Kwankwaso

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Rabiu Kwankwaso
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya21 Ọktoba 1956 Dezie
Ebe ọmụmụMadobi Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Hausa Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jionye otu ulo nnochite anya Naijiria, Governor of Kano State, Minister of Defence of Nigeria, Governor of Kano State, onye otu ndi omeiwu nigeria Dezie
ebe agụmakwụkwọMiddlesex University, Loughborough University Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịPeople's Democratic Party, All Progressives Congress, New Nigeria Peoples Party Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
webụsaịtịhttp://www.kwankwaso.com/ Dezie
Davou Kwa kwado (cropped).jpg

Rabi'u Musa Kwankwaso, FNSE, FNIQS (amuru 21 Ọktoba 1956) bu onye ndọrọndọrọ ọchịchị Naijiria nke bu Gọvanọ steeti Kano site na 1999 rue 2003 na 2011 rue 2015. [1] Mgbe o meriri nhọpụta ya ọzọ na 2003, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye minista na-ahụ maka nchekwa nke anọ nke anọ na-enweghị ọrụ agha mbụ site na 2003 ruo 2007, n'okpuru ọchịchị onye isi ala Olusegun Obasanjo . [2] E mechara họpụta ya na Senate na 2015, na-eje ozi otu okwu n'okpuru ikpo okwu nke All Progressives Congress (APC) na-anọchite anya Kano Central Senatorial District. [3]

Ugbua ọ bụ onye isi otu pati New Nigeria Peoples Party n'ala anyị. [4] Kwankwaso nwere nkwado zuru ebe niile na Kano na ugwu ọdịda anyanwụ Naijiria ; a na-ele ya anya dị ka onye na- adọrọ mmasị populist . [5] N'afọ 2011, a họpụtara ya ọzọ ka ọ bụrụ gọvanọ steeti ahụ wee banye n'otu All Progressives Congress (APC) n'afọ 2014. Na 2015, Kwankwaso enweghị ihe ịga nke ọma n'ịzọ ọkwa onyeisiala n'okpuru ndọrọ ndọrọ ọchịchị All Progressive Congress, mana Muhammad Buhari meriri. N'afọ 2018, ọ laghachiri na People's Democratic Party (PDP) wee zọọ ọkwa onyeisiala na Atiku Abubakar meriri .

ndabere[dezie | dezie ebe o si]

Ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Rabiu Musa Kwankwaso A mụrụ na iri abụọ na ọtu Ọktoba 1956 na Kwankwaso, obodo dị na Madobi, na Sunni Muslim Fulani ezinụlọ. Nna ya bụ onye isi obodo. Kwankwaso nwere echichi Sarkin Fulani, Dagacin Kwankwaso; e buliri ya ka ọ bụrụ onye isi obodo Madobi na aha Majidadin Kano, Hakimin Madobi site n'aka Kano Emirate Council of Emir Ado Bayero CFR, LLD, JP. [6]

Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Kwankwaso, Gwarzo Boarding Senior Praịmarị Skul Wudil Craft Skuul na Kano Technical College tupu ọ gawa Kaduna Polytechnic ebe ọ gụchara akwụkwọ abụọ nke National Diploma, na Higher National Diploma. Kwankwaso bụ onye ndu ụmụ akwụkwọ na-arụsi ọrụ ike n'oge ụlọ akwụkwọ ya ma bụrụkwa onye a họpụtara ahọpụta na otu ụmụ akwụkwọ steeti Kano. [7] Ọ gakwara akwụkwọ mmụta postgraduate na United Kingdom site na 1982 ruo 1983 na Middlesex Polytechnic ; na Loughborough University of Technology ebe ọ nwetara nzere masta na injinia mmiri na 1985. [8] Ọ gbakwara PhD ya na injinịa mmiri na Mahadum Sharda India, na 2022.

Ọrụ mmalite[dezie | dezie ebe o si]

Kwankwaso sonyeere Kano State Water Resources and Engineering Construction Agency nke Gọọmenti Kano State na 1975. Ọ jere ozi ebe ahụ afọ iri na asaa n'ọrụ dị iche iche wee gbagoro n'ọkwa wee bụrụ onye isi injinia mmiri. [9]

Nbanye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1992, Kwankwaso mere ka ọ bata na ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'elu ikpo okwu nke Social Democratic Party (SDP). Ọ bụ onye otu pati People's Front nke SDP nke Ọchịagha Shehu Yar'adua na-edu na ndị ndọrọndọrọ ọchịchị ndị ọzọ ama ama dịka onye isi ya mbụ bụ Senator Magaji Abdullahi, Babagana Kingibe, Atiku Abubakar, Bola Tinubu, Tony Anenih, Chuba Okadigbo, Abdullahi Aliyu Sumaila, Abubakar Koko and Lamidi Adedibu amongst others. [10]

N'afọ 1992, a họpụtara Kwankwaso ka ọ bụrụ onye ụlọ omebe iwu na-anọchite anya okpụrụ ọchịchị Madobi na ọchịchị ala etiti. Nhọpụta ya na-esote dị ka osote onye na-ekwuchitere Ụlọ Nzukọ ahụ mere ka ọ pụta ìhè na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mba. N'oge ọgbakọ iwu iwu nke 1995, a họpụtara Kwankwaso ka ọ bụrụ otu n'ime ndị nnọchiteanya si Kano, dịka onye otu People's Democratic Movement nke Yar'adua na-edu. [11] O mechara sonye na Democratic Party of Nigeria (DPN) na mmemme mgbanwe ọchịchị nke General Sani Abacha .

Kwankwaso sonyeere PDP na 1998 n'okpuru ikpo okwu People's Democratic Movement na Kano nke Mallam Musa Gwadabe, Senator Hamisu Musa na Alhaji Abdullahi Aliyu Sumaila duziri . [10] N'afọ 1999, ọ zọọrọ ọkwa ọchịchị PDP n'akụkụ Abdullahi Umar Ganduje, Mukthari Zimit, Alhaji Kabiru Rabiu . Ndị Santsi/PSP nọ n'azụ ịzọ ọkwa Abdullahi Umar Ganduje mana Kwankwaso meriri ha na primaries.

Gọvanọ Kano Steeti[dezie | dezie ebe o si]

Okwu mbụ[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Kwankwaso maka oge mbụ ya dịka gọvanọ Kano steeti site na 29 Mee 1999 ruo 29 Mee 2003. Oge mbu ya dika Gọvanọ Kano Steeti bụ nnukwu mmemme n'ihi ọtụtụ otu ndị ọzọ na-emegide ọchịchị ya dị elu na mbọ ọ na-akwado ịkwado Onye isi ala Yoruba bụ Olusegun Obasanjo . [12] N'afọ 2003, o meriri nhọpụta ọzọ n'aka onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya bụ Malam Ibrahim Shekarau .

Oge nke abụọ[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Kwankwaso ọzọ ka ọ bụrụ gọvanọ Kano steeti nke abụọ site na Mee ụbọchị iri abụọ na iteghete , 2011 ruo ụbọchị iri abụọ na iteghete Mee 2015. [13] N'oge a, ọ malitere imegharị usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Kwankwasiyya: iwu okporo ụzọ, ụlọ ọgwụ na ụlọ akwụkwọ na iziga ndị bi na-aga akwụkwọ na mba ọzọ. [14] N'August 2013, Kwankwaso so na ndị gọvanọ asaa hibere otu G-7 n'ime otu ndọrọndọrọ ọchịchị Peoples Democratic Party. [15] N'ọnwa Nọvemba afọ 2013, Kwankwaso, ya na ndị G-7 ise, gbahapụrụ n'otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọhụrụ, All Progressives Congress (APC). [16]

N'ọnwa Juun 2014, Kwankwaso na Emir Kano Ado Bayero ogologo oge na-ese okwu maka nhọpụta ya nke Waziri ( Vizier ) nke Kano Emirate Council . Na 6 June 2014, Ado Bayero nwụrụ na ọgba aghara dị n'etiti ndị ezinaụlọ. Na 8 June 2014, Sanusi Lamido Sanusi kwụsịtụrụ gọvanọ Central Bank na Dan Majen Kano (Nwa Emir-Maje) [17] pụtara dị ka Emir ọhụrụ nke Kano. [18] Nbanye ya butere ngagharị iwe nke ndị na-akwado Sanusi Ado Bayero nwa Emir na Chiroman Kano (Crown Prince), na ebubo na Kwankwaso kwadoro Sanusi n'ihi ntuli aka onye isi ala nke 2015 . [19]

Mgbasa ozi onye isi ala 2015[dezie | dezie ebe o si]

N'Oktober 2014, Kwankwaso ji nnukwu ndị ndọrọndọrọ ọchịchị ya na Kano zọọ ọkwa onyeisiala APC. Nsonaazụ primary nke onyeisiala mere na Legọs bụ: Muhammadu Buhari nwere ntuyeaka 3,430, Kwankwaso nwetara ntuyeaka 974, Atiku Abubakar nwetara vootu 954, Rochas Okorocha nwetara vootu narị anọ na Sam Nda-Isiah nwetara vootu iri. Na-abịa na nke abụọ, Kwankwaso kwadoro onye meriri Muhammadu Buhari.

Mgbe Ochichara ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Mịnịsta na-ahụ maka nchekwa[dezie | dezie ebe o si]

Site n'afọ 2003 ruo 2007, Kwankwaso họpụtara onye minista na-ahụ maka nchekwa n'ọchịchị nke abụọ nke President Olusegun Obasanjo, nọchiri Theophilus Danjuma .

Nhoputa ndi ochichi nke 2007[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2007, Kwankwaso gbara arụkwaghịm n'ọkwa minista ya ịzọ ọkwa gọvanọ Kano steeti mana ọ meriri n'ihi na akwụkwọ ọcha gọọmentị boro ya ebubo . [20] [21] Alhaji Ahmed Garba Bichi mechara dochie ya dịka onye ga-azọ ọkwa gọvanọ na pati ahụ. [20] Ka ha merichara otu pati ya ịzọ ọkwa ntuliaka 2007, onye isi ala Olusegun Obasanjo họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nnọchi anya pụrụiche na Somalia na Darfur ; Onye isi ala Umaru Yar'Adua mechara họpụta ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke Niger Delta Development Commission, ọkwa ọ gbara arụkwaghịm na 2010. [22]

Onye omebe iwu nke Naijiria[dezie | dezie ebe o si]

Ìgwè ndị na-akwado (ndị okpu na-acha uhie uhie pụrụ iche) na nraranye nke Kwankwaso dị ka Gọvanọ Kano steeti na onye ndu kacha elu nke echiche Kwankwasiyya, 29 May 2011.

Kwankwaso nọchitere anya Kano Central Senatorial District na Senate nke Nigeria site na Mee 2015 ruo Mee 2019. [23]

Mgbasa ozi onye isi ala 2019[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Julaị afọ 2018, Kwankwaso ya na ndị sinetọ iri na anọ nke APC gbabara na Peoples Democratic Party (PDP). [24] N'ọnwa Ọktoba 2018, Kwankwaso zọọrọ ọkwa onyeisiala na PDP. N'ime ntuliaka onyeisiala mere na Rivers, n'ime mmadụ iri na abụọ na-azọ ọkwa onyeisiala Kwankwaso bụ onye nke anọ n'azụ Atiku Abubakar nwere vootu 1,532, Aminu Tambuwal nwetara vootu 693, Bukola Saraki nwere vootu 317 na Kwankwaso nwere vootu 158. Kwankwaso kwadoro onye meriri Atiku Abubakar ma jụ ịhọpụta ya ọzọ n'ụlọomeiwu sineti, Ibrahim Shekarau nọchiri ya. [25] Kwankwaso gbasiri mbọ ike ka ọgọ ya nwoke Abba Kabir Yusuf pụta dịka gọvanọ na steeti Kano. E mechara kwupụta na ntuliaka ahụ enweghị mmechi maka onye nọ n'ọchịchị Abdullahi Umar Ganduje . [26]

Ịmepụta National Movement[dezie | dezie ebe o si]

Na 22 February 2022, Kwankwaso hibere National Movement ka ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-emegide ikike ọnụnọ nke otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị abụọ All Progressives Congress na Peoples Democratic Party . Ọ kwadoro New Nigeria Peoples Party dị ka nku ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mmegharị ahụ wee bụrụ onye isi obodo nke pati ahụ na 30 Maachị 2022. [27] [28]

Echiche na onyonyo ọha[dezie | dezie ebe o si]

Akụrụngwa na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe e ji mara oge Kwankwaso nọ n'ọchịchị nwere ọtụtụ ihe a ma ama. N'oge mbụ ọ nọ n'ọchịchị dịka Gọvanọ (1999 ruo 2003), o hiwere Mahadum Sayensị na Nkà na ụzụ Kano dị na Wudil, mahadum mbụ na naanị steeti dị na Kano n'oge ahụ. [29] N'oge ọchịchị ya nke abụọ (2011 ruo 2015), Kwankwaso hibere mahadum North West, Kano, mahadum steeti nke abụọ na Kano. [30] O guzobekwara ụlọ akwụkwọ ọzụzụ mmụta na mmepe mmadụ iri abụọ na isii ma site na ụlọ akwụkwọ ndị a a zụrụ ihe karịrị puku ndị ntorobịa na ụmụ nwanyị 360,000 ma nyekwa ha ike. Ọ bụ gọvanọ mbụ na Naijiria webatara nri ụlọ akwụkwọ n'efu na uwe maka ụmụ akwụkwọ praịmarị. Nke a mụbara ọnụ ọgụgụ ndebanye aha ụlọ akwụkwọ site na nde 1 na 2011 ruo ihe karịrị nde 3 na 2015 mgbe ọ hapụrụ ọrụ. [31]

Mmasị ya maka agụmakwụkwọ mere ka ewebata agụmakwụkwọ n'efu n'ọkwa niile na steeti ahụ wee hụ na e nwetara ihe nkuzi na mmụta zuru oke. O hiwere ụlọ akwụkwọ sekọndrị 230 nke nwere kọleji teknụzụ 47, ụlọ akwụkwọ mmụta Islam 44, kọleji China, kọleji French na kọleji izizi ụmụ nwanyị yana kọleji ụmụ nwoke na Damagaran na Niamey jikọrọ aka na gọọmentị Niger Republic. N'ime afọ anọ ọ dị ka gọvanọ Kano steeti, o nyela ihe karịrị puku abụọ na narị isii akwụkwọ mmụta postgraduate na mahadum mba ofesi na mba iri na anọ n'ụwa niile. Nke a bụ mgbakwunye na agụmakwụkwọ mahadum nkeonwe dị na Nigeria. [32] [33]

N'akụkụ akụrụngwa maka oge mbụ na akụkọ ihe mere eme nke Northern Nigeria, a rụrụ àkwà mmiri atọ na-efe efe, 5 A na-arụ okporo ụzọ nwere ọkụ abụọ nke kilomita na mpaghara ọchịchị 44 dị na Kano, ma rụọkwa àkwà mmiri abụọ dị n'okpuru. [34] [35] Kwankwaso malitekwara ikpuchi mmiri mmiri na taịlị ndị na-ejikọta ọnụ na steeti ahụ, gụnyere mkpuchi nke osimiri Jakara nke na-agafe obodo Kano nwere okporo ụzọ abụọ, nke mere ka ọnọdụ gburugburu ebe obibi na ịdị ọcha nke obodo Kano dum dịkwuo mma. [36] [37] [38] Kwankwaso arụkwara ọtụtụ ụlọ na ala n'ọkwa nke mbụ na nke abụọ n'ọchịchị. Obodo atọ nke ọgbara ọhụrụ, Kwankwasiyya, Amana na Bandirawo bụ nke e wuru ihe dị ka narị ụlọ atọ nwere ọrụ dị iche iche a na-erere ọha mmadụ. Ewuola ihe dị ka ụlọ 1500 ma nyekwa ndị obodo dara ogbenye na ndị ọdachi dakwasịrị n'ime obodo n'efu. [39] [40]

Ọrụ ebere[dezie | dezie ebe o si]

Ka ọ hapụchara ọkwa gọvanọ, Engr Kwankwaso hibere otu atumatu Kwankwasiyya Development Foundation (KDF) bụ atụmatụ e mere iji nyere ndị obodo Kano steeti na n'ofe Naịjirịa niile aka. Site na ntọala ahụ, Kwankwaso kwadoro ọtụtụ ndị na-eto eto ka ha gaa n'ihu na agụmakwụkwọ site na enyemaka ego na-aga n'ihu. [41] Nkeji mbụ nke mmadụ 370 ga-erite uru na ntọala ntọala mba ofesi laghachiri na Nigeria na 2021 ka ha mechachara nzere ha nke ọma. Mgbe ha gụsịrị akwụkwọ, ọtụtụ n'ime ndị ọkà mmụta ahụ nwetara ọrụ na ụlọ ọrụ dị iche iche nke mba na mba dị iche iche dị ka Dangote na Bua, nke sitere na Kwankwasiyya Development Foundation kwadoro. [42] [43] [44] [45] [46] [47]

Mgbe a jụrụ ya ihe mere o ji malite ntọala ahụ, Kwankwaso kwuru na ihe kpatara ya bụ nanị iji kwalite ịgụ na ide na ibelata oke ịda ogbenye na steeti Kano na Naijiria n'ozuzu. Iji kwado ntọala ahụ, Kwankwaso rere ihe onwunwe ya ma nye ego ahụ na ntọala ahụ. [48] [49]

Site na ndị KDF, Kwankwaso wepụtakwara ntọhapụ nke ndị mkpọrọ dị 170 nọ n'ụlọ mkpọrọ dị iche iche n'ofe Naijiria site n'ịkwụ ụgwọ ha na ịnye ụgbọ njem iji mee ka ha nwee ike iru ebe ha na-aga ma jikọta ezinụlọ ha. [50] [51] Kwankwaso enyekwala ngwa egwuregwu na ego ruru ihe karịrị nde naira 150 nye ndị otu egwuregwu bọọlụ amateur na steeti dị na Naịjirịa. Nke a bụ akụkụ nke mbọ ya iji kwado uto na mmepe nke egwuregwu mpaghara na Nigeria, mpaghara na-enye ndị ntorobịa ohere ohere n'ofe ụwa. [52] [53] Ụlọ ọrụ ahụ nyekwara ego na ihe oriri nye ndị ogbenye na ndị nọ ná mkpa, gụnyere ndị inyom di ha nwụrụ, ndị nwere nkwarụ, na ụmụ mgbei, na mbọ iji belata ịda ogbenye karịsịa n'etiti ụmụ nwanyị na Nigeria. [54] [55]

Na 64th ụbọchị ọmụmụ ya na 2020, Kwankwaso mepere ụlọ akwụkwọ ikike ụmụ akwụkwọ 300 nke o wuru na Rano local government, Kano. Ụlọ akwụkwọ a nwere ike anyanwụ ma nwee ụlọ mgbochi ụlọ klaasị isii. Ewubere ụlọ akwụkwọ a site na KDF kwekọrọ n'ọhụụ Kwankwaso na ebumnuche ịkwado agụmakwụkwọ. [56] [57] [58] [59] [60]

Nrụrụ aka[dezie | dezie ebe o si]

Na 9 Maachị 2004, onye ọka ikpe Kano steeti ṅụụrụ iyi na kọmitii nyocha mmadụ isii nke nọ n'isi Hon. Justice Ahmed Badamasi ka onyeisi oche ka ọ jụọ ajụjụ maka ọrụ Kwankwaso. Kọmishọna ahụ malitere ịnọdụ na 19 Maachị 2004 wee wepụta akụkọ ya na ka gọọmentị wepụta akwụkwọ ọcha n'ọnwa Nọvemba 2004, mgbe e boro ya ebubo. [61] [62]

N'afọ 2015, otu Concerned Kano State Workers and Pensioners otu gbara akwụkwọ n'ụlọọrụ Economic and Financial Crimes Commission na-ekwu na Kwankwaso dara iwu Kano State Pension and Gratuity Law nke 2007 ozugbo tupu ọ hapụ ọrụ n'isi mbụ n'afọ 2015. Dịka otu a siri kwuo, Kwankwaso nyere iwu ka e were ego ezumike nka were rụpụta ụlọ mana o were tinye aka n'ọrụ ụlọ iji kenye ndị otu ya ụlọ. N'ikpeazụ, oke ụlọ na ebubo a na-ebo ebubo n'ụzọ na-ezighị ezi ruru ihe dị ka ijeri naira iri dị ka otu ndị ọrụ na ndị ọrụ ezumike nka na-ahụ maka steeti Kano nke Concerned. [63]

Na 2 Julaị 2015, ọkaikpe Mohammed Yahaya nke ụlọikpe dị elu nke Kano amachibidoro EFCC ijide ma ọ bụ gbochie Kwankwaso na nyocha ya maka ebubo n'ụzọ na-ezighị ezi nke ego ezumike nka nke ijeri naira iri mgbe ọ na-eje ozi dịka gọvanọ Kano State. [64] Mana izu abụọ ka e mesịrị na 16 Julaị 2015, otu ọkaikpe ahụ nọ n'ụlọ ikpe dị elu nke Kano kagburu iwu mbụ o nyere ma nye EFCC ikpe ka ụlọ ọrụ ahụ nwee ike nyochaa, jide na ikpe Kwankwaso. [65] Justice Muhammed Yahaya nwụkwara Kwankwaso N50,000 maka "imefusị oge."

Mgbe e mesịrị na 2016, EFCC gọrọ agọ ma gbaghaa nkwupụta nke ikpe nrụrụ aka ọ bụla na-echere na ikpe megide Kwankwaso. [66] [67] [68] Kwankwaso n'onwe ya gọnarịrị ma jụkwa ebubo nrụrụ aka ọ bụla eboro ya, kọwara ya dị ka naanị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ihe ọjọọ na ihe na-abụghị eziokwu bụ nke ndị iro ya na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-akwado iji mebie aha ya na aha ya. Kwankwaso gbara akwụkwọ n'ụlọ ikpe site n'aka onye ọkaiwu ya ka ọ kwụọ ụgwọ maka imebi aha ya. [69] [70] [71] [72]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta Gọvanọ Kano Steeti

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Bisalla. "Kwankwaso, Yuguda, Albishir win tickets", Daily Trust, Media Trust Ltd, 11 January 2011. Retrieved on 29 May 2011.
  2. "47 days without ministers", daily trust.com. Retrieved on 30 November 2021.
  3. Kwankwaso speaks on alleged involvement in defence contracts, says 'I resigned as minister in November 2006' (en-US). Daily Nigerian (2020-03-03). Archived from the original on 2020-12-08. Retrieved on 2020-09-28.
  4. Kwankwaso emerges NNPP national leader (en). Daily Trust (2022-03-30). Retrieved on 2022-04-11.
  5. Reporter (2018-03-06). Inside Sen. KWANKWASO's Powerful Political Machine •The Story of His KWANKWASSIYA Movement (en-US). City People Magazine. Retrieved on 2020-02-17.
  6. Onyekwelu (21 June 2015). Senator Rabiu Kwankwaso: Whining Of A Rural Aristocrat. The Guardian. Retrieved on 2021-04-12.
  7. Maduwachi. RABIU KWANKWASO BIOGRAPHY / PROFILE. Nigeria Infopedia. Archived from the original on 28 January 2019. Retrieved on 28 January 2019.
  8. Admin. RABIU KWANKWASO BIOGRAPHY / PROFILE. Manpower. Retrieved on 28 January 2019.
  9. Why Kwankwaso will steer the nation's ship better in 2019 (en-US). aljazirahnews (2017-06-16). Archived from the original on 2017-06-18. Retrieved on 2019-05-25.
  10. 10.0 10.1 Mustapha. Kwankwasiyya- Leadershi[p with #purpose. ISBN 9789331533. 
  11. Admin. KWANKWASIYYA IN NIGERIA'S POLITICAL DEVELOPMENT. Academia. Retrieved on 27 January 2019.
  12. Senator Rabiu Kwankwaso: Whining of a Rural Aristocrat (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2015-06-21). Retrieved on 2020-07-03.
  13. 2011 State Governorship Elections in Nigeria. africanelections.tripod.com. Retrieved on 2020-07-03.
  14. Staff (2014-01-18). KNSG spends N2.8bn on foreign scholarship for 502 student (en-US). Daily Post Nigeria. Retrieved on 2020-07-02.
  15. G7 Governors: Hot and Cold (en-US). Vanguard News (2013-11-06). Retrieved on 2020-07-03.
  16. In Political Earthquake, 5 PDP Govs Defect to APC, Articles | THISDAY LIVE (2015-04-08). Archived from the original on 8 April 2015. Retrieved on 2020-07-03.
  17. CBN governor, Lamido Sanusi becomes "Dan-Majen Kano" | Premium Times Nigeria (en-GB) (2012-06-08). Retrieved on 2020-07-01.
  18. THEWILL_ (10 June 2014). The Intrigues And Politics of SLS's Emergence As Kano Emir, As Presidency Plots To Sack Him, Kwankwaso | THEWILL (en-US). Retrieved on 2020-07-03.
  19. Fawehinmi (2016-05-02). Guest Post 1: The Case AGAINST Sanusi Lamido Sanusi As Emir of Kano (en). Medium. Retrieved on 2020-07-03.
  20. 20.0 20.1 Haushi! (2011-06-08). Bahaushe Mai Ban Haushi!: The best revenge for Kwankwaso. Bahaushe Mai Ban Haushi!. Retrieved on 2017-12-22.
  21. Awu. "Nigeria: Contingency Fund Fraud Ex-Kano Gov, Others to Refund N3b", 2004-02-18. Retrieved on 2017-12-22.
  22. NDDC - Kwankwaso Resigns. Leadership (12 June 2010).
  23. APC's Kwankwaso beats Lado wins Kano central senatorial seat. Premium Times (30 March 2015).
  24. "Update: Names of APC senators who defected to PDP - Vanguard News", Vanguard News, 2018-07-24. Retrieved on 2018-07-24. (in en-US)
  25. Ibrahim (2019-01-21). Why Kwankwaso refused to seek Senate re-election (en-GB). Daily Trust. Archived from the original on 2020-02-17. Retrieved on 2020-02-17.
  26. INEC declares Kano Governorship election inconclusive (en-US). Punch Newspapers (12 March 2019). Retrieved on 2020-02-17.
  27. Kwankwaso emerges NNPP national leader (en). Daily Trust (2022-03-30). Retrieved on 2022-04-11.
  28. We'll tackle insecurity, turn economy around- Kwankwaso (en-US). Punch Newspapers (2022-06-14). Retrieved on 2022-06-14.
  29. BRIEF HISTORY OF KUST WUDIL. Archived from the original on 2020-07-05. Retrieved on 2022-06-20.
  30. Yusuf Maitama Sule University, Kano - Nigeria. www.nwu.edu.ng. Archived from the original on 14 February 2021. Retrieved on 8 January 2021.
  31. Gains of school feeding - Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics. Retrieved on 8 January 2021.
  32. Kano awards overseas scholarship to 300 students. P.M. News (25 August 2013). Retrieved on 8 January 2021.
  33. Jonathan's FG cannot compete with Kano in awarding scholarship — Kwankwaso. Pulse Nigeria (24 March 2015). Retrieved on 8 January 2021.
  34. Kano (2 February 2015). Kano's N5.9bn flyover is 'tourist site'. Daily Trust. Retrieved on 8 January 2021.
  35. Flyover Politics Grips Kano As Jonathan Names Flyover After Late Emir. Sahara Reporters (21 March 2015). Retrieved on 8 January 2021.
  36. Kano Constructs Longest Fly-Over Bridges In W/Africa (31 January 2014). Retrieved on 8 January 2021.
  37. Kwankwaso to Build Multi-Storey Park in Kano…Gets NSE Presidential Award (11 December 2013). Retrieved on 8 January 2021.
  38. Buari (4 February 2015). Read What Obasanjo Has To Say About Presidential Election. Legit.ng - Nigeria news.. Retrieved on 8 January 2021.
  39. Kano constructs one of the longest flyover bridges in W/Africa at N10b - (11 December 2013). Retrieved on 8 January 2021.
  40. Sani (27 July 2013). Kano's role model on physical planning. Daily Trust. Retrieved on 8 January 2021.
  41. III (1 February 2020). Kwankwasiyya Foundation offers Kano indigenes scholarships.
  42. Last batch of Kwankwasiyya scholarship beneficiaries depart to Dubai, Sudan today (30 January 2020). Archived from the original on 20 June 2022. Retrieved on 20 June 2022.
  43. Adesina (24 September 2019). Kwankwaso offers foreign scholarship to 242 First Class graduates. P.M. News.
  44. 13 Kwankwaso scholarship beneficiaries get foreign employment (March 2021).
  45. Dangote, BUA to employ Kwankwaso foreign scholarship beneficiaries. Pulse Nigeria (28 February 2021).
  46. Why we chose foreign varsities for our scholarship scheme – Kwankwasiyya. Daily Trust (3 March 2021).
  47. Nnamdi (25 September 2019). Kwankwaso's foundation offers foreign scholarships to 242 Kano students. Legit.ng - Nigeria news..
  48. I sold my properties to fund foreign scholarship trip of Kano students — Kwankwaso (14 February 2021).
  49. I sold my property to give 370 Kano Indigenes scholarship, says Kwankwaso (15 February 2021).
  50. Kwankwaso bails 170 prisoners in Kano. TheCable (24 June 2016).
  51. Kwankwaso secures release of 170 prison inmates in Kano. Nigerian Voice.
  52. Kwankwasiyya Foundation Donates N150m Sports kits, Cash To Clubs (19 August 2017).
  53. Kwankwaso donates N150m To 1000 Amateur Football Clubs. Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics (3 August 2017).
  54. Mass Weddings: Kwakwasiyya foundation supports 760 couples – African Newspage.
  55. Kwankwaso foundation donates food items to 760 couples in Kano (April 2017).
  56. Kwankwaso Celebrates 64th Birthday, Inaugurates Nomadic School (21 October 2020).
  57. Kwankwaso celebrates 64th birthday with launch of nomadic school in Kano (20 October 2020). Archived from the original on 28 May 2022. Retrieved on 20 June 2022.
  58. Kwankwaso builds nomadic school to mark 64th birthday. Daily Trust (20 October 2020).
  59. Kwankwaso celebrates birthday with commissioning of nomadic school (21 October 2020).
  60. Kwankwaso launches new radio station in Kano (25 October 2020).
  61. Kano guber: Kwankwaso faces legal battle | Ghanamma.com (en-US). www.ghanamma.com. Archived from the original on 2015-12-22. Retrieved on 2017-12-22.
  62. EFCC Vs Kwankwaso. www.gamji.com. Retrieved on 2017-12-22.
  63. Adebayo. Kwankwaso shuns EFCC investigation, risks arrest. Premium Times. Retrieved on 14 September 2021.
  64. Akinloye. "Kwankwaso: Court stops EFCC from arresting ex-governor over N10bn embezzlement". Retrieved on 2017-12-22. (in en-US)
  65. Court Dismisses Kwankwaso's Suit To Stop Arrest By EFCC - NewsRescue.com (en-US). newsrescue.com. Retrieved on 2017-12-22.
  66. EFCC denies any pending case against Kwankwaso, Orji (20 October 2016). Retrieved on 8 January 2021.
  67. Kwankwaso Not On Probe EFCC. Tribune Online (19 October 2016). Retrieved on 2021-01-08.
  68. Kwankwaso not under probe 'EFCC. Latest Nigerian News. Retrieved on 8 January 2021.
  69. Kwankwaso slams N10 billion suit on Kano pensioners | Premium Times Nigeria (17 September 2015). Retrieved on 8 January 2021.
  70. EFCC not investigating me, says Kwankwaso - The Nation Nigeria (3 March 2020). Retrieved on 8 January 2021.
  71. Kwankwaso Denies Being Investigated for Fraud (4 March 2020). Retrieved on 8 January 2021.
  72. EFCC Not Investigating Me Says Kwankwaso. The Nigeria Lawyer. Retrieved on 2021-01-08.