John Kpera

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
John Kpera
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoJohn Atom Kpera Dezie
Aha ọmụmụJohn Kpera Dezie
Aha enyereJohn Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya3 Jenụwarị 1941 Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ tiv Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ tiv, Asụsụ Hausa, pidgin Naịjirịa Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jiGovernor of Benue State, Governor of Anambra State Dezie
agbụrụNdị Tiv Dezie
Ụcha ime anyabrown Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
ọkwa aghaizugbe Dezie
na-esochiAnthony Ochefu, Aper Aku Dezie
nọchiriDatti Sadiq Abubakar, Jonah David Jang Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

 

John Atom Kpera (amuru 3 Jenuarị 1941) bu Gọvanọ ndị agha mbụ nke Anambra steeti na Naijiria site na Maachị 1976 ruo Julaị 1978, ka e mechara ya site na steeti East Central ochie n'oge ọchịchị ndị agha nke General Olusegun Obasanjo.[1]  Ka e mesịrị ọ bụ Gọvanọ ndị agha nke Benue steeti site na Jenụarị 1984 ruo Ọgọst 1985 n'oge ọchịchị ndị agha nke Major-General Muhammadu Buhari.[2][3][1][2]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ John Atom Kpera na 3 Jenụarị 1941 na Mbatierev,Gboko Local Government Area na steeti Benue ugbu a.  Ọ gara Katsina-Ala College, ugbu a Government College Katsina-Ala, (1956-1961) maka ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya.  Mgbe o sonyere ndị agha ọ gara Haile Selasie Military Academy,Ethiopia na 1962 maka Ọzụzụ Cadet Military ya, wee nye ya ọrụ dị ka 2nd Lieutenant in the Corps of Engineers na 1965. Ọ nwere ọkwa dị iche iche na ndị ọrụ gụnyere Injinia Brigade Commander.  , Squadron Commander, Regimental Commander, and Commander, Corps of Engineers.[3]

O tinyere aka na mbuso agha mbu nke Naijiria na 15 Jenuarị 1966, nyere Chukwuma Kaduna Nzeogwu aka na mbọ ikwatu ọchịchị Northern Region.  Mkpebi a emeghị nke ọma n'ebumnobi ya, mana dugara Major-General Johnson Aguiyi-Ironsi weghara ọchịchị na ọchịchị ndị agha Naijiria mbụ.[4]

Gọvanọ Ndị Agha[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara ya dịka Gọvanọ Ndị Agha nke Anambra Steeti site na Machị 1976 - Julaị 1978, n'oge ọchịchị ndị agha nke Olusegun Obasanjo. Olusegun Obasanjo Ọ ghọrọ Commandant nke Army School of Engineers Headquarters, onye isi nke Manpower, Nigerian Army Headquarters sochiri.[3]

Na 4 Jenụwarị 1984 a họpụtara ya dịka Gọvanọ Ndị Agha nke Benue Steeti, onye isi agha mbụ a mụrụ na steeti ahụ ịchị steeti ahụ.[5] Ọ malitere iwu nke ịmanye ndị mmadụ ka ha sachaa gburugburu ebe obibi ha n'okpuru nlekọta nke ndị agha, omume nke ndị nọchiri ya nọgidere na-eme.[6] Mgbe a chụpụrụ ya dị ka gọvanọ, o kwuru banyere akụ nke steeti na ọ hapụrụ ya n'efu n'ihi na ọ hụrụ ya n'enweghị ihe ọ bụla.[7]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Nigerian States. WorldStatesmen. Retrieved on 4 January 2010.
  2. Gresham Asset Management Limited. Gresham Asset Management Limited. Archived from the original on 2023-06-06. Retrieved on 2023-06-06.
  3. 3.0 3.1 Brig. Gen. John Atom Kpera. Benue State Government. Archived from the original on 3 March 2016. Retrieved on 4 January 2009.
  4. Max Siollun. "The Five Majors": Myth and Reality. Dawodu. Retrieved on 4 January 2009.
  5. MAURICE ARCHIBONG (23 October 2007). A mirror on Benue. Daily Sun. Archived from the original on 27 June 2012. Retrieved on 4 January 2009.
  6. Godwin Akor (22 October 2009). MDGs – Suswam Moves to Restore Water Supply. Daily Champion. Retrieved on 4 January 2009.
  7. Madaki O. Ameh (9 January 2003). Lawrence Onoja: The Force for Positive Change in Benue State. ThisDay. Archived from the original on 4 November 2003. Retrieved on 4 January 2009.