Olu Oguibe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Olu Oguibe
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya14 Ọktoba 1964 Dezie
Ebe ọmụmụAbá Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOdee akwụkwọ, curator, art historian, academic, osee foto Dezie
onye were ọrụUniversity of Connecticut Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Nigeria Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)1986 Dezie
Oge ọrụ ya (njedebe)2012 Dezie
so nadocumenta 14 Dezie
Ihe nriteArnold-Bode-Preis Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

Olu Oguibe (amụrụ n'abalị iri na anọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1964) bụ onye Amerịka amụrụ na Naijiria.[1] Prọfesọ nke Art na African-American Studies na Mahadum Connecticut, Storrs, Oguibe bụ onye isi nke Vera List Center for Art and Politics na New School, New York City, na Smithsonian Institution na Washington, DC.[2] Ọ bụkwa onye na-akọ akụkọ ihe mere eme, onye nlekọta nka, na onye na-eduga na-enye aka na post-colonial theory na ọmụmụ teknụzụ ozi ọhụrụ.[3][4] A makwaara Oguibe dị ka onye ọkà mmụta a na-akwanyere ùgwù na ọkọ akụkọ ihe mere eme nke nka ndị Africa na ndị Africa America nke oge a ma kwanyere ya ugwu na State of Connecticut Governor's Arts Award maka ịdị mma na ndụ ya na 15 June 2013.[5][6]

Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na 14 Ọktoba 1964 na Aba, Nigeria, Ọ natara ahụmịhe nka mbụ ya site n'aka nna ya onye a maara dị ka onye nkwusa, onye bụbu onye nkụzi ụlọ akwụkwọ, onye na-akpụ osisi, na onye na-ese ihe ịrịba ama.[5] Agha obodo Naịjirịa mebiri ndụ Oguibe n'afọ 1967-1970, mana ezinụlọ ya lanarịrị, onye na-ese ihe mechara sonye na ọrụ nka ọdịnala n'obodo ndị Igbo ya.[5] Oguibe sitere n'ike mmụọ nsọ Black Arts Movement nke na-eme n'etiti afọ 1965-1975. O nwetara ọtụtụ n'ime mkpali ya site na mmegharị a iji mepụta ihe osise ya pụrụ iche. Ka ọ na-erule afọ 1980, Oguibe chọpụtara mgbanwe na mmegharị a dị ka ndị oji na-ese ihe na-egosi, na-enwe ụlọ ngosi ojii ha, na ebe ọdịbendị ojii. Ka ọ na-erule afọ 1990, Black Arts Movement na Britain fọrọ nke nta ka ọ kwụsị.[7] Oguibe gụrụ akwụkwọ na Nigeria na England. N'afọ 1986, o nwetara nzere bachelọ na Fine and Applied Arts na Mahadum nke Naịjirịa. N'afọ 1992, ọ natara PhD na akụkọ ihe mere eme site na School of Oriental and African Studies University of London maka edemede ya "Uzo Egonu: An African Artist in the West" (ọ bụkwa aha akwụkwọ ya nke afọ 1995).

Art[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ncheta maka ndị ọbịa na ndị gbara ọsọ ndụ, 16.20 m elu

Ka ọ dị ugbu a, e gosipụtala nka ya na nnukwu ụlọ ngosi ihe mgbe ochie na ụlọ ngosi ihe ngosi nka gburugburu ụwa gụnyere Whitney Museum of American Art; Whitechapel Gallery na Barbican Center na London; Migros Museum, Zurich; Irish Museum of Modern Art, na Bonnefantenmuseum, Maastricht, n'etiti ọtụtụ ndị ọzọ; yana na Havana, Busan, na Johannesburg biennials, na nso nso nso a na 2007 Venice Biennial. Enwere ike ịchọta ọrụ nka ọha ya na Germany, Japan na Korea. Oguibe akụziela na ọtụtụ kọleji gụnyere Mahadum nke Illinois na Chicago na Mahadum nke South Florida ebe o nwere oche Stuart Golding Endowed na African Art.[8][9] E nyere nnukwu ihe ọkpụkpụ ọha ya, Monument to Strangers and Refugees, ọrụ maka Documenta 14 (2017). Obelisk konkiri, nke e dere na ọla edo na amaokwu sitere na Matiu 25:35, "Abụ m onye ọbịa ma ị kpọbatara m," na German, English, Arabic, na Turkish, e mere maka Königsplatz (King's Square) na Kassel. Maka ọrụ ahụ, e nyere Oguibe ihe nrite Arnold Bode na July 2017. Mgbe o nyere aka na Documenta 14 na 2017, arụmụka kpụ ọkụ n'ọnụ bilitere na netwọk mmekọrịta n'etiti ndị nhazi, ndị nta akụkọ na ndị ọzọ na-ese ihe banyere ókè mmadụ nwere ike kewaa echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọrụ nka. Okwu Oguibe banyere mwakpo e mere na magazin satirical Charlie Hebdo na ihe ndị Hamas mere n'Izrel welitere nchegbu siri ike maka ezi omume ọma nke onye nka n'etiti ndị na-ekere òkè na mkparịta ụka ahụ na ndị hụrụ okwu ndị a.[10]

The Time Capsule bụkwa ihe osise ọzọ nke Oguibe mere nke e si na ya chepụta ọrụ abụọ ahụ a kpọtụrụ aha n'oge nsogbu ndị gbara ọsọ ndụ na-eme n'afọ 2014 na 2015. A maara nsogbu a dị ka oge dị egwu na akụkọ ihe mere eme nke Germany na akụkọ ihe mere eme nke Europe ebe ọtụtụ narị puku mmadụ gbapụrụ agha, ịda ogbenye, na arụrụala ndị ọzọ.[11]

Ozizi[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1995, Oguibe kwagara United States ma kụzie obere oge na Chicago campus nke Mahadum Illinois. Ọ na-akụzi ugbu a na Mahadum nke South Florida na Tampa.[5]

Onye nlekọta mba ụwa[dezie | dezie ebe o si]

Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye nlekọta ma ọ bụ onye nlekọta maka ọtụtụ ihe ngosi. Ndị a gụnyere 2nd Biennale of Ceramics in Contemporary Art na Genoa na Albisola, Italy, na 2003; Vidarte 2002: International Video and Media Art Festival na Palacio Postal, Mexico City, na 2002; Century City na Tate Modern, London, na 2001; Authentic / Ex-centric: Africa in and out of Africa for the 49th Venice Biennale na 2001, na Five Continents and One City: 3rd International Salon of Painting na Museo de la Ciudad, Mexico City, na 2000. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ maka Dakar, Johannesburg, na Havana biennials na dị ka onye nkatọ na-ebi na Art Omi International artists' residency.[12]

Onye edemede na onye nkatọ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide Oguibe dị oke mkpa na nke echiche pụtara n'ọtụtụ mpịakọta dị mkpa gụnyere The Dictionary of Art, Art History and its Methods, Art in Theory 1900-2000, The Visual Culture Reader, Finding a Place: Nigerian Artists in the Contemporary Art World, Photography, and the Substance of the Image, The Third Text Reader on Art and Culture, The Black British Culture and Society Reader, na Theory in Contemporary Art: From 1985 to the Present, yana ọtụtụ usoro dị ka Frieze, Flash Art International, Art Journal, Texte zur Kunst, Zum Thema, Third Text and Criterios.[13][14][15] Akwụkwọ ya kachasị ọhụrụ gụnyere Reading the Contemporary: African Art from Theory to the Marketplace (MIT Press, 2000) na The Culture Game (University of Minnesota Press, 2004).[13]

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

Cuba Project na Matanzas, Cuba, na 2019; 2nd Biennale of Ceramics in Contemporary Art na Genoa na Albisola, Italy, na 2003; Vidarte 2002: International Video and Media Art Festival na Palacio Postal, Mexico City, na 2002; Century City na Tate Modern, London, na 2001; Authentic / Ex-centric: Africa in and out of Africa for the 49th Venice Biennale na 2001; Five Continents[16] and One City: 3rd International Salon of Painting na Museo de la Ciudad, Mexico City, na 2000, na The Poetics of Line: Seven Artists of the Nsukka Group na 1997.[17][18]

Ndetu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Olu Oguibe. Retrieved 29 June 2006.
  2. Past Smithsonian Institution Fellowship Program Awardees | Smithsonian Fellowships and Internships (en-US). www.smithsonianofi.com. Archived from the original on 2018-01-03. Retrieved on 2018-01-02.
  3. Congress. LC Linked Data Service: Authorities and Vocabularies (Library of Congress). id.loc.gov. Retrieved on 2020-02-06.
  4. Congress. LC Linked Data Service: Authorities and Vocabularies (Library of Congress). id.loc.gov. Retrieved on 2020-01-22.
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 The Poetics of Line. africa.si.edu. Retrieved on 2018-01-02.
  6. "Three In Connecticut To Receive Governor's Arts Awards", Hartford Courant.
  7. Olu Oguibe by Saul Ostrow - BOMB Magazine. bombmagazine.org. Retrieved on 2021-11-14.
  8. MA Contemporary Art Theory (en). Goldsmiths, University of London. Retrieved on 2020-02-06.
  9. Cross/ing | Exhibitions | USF CAM Contemporary Art Museum | Institute for Research in Art (en). www.graphicstudio.usf.edu. Retrieved on 2018-01-02.
  10. Ein trojanisches Pferd? - Jérôme Kassel (de-DE). www.jerome-kassel.de (2018-11-24). Retrieved on 2023-10-17.
  11. The Curious Case of Olu Oguibe’s Monument for Strangers and Refugees.
  12. Art Omi.
  13. 13.0 13.1 (1999-11-08) in Oguibe: Reading the Contemporary: African Art from Theory to the Marketplace (in en). Cambridge, MA, USA: MIT Press. ISBN 978-0-262-65051-9. 
  14. Oguibe (1999-06-01). "Finding a Place: Nigerian Artists in the Contemporary Art World". Art Journal 58 (2): 30–41. DOI:10.1080/00043249.1999.10791937. ISSN 0004-3249. 
  15. The Visual Culture Reader (en). Routledge & CRC Press. Retrieved on 2021-11-14.
  16. Authentic/ Ex-Centric. Africa In and Out of Africa, 2001 (de). Contemporary And. Retrieved on 2021-11-14.
  17. Giorgio Verzotti on Olu Oguibe (en-US). www.artforum.com. Retrieved on 2021-11-14.
  18. 9780295982052: The Nsukka Artists and Nigerian Contemporary Art - AbeBooks - Nsukka Group And The State Of Nigerian Contemporary Art; Ottenberg, Simon; National Museum Of African Art (U. S.): 0295982055 (en). www.abebooks.com. Retrieved on 2021-11-14.