Lateef Adegbite

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Lateef Adegbite

Attorney General of Western Region
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
PresidentBrigadier Oluwole Rotimi
Personal details
Born(1933-03-20) 20 Maachị 1933
Died28 Sepụtemba 2012(2012-09-28) (aged 79)[1]
CitizenshipNigerian
NationalityNigerian
Alma materCollege of Law for Solicitors, Lancaster Gate

Lateef Adegbite (20 Machị 1933 - 28 Septemba 2012) bụ onye ọka iwu ghọrọ Attorney General nke Western Region nke Naịjirịa, onye mechara bụrụ odeakwụkwọ ukwu nke Kansụl Kasị Elu nke Naijiria maka Ihe Ndị Alakụba .

Ọmụmụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Abdu-Lateef Oladimeji Adegbite na 20 Machị 1933 n'ime ezinụlọ ndị Alakụba na Abeokuta, Ogun State.Dị ka otu akụkọ si kwuo, ọ gara ụlọ akwụkwọ Metọdist, Abeokuta . Ọ na-ekwu n'onwe ya na ọ gara ụlọ akwụkwọ Arabic, wee banye St. Paul's Primary School na Igbore, Abeokuta na 1942, mgbe ọ dị afọ itoolu. nwetara agụmakwụkwọ ịga King's College, Lagos, ebe ọ bụ onye nchoputa na onye isi ala mbụ nke Muslim Students Society of Nigeria, gụsịrị akwụkwọ na 1956. [1]

N'afọ 1959, onye isi ala nke Western Region bụ Obafemi Awolowo nyere ya agụmakwụkwọ ka ọ gaa England iji mụọ maka akara ugo mmụta iwu n'okpuru atụmatụ nke Chief F.R.A. Williams dere.Adegbite gara Mahadum Southampton, gụsịrị akwụkwọ na B.A. na iwu na July 1962.Ọ gụrụ akwụkwọ na College of Law for Solicitors, Lancaster Gate na London, wee gaa Gray's Inn (1963-1965). mechara nweta Commonwealth Scholarship maka ọmụmụ post-graduate na England. [1]Ọ malitere ọrụ nkuzi iwu na Mahadum Lagos, na-ejide ọnọdụ a ruo mgbe ọ lara ezumike nká iji banye n'ọrụ onwe onye na Septemba 1976.

Ọrụ ya mgbe e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1971, a họpụtara Adegbite ka ọ bụrụ Kọmishọna maka Gọọmentị Obodo na Chieftaincy Matters na mpaghara ọdịda anyanwụ ochie nke Naịjirịa n'oge ọchịchị ndị agha nke Brigadier Christopher Oluwole Rotimi.A họpụtara ya ka ọ bụrụ Kọmishọna maka Ikpe Ziri Ezi na Attorney-General nke Western Region na 1973. 'ọnwa Ọktoba n'afọ 1976, o guzobere ụlọ ọrụ iwu nke Lateef Adegbite & Co dị ka onye isi mmekọ, nke nwere isi ọfịs na Lagos na alaka ụlọ ọrụ na Abeokuta, na-ahụ maka iwu azụmahịa na ụlọ ọrụ. [1]Ọfịs Abeokuta [2] na Ago-Oba . [1][3] bụ otu n'ime ndị guzobere Abeokuta Social Club na 1972. [1]

Adegbite onye isi oche nke Kọmitii Olimpik nke Naịjirịa site na 1972 ruo 1985.Ọ bụ Pro-Chancellor na Onye isi oche nke Kansụl Na-achị Isi nke Mahadum Maiduguri site na 1984 ruo 1990. ghọrọ onye otu Executive Committee nke Lagos State Chamber of Commerce and Industry . [1][4] ghọrọ onye nduzi nke Industrial and General Insurance Plc . [1] họpụtara Adegbite ka ọ bụrụ Commander of the Order of the Niger (CON). [1] nwere utu aha ọdịnala nke Seriki nke Egba" id="mwRQ" rel="mw:WikiLink" title="Egbaland">Egbaland na Baba Adinni nke Egba Muslims.[5] 9 Machị 2011 Onye isi ala Goodluck Jonathan họpụtara ya Onye isi oche nke Kọmitii Onye isi ala na-ahụ maka ịmara ọha na eze banyere Nchebe na Ọrụ Obodo. [1]

[6] Lateef Adegbite bụ nwanne nwoke nke onye a ma ama, onye a ma Ama na akụkọ ihe mere eme bụ Prọfesọ Saburi Biobaku (1918-2001), onye bụbu osote onye isi nke Mahadum Lagos.

Onye ndú ndị Alakụba[dezie | dezie ebe o si]

[7] nzukọ iwu na 1976, Adegbite rụrụ ụka maka iwebata ụlọ ikpe mkpegharị Islam na steeti ndịda Naịjirịa, na-arụ ụka na ndị Alakụba nwere ikike ikpe ikpe ha dịka iwu Sharia si dị.[8] kwuru na "Ndị Alakụba enweghị usoro iwu na iwu ọzọ ma e wezụga ihe Sharia setịpụrụ. Sharia dị ka iwu Chineke na-anọchi iwu obodo na omume ọma ndị ọzọ niile". [9] ga-akwado mbọ M.K.O. Abiola na-agba iji webata Sharia na steeti ndịda na mbido afọ 1990.[10] kwadoro ọnọdụ a na Disemba 2002 n'oge esemokwu dị elu n'etiti Ndị Kraịst na ndị Alakụba. Adegbite onyeisi oche nke Ogun State Pilgrims Board na onye otu National Pilgrims board. Ibrahim Dasuki ghọrọ Sultan nke Sokoto na 1988 na Onye isi oche nke Kansụl Kasị Elu nke Naịjirịa maka Ihe Ndị A Naịjirị (NSCIA), a họpụtara Adegbite ka ọ bụrụ odeakwụkwọ ukwu nke kansụl ahụ. [11]'okpuru nduzi nke Adegbite na Dasuki NSCIA, nke e guzobere na 1974, ghọrọ ihe na-arụsi ọrụ ike karị.

Na ngwụcha afọ 2002 na mmalite afọ 2003, Adegbite na onye edemede nwetara ihe nrite Nobel bụ Wole Soyinka, onye boro ndị isi Alakụba ebubo ịkpali ime ihe ike mgbe ọgba aghara na Kaduna mere ka e gbuo ọtụtụ ndị mmadụ. Mmalite ya bụ mmegide nke ndị Alakụba na-emegide asọmpi ịma mma Miss World na Naịjirịa.Ihe kpatara ọgba aghara ahụ [12] nkwupụta nkwulu nke onye nta akụkọ akwụkwọ akụkọ Ndị Kraịst, Isioma Daniel, onye dere na ọ bụrụ na onye amụma ahụ gara ihe omume ahụ ọ nwere ike ịhọrọ otu n'ime ndị na-asọmpi dị ka nwunye.Mgbe e mesịrị, a kọrọ na osote gọvanọ nke Zamfara Steeti, Mamauda Aliyu Shinkafi, kwuru n'okwu ihu ọha na ọ nwere ike ịbụ ihe iwu kwadoro maka onye Alakụba ịwụfu ọbara Isioma Daniel. [13] jụrụ ọnọdụ a ozugbo, ebe ọ bụ na onye nta akụkọ ahụ abụghị onye Alakụba na akwụkwọ akụkọ ahụ rịọrọ mgbaghara n'ihu ọha.

Adegbite kwuru 'otu akụkọ akwụkwọ akụkọ Ọktoba 2003 na "e kwesịrị ime ka US na ndị ha na ha jikọrọ aka kweta na egwu mba ụwa ga-ebelata nke ukwuu ma ọ bụrụ na ikpe ziri ezi gbanyesiri mkpọrọgwụ ike na Middle East. Nyeghachi ndị Palestine ala ha, ọ gaghịzi enwe ebe ndị Osama bin Ladens nke ụwa a ga-eto. "Na-enweghị ikpe ziri ezi enweghị ike inwe udo".[14] UNESCO haziri nzukọ maka mkparịta ụka okpukpe na Abuja na Disemba 2003, a kpọrọ Adegbite ka ọ kwuo okwu banyere ọrụ ndị isi okpukpe na ngwọta esemokwu. [1]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Dr Adegbite nwụrụ na Lagos na 28, Septemba 2012.[15]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Adebowale, Yemi (20 March 1933). Nigeria: Foremost Islamic Scholar Lateef Adegbite Dies at 79. allAfrica.com. Retrieved on 29 September 2012.
  2. Moshood Adebayo (19 October 2008). Egba chiefs to Daniel: Apologise to Alake. The Sun (Nigeria). Archived from the original on 10 August 2011. Retrieved on 11 June 2011.
  3. HISTORY OF ABEOKUTA CLUB. Abeokuta Social Club. Archived from the original on 11 August 2011. Retrieved on 11 June 2011.
  4. The Board. Industrial and General Insurance Plc. Retrieved on 11 June 2011.
  5. Jonathan sets up Presidential Committee on Security Awareness, with Alhaji Lateef Adegbite as Chairman. Safer Africa Security Support Group (11 March 2011). Archived from the original on 26 August 2011. Retrieved on 12 June 2011.
  6. Lateef Adegbite: Untold story eight years after (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2020-09-27). Retrieved on 2021-05-17.
  7. David Westerlund, Ingvar Svanberg (1999). Islam outside the Arab world. Palgrave Macmillan. ISBN 0-312-22691-8. 
  8. Edmund Emeka Ezegbobelu (2009). Challenges of Interreligious Dialogue: Between the Christian and the Muslim Communities in Nigeria. Peter Lang, 167–168. ISBN 978-3-631-58993-9. 
  9. Toyin Falola (2001). Violence in Nigeria: The Crisis of Religious Politics and Secular Ideologies. University Rochester Press. ISBN 1-58046-052-6. 
  10. Paul A. Marshall (2005). Radical Islam's rules: the worldwide spread of extreme Shari'a law. Rowman & Littlefield. ISBN 0-7425-4362-5. 
  11. John N. Paden (2008). Faith and politics in Nigeria: Nigeria as a pivotal state in the Muslim world. US Institute of Peace Press. ISBN 978-1-60127-029-0. 
  12. International Association for the History of Religions. Congress (2004). The interface between research and dialogue: Christian-Muslim relations in Africa : adjunct proceedings of the XVIIIth quinquennial congress of the International Association for the History of Religions, 5–11 August 2000, Durban, South Africa. LIT Verlag Münster. ISBN 3-8258-6669-6. 
  13. Weimann, Gunnar J. (2010). Islamic Criminal Law in Northern Nigeria : Politics, Religion, Judicial Practice. Amsterdam University Press. ISBN 978-90-5629-655-1. 
  14. Dialogue on Civilizations, Regions and Cultures. UNESCO (15–17 December 2003). Retrieved on 11 June 2011.
  15. Yemi Adebowale. "Foremost Islamic Scholar Lateef Adegbite Dies at 79", Thisdaylive, September 29, 2012. Retrieved on February 13, 2016.

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Musa Alao Adedayo (2006). Lateef Adegbite: a life for the people. WEPCOM Publishers. ISBN 978-36898-3-5.