndị Ham na-asụ.

Blench (2019) depụtara:[1]

  • Kwyeny
  • Yaat
  • Saik
  • Eze
  • Hyam nke Nok

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Kọmitii na agụ ma na ide nke Hyam na-akọwa akara 41/42 ndị na-esonụ na orthography ya.

a̱ b c d dz e e̱ f g gb gh h hw hyw i̱ j k kh kp l m n ng ny o p r s sh t th th th th ts u v w y yw z zh

Ụdaume (Vawel)[dezie | dezie ebe o si]

  • Ụdaolu

Ụdaume mkpirikpi (Vawella̱ Sha̱kuup)

a a̱ e e̱ i i̱ ọ u

Ụdaume Ogologo (Vawella̱ Sha̱ceri)

ee ee ii oo uu

  • Ụdamkpị (Khwikhwir Vawel)
ai au a̱u ou

Mgbochiume (Konsonan)[dezie | dezie ebe o si]

b c d dh dz f g gy gb gh ghy h hw road hyw j k ky kh khy kp l m n nh ng ny p r s sh t th th th th ts v w y yw z zh

Ọnụ ọgụgụ[dezie | dezie ebe o si]

Hayab (2016:66) na-ekwu na "ihe ọmụma dị na Hyam site na Koelle (1854: appendix, 2-188) na Meek (1931:120) kpughere na asọmpi Ham n'ụzọ dị iche na ihe a na-enweta taa". Ọ gbakwunyere na o doro anya na a gbanwere usoro ịgụta ihe ochie na ụdị Hausa, ma kwuo ọzọ na "n'oge a, ụdị ochie nwere iri (nke bụ kop) ugbu a dị ka 'shwak'. Akụkụ ikpe bụ kop (iri) na-egosi na ọ bụ ọnụ ọgụgụ na-ezughị ezu na-ahụ ihe akaebe na ' mbwan shwak ' (11) na-egosi ete anyị nọ n'ebe dị anya site na shwak (iri na abụọ). O kwukwara na "nke a bụ n'ihi na okwu ' mbwan' na-egosi bwat - obere ma ọ bụ 'fọdụrụ'.

Enwere ike ikwu na ihe dị n'elu bụ eziokwu, ma-atụle ikpe nke Tyap, asụsụ yiri ya, ebe okwu dị ugbu a maka iri bụ maka maka maka, ebe okwu "kop /kwop" fọrọ nke nta ka ọ kwụsị, dịka ọ dị na Hyam, ma jiri ya gụọ ọtụtụ puku. Okwu "otu puku" na Tyap bụ cyi kop/kwop, nke pụtara (na-atụle ojiji ochie nke okwu kop/kwup), "otu narị - ugboro iri" ma ọ bụ "100 X 10".

Ihe ndị a, dị ka Hayab si kwuo (2016:66-67) bụ nọmba e ji mee ihe ma ọ dịkarịa ala afọ 200 gara aga maka ịgụta na Hyam.

Hyam English
0 npiit zero/nothing
1 zhinni one
2 feli two
3 taat three
4 naang four
5 twoo five
6 twani six
7 twarfo seven
8 naarang eight
9 mbwan-kop nine
10 kop ten
11 mbwan-shwak eleven
12 shwak twelve/dozen/complete
24 shwak i'feri two dozens
36 shwak i'tat three dozens
48 shwak i'nang four dozens
60 shwak i'twoo five dozens
72 shwak i'twani six dozens
84 shwak i'twarfo seven dozens
96 shwak i'naarang eight dozens
108 shwak i'mbwan-kop nine dozens
144/infinity sok-sok-gha twelve dozens/uncountable

Akwụkwọ Nsọ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe na-esonụ bụ akwụkwọ na akọwa okwu dị mkpirikpi site na ndepụta okwu Hyam nke Roger Blench.[2]

Hyam Bekee
bes iwe ọkụ
bok dọkịta, onye na-agwọ ọrịa
bongyeng awọ
cheb àkwá
chi ọnwụ
úkwù obi ike, obi ike
chirchi ụtụtụ
choing uhie uhie
chu mkpụrụ obi, mmụọ
chuur isi iyi mmiri
Chuwo penis
chyen onye ọbịa, onye ọ na-amaghị
nsị omimi
dwai ụwa, ọhịa
Jinger lụọ di
dzam nwa okorobịa
dzet ọnwụnwa
dzo ewu
dzom enyí
dzut Anwụrụ ọkụ, anwụrụ ọkụ
dzye ike
fai Eluigwe
Ogwe aka iyi
fe Ọnwa
fet gbuo
Iwe gbawara
fyen okooko osisi
Nkọwa onye ohi
fyet Onye na-agba égbè
Obi ụtọ/Giaar ebe(s)
gab nkewa
gam gam ọkwa
gan n'elu
òtù ndị omempụ meghere
gbyo amoosu
gom abụ
guguk Akpụkpọ osisi
gwang obosara
gyugyuthi owuru
ham ham na-eri, na-atụgharị
nwere ọdịdị
Nwaanyị mpi
hyong egwu, egwu
jaki Ịnyịnya ibu
jang akwụkwọ osisi
jip ifufe na-efe efe
jo/wejo ugwu, ugwu
kab nnukwu osimiri
kate okporo ụzọ
kike/ke nna
kikera ndị nna nna
kom ozu
kon mma
iko ihe nketa
kpoduma nwamba
kpop eze, onyeisi
kpyob mushroom
kuko nkụ ọkụ
kushat mmụọ
kwai nwanyị ndú agbụrụ
kyaam na-akụzi
kyang ugbo
kyar nkume
Kyat'pyo ịgba afa
mat ọmụmụ
mek afọ
mimyet dina ala
mogbam granaries
ego ndị mmadụ
Mowe/anyị ụmụaka
nwụrụ hyena
myen amamihe
na'hywes/ryat onye amoosu
na'kyat'kpyo Onye dibịa afa
nam ahụ
nanaa onye na-akpụ ihe
ndwak enyi
net onye
ngan ilu
Ọ bụ mgbe ahụ ka a na-eme mmiri ozuzo
Ọ bụ n'oge a ka ọ dị n'oge ochie iwe
nkuun mmụọ ọjọọ
aha Anyanwụ
ntato onye na-achụ nta
N'oge a ehi
nyam anụ
nyo/monyo nwunye nwa
nyang akpị
gbara ọsọ ọdọ mmiri, ọdọ mmiri
re taa
ahịrị ụnyaahụ
Ribi ala, mba
rituk abalị
na-eme mkpọtụ ekele
ịgba ọsọ uzuzu
ruth ike ọgwụgwụ
ryetuk mgbede
Saara akụkọ, akụkọ
shabur ọcha
sham àmụ̀mà
Shang mkpụrụ, ọka
shantan ududo
shashat chi ọbụbọ
shen mmekọahụ, mmekọahụ
sheshit/sesit ojii
shirshing onyinyo
shisheng ifufe
shozhi nwanyị
shushuni iku ume
shuu icheku ọkụ, anwụrụ ọkụ
shwok teta
shwom onye ọka ikpe
sim Ịhụnanya
bụrụ abụ agwọ
swat ịgba egwú
tamtori onye ara
tirda nwanne nwanyị
titaan mmiri
tset ike
tseyang ọkụ ọkụ
tyeng a na-etinye ya n'ọkụ
wegyo nkịta
N'ihi ya, ọ bụ onye isi ala nwanne nwoke
wop Mmiri ozuzo
wok nweta
yak olu
yang ọkụ
afọ ole na ole Ebe nzukọ
Yaụ atụrụ
ka ọ dị kpakpando(s)
Yosir ịgba mgba
zaam ọchị
zang ịgagharị
zaki ọdụm
zhazhaku urukurubụba
zheng na-afụ ụfụfụ
zhi nwunye
zhii ọbara
zhir'nkum nwanyị di ya nwụrụ
zho nne
zhu ọnụ ụlọ

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Blench (2019). An Atlas of Nigerian Languages, 4th, Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation. 
  2. "Hyam Wordlist"

Ihe Ndị Ọzọ aga agụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Blench (2008) Prospecting proto-Plateau. Ihe odide.
  • Hayab, P. J. (2016). Basic Hyam Grammar with Ethnographic Notes. Abuja: Beltina Digital Press. 
  • James, I. (1998). The Settler Phenomenon in the Middle Belt and the Problem of National Integration in Nigeria. Jos, Nigeria: Midland Press. ISBN 9783481169. 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Akụkọ banyere njirimara na mmekọrịta ọha na eze na ọdịbendị ụwa na ederede abụ nke Ham nke Naịjirịa: nyocha nyocha okwu. PhD Dissertation e zigara na Mahadum Stellenbosch, Unpublished
  • Kambai A̱ka̱u T. L. (2014). The Tyap-English Dictionary. Benin City: Divine Press. ISBN 978-978-0272-15-9. 

Ihe Njikọ mpuga[dezie | dezie ebe o si]