Beni Lar

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Beni Lar
Mmádu
Akụkụ nkeHouse of Representatives of Nigeria Dezie
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereBeni Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya12 Ọgọọst 1967 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, onye na-akwado ikike mmadụ, onye ọka iwu Dezie
Ọkwá o jionye otu ulo nnochite anya Naijiria, onye otu ulo nnochite anya Naijiria, onye otu ulo nnochite anya Naijiria, onye otu ulo nnochite anya Naijiria, onye otu ulo nnochite anya Naijiria Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịPeople's Democratic Party Dezie

Beni Lar a mụrụ na (August 12, 1967) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke People's Democratic Party si Plateau State, Nigeria . Ọ bụ onye otu ụlọ omebe iwu etiti Naijiria sitere na Langtang North, Langtang South Federal Constituency nke Plateau State . Ebu ụzọ họpụta ya n'ụlọ n'afọ 2007 ma n'afọ 2019 a họpụtara ya ọzọ n'ụlọomeiwu nke o anọ. [1]

Akụkọ ndụ na Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ ada Solomon Lar, onye bụbu Gọvanọ Plateau steeti na Prof. Mary Lar. Ọ sịrị,

“Nna m kụziiri m na ọ dịghị ihe dị iche n'etiti nwoke na nwanyị (nwa). Ọ kụziiri m ka m na-arụsi ọrụ ike; ya mere, a zụrụ m ọzụzụ dị ka onye ọka iwu dị ka ya." [2]

Ọ gwala ndị Naijiria ka ha ghara ichefu ihe nketa nna ya nke ịdị n'otu, udo na ịhụnanya, na-agbakwụnye, "Nke a bụ ihe anyị kwesịrị iji kwalite mba a." [3]

Na 2007, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Ụlọ Ndị Nnọchiteanya . [4] N'afọ 2008, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke Ụlọ Nnọchiteanya na ihe gbasara ụmụ nwanyị. [5] dị ka mge July 2014, ọ na-anọchite anya mpaghara Langtang North na South . Ọ na-eje ozi dị ka onye isi oche nke kọmitii nke Ụlọ Nnọchiteanya Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ. [6] [7]

Ọ kwadoro ego mberede maka National Agency for the Prohibition of Trafficking in Persons (NAPTIP), [8] mụbara ntaramahụhụ maka mmetọ ụmụaka [9] na ịmepụta Ụlọ Ọrụ Nchebe na Nchekwa Ụmụaka nke Mba anyi. [10] Na 2010, o sonyere na GlobalPOWER® Women Network in Africa: Ndị Omeiwu Umụ Nwanyị na ndị Minista jikọrọ ọnụ Megidere ọrịa HIV/AIDS . [11] Ọ bụ otu n'ime ụmụnwaanyị iri na otu a họpụtara n'afọ 2007 bụ ndị a họpụtara ọzọ n'afọ 2011 mgbe ụlọomeiwu nta fọrọ nke nta ka ọ bụrụ 95% nwoke. Ụmụ nwanyị ndị ọzọ a họpụtara gụnyere Mulikat Adeola-Akande, Abike Dabiri, Nkiru Onyeagocha, Uche Ekwunife, Nnena Elendu-Ukeje, Olajumoke Okoya-Thomas, Juliet Akano, Khadija Bukar Abba-Ibrahim, Elizabeth Ogbaga na Peace Uzoamaka Nnaji . [12]

Ka afọ 2013 mbuso agha ndị na-achị ehi na Langtang South gburu mmadụ iri asaa, ọ gwara gọọmentị etiti Naijiria ka ha kwalite ọnọdụ okporo ụzọ obodo, ka o wee mee ka ndị ọrụ nchekwa bịarute n'oge. [13] Ọ kpọkukwara ka e kee ebe ndị Fulani na-achị ehi na-ata nri, sị:

“Ndị niile na-eri anụ kwesịrị inwe nchebara echiche maka gba-ahapụ ala ha maka isi iyi anụ ahụ. Naijirịa bu ala a gọziri gọziri ma nwere ala ga-ezuru onye ọ bụla, ndị Naijiria kwesịrị ime amara nke ọma ịmata na anụ ahụ onye na-achị ehi na-enye bụ maka obodo."

Na May 2014, o duuru otu ndị ngagharị iwe sitere na Nigerians United Against Terrorism, yi uwe T-shirt "nke e dere "#ReleaseOurGirls," na-egosi nkwado ya na ndị agha Naijiria na mbọ ha na-agbapụta ndị ụmụ agbọghọ Chibok a tọọrọ [14] Otu akwụkwọ akụkọ kwuru na ụfọdụ ndị bịara mgbakọ ahụ nwetara ego gọọmenti. [15] [16]

E jirila Lar mee ihe atụ nye ụmụnwaanyị siri ike nọ n’ọchịchị, n’agbanyeghị na ụfọdụ na-arụ ụka na ọ bụ n’ihi ihe ùgwù o nwere dị ka onye nketa nna ya mere o ji nye ya ikike a. [17] Ọ kwadoro ka ụmụ nwanyị na-ekere òkè n'ọchịchị ma bụrụ akụkụ nke usoro ọhụrụ nke ụmụ nwanyị ọtụtụ na-achị n'ọchịchị karịa mgbe tupu na-eso Nigeria nwesịrị nnwere onwe na 1914. [18]

Ọ kwadowo maka ikike ụmụ nwanyị dịka afọ nke ụmụ nwanyị ịlụ di na nwunye, ikike ime ime, ma nwee aka na akwụkwọ iwu: Mwepụ ụdị ịkpa ókè megide ụmụ nwanyị na Naijiria na iwu okwu ndị ọzọ, na Iwu Gender and Equal Opportunities Bill. [19]

N'afọ 2017 Hon. Beni Lar kwuru okwu dị ka onye isi oche maka Kọmitii Sayensị na Nkà na ụzụ ma gbaa ume maka ọganihu nke ike na-adịgide adịgide, nke a pụrụ ịdabere na ya maka Nigeria. Ọ kwadokwara maka nhọrọ maka ụmụ akwụkwọ ịhọrọ ụdị okpukpe ha ga-achọ ịmụta banyere ya n'ụlọ akwụkwọ, kama inwe ihe akara aka chọrọ. O wetara nke a n'ihu ụlọ ahụ ma nyefee ya n'akụkụ ụfọdụ n'ihi na ọ bụ n'ihi na Naijiria bụ mba ụwa, okpukperechi na ụkpụrụ obodo kwesịrị ikewapụ. [20]

N'afọ 2019, Lar gbara ọsọ maka ntuli aka ụlọ ma merie. [21]

Kwuo okwu[dezie | dezie ebe o si]

"Anyị aghaghị ikwu ihe ga-eme ka obodo anyi too." [22]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Solomon Lar

Ebemsidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Beni Lar Returns to Reps in a Landslide (en-GB). The Lagosian Magazine Online (2019-03-01). Archived from the original on 2020-11-29. Retrieved on 2020-02-24.
  2. "The pillar of my life is gone, says Beni Lar", Vanguard News, 16 October 2013. Retrieved on 18 July 2014.
  3. "Eight Months Later, Mrs Jonathan Promises To Stand By Lar's Widow", Information Nigeria, 24 June 2014. Retrieved on 18 July 2014.
  4. Nigerian Women who will shape Seventh National Assembly. Nigeria Daily News (6 July 2011). Archived from the original on 29 March 2014. Retrieved on 18 July 2014.
  5. Godwin (August 2013). "The need for participation of women in local governance: A Nigerian Discourse". International Journal of Educational Administration and Policy Studies 5 (4): 59–66. 
  6. Hamza Idris. "Nigeria: 38 Killed As Boko Haram Attacks Borno Village", Daily Trust – AllAfrica, 15 July 2014. Retrieved on 18 July 2014.
  7. Murdock (28 April 2014). Abuja Blast Impacts Lives, Livelihoods. Voice of America. Retrieved on 18 July 2014.
  8. "House committee seeks emergency funds for NAPTIP", P.M. NEWS Nigeria, 11 May 2014. Retrieved on 18 July 2014.
  9. House C'ttee on Health calls for amendment of law on child abuse. Radio Nigeria: News. Retrieved on 18 July 2014.
  10. "Establish Child Protection, Enforcement agency- Lar – Vanguard News", Vanguard News, 18 May 2014. Retrieved on 18 July 2014.
  11. The GlobalPOWER® Women Network in Africa: Women Parliamentarians and Ministers United Against HIV/AIDS. Center for Women Policy Studies (3 November 2010). Archived from the original on 18 July 2017. Retrieved on 18 July 2014.
  12. Women who will shape Seventh National Assembly (en-US). Vanguard News (2011-06-06). Retrieved on 2020-05-03.
  13. Uzondu. Another Crimson River on the Plateau. Nigeria News World Magazine. Retrieved on 18 July 2014.
  14. Mutim (27 May 2014). Nigeria: We Know Girls' Location, Says Defence Chief. Daily Trust - allAfrica.com. Retrieved on 18 July 2014.
  15. Photonews: Fake #BringBackOurGirls Protesters Surface In Abuja. Sahara Reporters (26 May 2014). Retrieved on 18 July 2014.
  16. Corruption stalls Nigeria's war against B'Haram – US (23 May 2014). Archived from the original on 25 July 2014. Retrieved on 18 July 2014.
  17. ODL, An Imperative to Women's Educational Status and National Development: A Study of Bende Local Government Area, Abia State, Nigeria. Archived from the original on 2022-02-12. Retrieved on 2022-02-12.
  18. "Institutionalization of Fund and Women Participation in Politics in Yenagoa", KORI, 2015-10-25. Retrieved on 2018-11-06. (in en-US)
  19. Para-Mallam. [birmingham.ac.uk The Role of Religion in Women's Movements: The Campaign for the Domestication of the CEDAW in Nigeria].
  20. Polycarp. "School curriculum: Why Reps returned CRK as independent subject", Vanguard News, 2017-07-12. Retrieved on 2018-12-06. (in en-US)
  21. Beni Lar Wins Langtang North Reps' Seat In Plateau | Independent Newspapers Nigeria. www.independent.ng. Retrieved on 2020-10-05.
  22. "Democracy Day: No reason to celebrate – Gbajabiamila … We have a lot to celebrate – Beni Lar", The Nigerian Times, 30 May 2014. Retrieved on 18 July 2014.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]