Yemisi Adedoyin Shyllon

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Yemisi Adedoyin Shyllon
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1952 Dezie
Ọrụ ọ na-arụart collector, onye ọka iwu, injinia Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum Obafemi Awolowo, Mahadum nke Lagos, Mahadum nke Ibadan Dezie

  Yemisi Adedoyin Shyllon bụ nwa eze Ake na Abeokuta, Ogun State, Nigeria. Ọ si n'agbụrụ Sogbulu na Ogunfayo nke ụlọ Laarun na-achị Ake na Egbaland.[1]

Agụmakwụkwọ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ gụrụ injinia na Mahadum Ibadan, iwu na Mahadụ Lagos, Ụlọ Akwụkwọ Iwu Naịjirịa, ma nweta MBA ya na Mahadim Ife. Ọ nwekwara nzere Doctor of Letters (D.Litt.), nke Mahadum Port-Harcourt, Naịjiria.[2][3]

N'ịbanye dị ka injinia na-ere ahịa mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum, ọ ghọrọ onye njikwa ahịa na Tractor and Equipment (nkewa nke UACN) ebe a họpụtara ya n'ime bọọdụ nke Nigerite Limited [lower-alpha 2] dị ka onye nduzi ahịa. Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye ndụmọdụ iwu na ụlọ ọrụ ahụ. N'ime afọ ya dị ka onye isi nchịkwa nke Nigerite Ltd, ọ rụrụ ọrụ dị ka onyeisi oche nke ụlọ ọrụ redio na telivishọn Ogun State, ebe ọ hapụrụ ụfọdụ ihe ịrịba ama dị mkpa mgbe ọ na-eguzobe ụlọ ọrụ redio FM mbụ nke steeti Nigeria (OGBC FM Stereo). Ọ bụkwa n'oge dị iche iche, onyeisi oche nke Ogun State Investment Corporation na Gateway Tourism Corporation. Karịsịa dị ka onyeisi oche nke Gateway Tourism Corporation, ụlọ ọrụ ya mere ka mmepe nke Olumo Rock banye na steeti ya ugbu a dị ka isi ebe njem nleta na Naịjirịa.

Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye otu 1989/90 UNIDO kwadoro kọmitii mmepe ụlọ ọrụ maka Naịjirịa n'okpuru, Chief Rasheed Gbadamosi dị ka onyeisi oche, nke mepụtara ụfọdụ atụmatụ mmepe akụ na ụba maka Naịjarịa ma bụrụkwa onye otu kọmitii nke 1994 Chief Chris Ogunbanjo duziri maka ịhazi atụmatụ mmepe maka steeti Ogun nke Naịjirị. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye otu kọmitii mgbanwe nke gọọmentị na-abata na steeti Lagos (1999) na steeti Ogun (2003) maka ịhazi atụmatụ ọrụ maka nchịkwa ha na-abịanụ.[4]

Omoba Shyllon bụ onye nduzi na-abụghị onye isi nke Golden Tulip Hotel, Festac, na ndị ọzọ. Ọ na-ejikọta ụlọ nzukọ ya, ọrụ iwu na ọrụ nchịkwa ya na nraranye siri ike n'igosi na ịkwalite nka na ọdịbendị Naijiria n'ụwa ma jee ozi dị ka onye otu National Heritage Council na Endowment for the Arts na Naijiria. Ọ na-eguzobe ebe ngosi nka ọha na eze mbụ nke Naijiria maka abamuru nke Naijeria, na Mahadum Pan-Atlantic dị na Ibeju, Lekki, Lagos, Naijiria, nke owuwu ya nọ na njedebe ya.[3][5]

O nyere ego maka nguzobe nke First Private Funded University Museum of Art na Naịjirịa, o nyekwara onyinye nke otu puku (1000) nke ọrụ nka ya na Yemisi Shyllon Museum of Art dị na Mahadum Pan-Atlantic, na Lagos.  Ọ na-eje ozi dị ka nnukwu onye na-enye onyinye na onye isi oche nke ụlọ ọrụ nlekọta ihe ngosi nka nke ụlọ ọrụ ihe ngosi nka na Mahadum onwe onye na Naịjirịa. Ihe osise ya nyere onyinye, bụ isi ihe ngosi nke ebe ngosi ihe mgbe ochie ahụ.[6]

Nchịkọta ihe osise[dezie | dezie ebe o si]

Omoba bụ onye nchịkọta nka kachasị ukwuu na Naijiria ugbu a, nwere ihe karịrị 7,000 nke ihe ọkpụkpụ, ihe osise na mgbasa ozi ndị ọzọ, yana ihe karịrị foto 55,000 nke ememme ọdịnala Naijiria.[7][8][9][10]

Ọrụ nka dị na nchịkọta ya sitere na narị afọ nke 9 na narị afọ ya nke 21. Ha gụnyere ọrụ nke ndị na-ese ihe na Naijiria, dị ka Aina Onabolu, Akinola Lasekan, Ben Enwonwu, Okaybulu Eke, Nike Davis-Okundaye, Charles Shainumi, Okpu Eze, Clary Nelson Cole, Kolade Osinowo, David Dale, Simon Okeke, Isiaka Osunde, Abayomi Barber, Oluda, El Anatsui, Ben Osawe, Bruce Onobrakpeya, Lara Igh, Ah Ah Ah Ahuki, Ah Ahukiuki, Ahuki, Us, Ah Ahki, Ah Ahum, Ah Ahwe, Ah Ahuke, Ah Ahoni, Ah Ah, Ah Ahk, Ah Ahye, Ahuki.[10][11][12]

Nchịkọta ya gụnyekwara nka sitere na mba ndị ọzọ dị ka Senegal, Cameroon, Togo, Ghana na South Africa. A na-etinye ihe osise nke ndị na-ese ihe si na kọntinent ndị ọzọ dịka Salvador Dalí na Simon Bull na nchịkọta ya.

Mmasị ya na nka na ọdịbendị malitere n'oge ya dị ka onye na-agụ akwụkwọ na ngwụcha afọ 1970 na Mahadum Ibadan, dịka ọ kpughere CNN. Omoba Shyllon gwara akwụkwọ akụkọ Vanguard na akụkọ akụkọ na nchịkọta nka bụ ihe na-echegbu ya. N'ajụjụ ọnụ ọzọ ya na magazin Conceptual Art, ebe ọ kwuru banyere ndụ ya dị ka onye na-anakọta ihe osise, o kwuru, sị: "Ọ na-aga site na mmasị na agụụ na agụụ na nchekasị ruo mgbe ị na-azụta ihe osise na ire ere ọ bụla ma ị ga-ewu oghere nchekwa ọhụrụ naanị iji tinye ihe osise gị. "[10][8][13][14][15]

Omoba Yemisi Shyllon so n'ime ndị nchịkọta nka 100 kachasị elu n'ụwa ma bụrụ onye nchịkọta kachasị ukwuu n'Africa na 2016.[16] O meela ihe ngosi banyere nka na ọdịbendị Afrịka na ngosi nka n'akụkụ dị iche iche nke ụwa.[17][10]

OYASAF[dezie | dezie ebe o si]

Oyasaf bụ òtù na-enweghị uru nke e guzobere na 2007 iji kwalite ekele na ọmụmụ nke nka na ndị na-ese ihe na Naijiria, ma na Naijeria ma na mba ụwa.[18][19][20]

Ntọala nka na-ahazi mgbe niile; ihe ngosi nka na nkuzi ọha na eze gbasara nka na ọdịbendị. OYASAF na-akwado ọmụmụ ihe nka kwa afọ na Mahadum Lagos maka ndị na-ese ihe na ndị na-abụghị ndị na-eme ihe na Naịjirịa.[21][22][23][24][25]

Na June 2016, "The Yemisi Shyllon Professorial Chair" maka ezigbo nka na imewe kwadoro ihe ngosi otu izu nke ihe osise ndị China karịrị afọ 2000 na foto diary nke usoro ndị eze Qin, na Lagos, Nigeria.[26][27][28]

Ntọala ahụ na-akwado ndị ọkà mmụta, ndị nlekọta na ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme si na mpụga Naijiria ka ha gaa leta ma mụọ nchịkọta Omoba Yemisi Shyllon, soro ndị na-ese ihe na Naijiria na-emekọrịta ihe ma na-akwalite nyocha banyere ọdịbendị Naijiria site na nke a.[29][30][19]

Ruo ugbu a, ntọala nka ahụ akwadowo ndị otu 17 si US, Kenya, South Africa, Ghana, Germany, Switzerland na Austria. Ndị ritere uru n'oge gara aga na mmemme mkpakọrịta ahụ sitere na ụlọ ọrụ ndị a: Mahadum Chicago (US), Mahadum Wisconsin (US), Amahadum Stanford (US), Маhadum Vienna (Austria), Mahaduma Rhodes (South Africa), Museum of Cape Town (South Africa) Mahadum Columbia (US).[31][32][33][12][18][34]

OYASAF enyewo ihe ncheta ụfọdụ nke ndụ na ebe ọha na eze na ụlọ ọrụ na Naijiria, nke a ma ama n'etiti ha bụ ọrụ nka 18 nke ndụ na Freedom Park na Lagos na ihe ncheta na Mahadum Lagos na Mahadim Ibadan.[35][36][19]

Ogige OYASAF

Ntọala ahụ nwere akwụkwọ abụọ e bipụtara. Akwụkwọ e bipụtara na 2008 nke akpọrọ Yoruba Traditional Art: The Collection of Omooba Yemisi Adedoyin Shyllon Art Foundation (OYASAF) bụ katalọgụ nwere ozi gbasara akụkọ ihe mere eme nke Yoruba; mmalite, evolushọn, na ihe ndị dị na nka Yoruba: ndị isi na-ese ihe ọdịnala Yoruban; na map nke alaeze Yoruba. Ọ bụ Omoba na Onuoha Louisa dere akwụkwọ ahụ, Dr. Pogoson Ohioma dezigharịrị ya.[37][38][39][40]

OYASAF bụ onye na-akwado akwụkwọ akụkọ on-line nke nka Africa, The OYASA F Journal of Art (TOJA), maka mkparịta ụka ọgụgụ isi banyere nka Africa.[41]

Ndị otu ọkachamara[dezie | dezie ebe o si]

Omoba Yemisi Adedoyin Shyllon bụ onye otu Nigerian Bar Association na onye otu ndị ọkachamara dị ka National Institute of Marketing of Nigeria, Institute of Directors Nigeria, Nigerian Institute of Management, Chartered Institute of Stock Brokers, Nigerian Society of Engineers na Chartered Institute for Marketing of the United Kingdom. Ọ bụkwa onye otu nke Mahadum nke Ibadan Advancement Center na ndị ọzọ, gụnyere onye na-akwado nka anya n'ime na n'èzí Naịjirịa

Onyinye na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Omoba Shyllon nwere nzere Doctor of Letters na Mahadum Port Harcourt, Naijiria.

Ọ natala ọtụtụ onyinye, ndị ama ama n'etiti ha bụ:

  • Ihe nrite Art Expo maka Onye Nchịkọta nke afọ site na Art Gallery Owners Association of Nigeria.[42][43]
  • Peace and Dialogue Award 2014 site na UFUK Dialogue Foundation.[44][45][46]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Ọ lụrụ Oloori Funmilayo Shyllon.[47]

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Noteslist

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Omooba Yemisi Shyllon's profile". Retrieved on 1 March 2017. (in en-US)
  2. "Art for Art's Sake No More, African Works Entice Investors", Bloomberg.com, 9 June 2015. Retrieved on 3 March 2017.
  3. 3.0 3.1 Omooba Yemisi Shyllons Profile. t. guardian.ng.
  4. Yemisi Shyllon. pagepedia.com. Archived from the original on 2018-07-11. Retrieved on 2023-10-03.
  5. Why I am building an art museum at pan atlantic university-Omooba shyllon/. thenewsnigeria.com.ng.
  6. yemisi shyllon museum of art leverage technology to go global (October 8, 2021).
  7. Nigerian art collectors rode economic boom. Financial Times. Retrieved on 2 March 2017.
  8. 8.0 8.1 Jacopo Prisco, for. The irresistible rise of African art. CNN. Retrieved on 2 March 2017.
  9. "A nice new market", The Economist, 29 July 2010. Retrieved on 2 March 2017.
  10. 10.0 10.1 10.2 10.3 "Nigerian mega-collector Prince Yemisi Shyllon discloses his intentions", Conceptual Fine Arts. Retrieved on 2 March 2017. (in en-US)
  11. H-Net Discussion Networks – ANN: OYASAF Fellowship Program. h-net.msu.edu. Retrieved on 2 March 2017.
  12. 12.0 12.1 Africultures. Murmures (fr-FR). africultures.com. Retrieved on 2 March 2017.
  13. "Omooba Yemisi Shyllon's profile". Retrieved on 2 March 2017. (in en-US)
  14. Dubai. "A.i.R DUBAI – Art Dubai", Art Dubai. Retrieved on 2 March 2017. (in en-US)
  15. "Africa's Art Market On The Rise – Ventures Africa", Ventures Africa, 8 April 2013. Retrieved on 2 March 2017. (in en-US)
  16. "The artnet News Index: The World's Top 100 Art Collectors for 2016, Part Two | artnet News", artnet News, 15 June 2016. Retrieved on 2 March 2017. (in en-US)
  17. TALK PROGRAMS AT ART X LAGOS ART FAIR. The Sole Adventurer. Archived from the original on 12 January 2017. Retrieved on 2 March 2017.
  18. 18.0 18.1 FOCUS ON NIGERIA AT LEARN AFRICA LOVE AFRICA ART TALK — VANSA (en). vansa.co.za. Archived from the original on 10 August 2017. Retrieved on 2 March 2017.
  19. 19.0 19.1 19.2 The Nigerian Art of Patronage | The Chimurenga Chronic (en-US). chimurengachronic.co.za. Retrieved on 2 March 2017.
  20. FreeHTML5.co. Oyasaf — Nigeria's Largest Private Art Collections. oyasaf.com. Retrieved on 4 March 2017.
  21. Again, OYASAF, Wotaside go 'Through The Web Of History' with another art intellectual giant – Genetic Disorders Blog Articles. www.geneticdisorders.info. Archived from the original on 9 April 2017. Retrieved on 2 March 2017.
  22. "Africa News", News24. Retrieved on 2 March 2017.
  23. "UNILAG, OYASAF host Art Entrepreneurship workshop", Vanguard News, 1 May 2011. Retrieved on 2 March 2017. (in en-US)
  24. "For Gbadamosi, bouquet of arts for the Lagos dream – TheCable", TheCable, 9 February 2017. Retrieved on 2 March 2017. (in en-US)
  25. GOV. AMBODE, FIRST LADY, MINISTER LAI MOHAMMED AT OPENING OF RASHEED GBADAMOSI ART EXHIBITION – Lagos State Government (en-US). lagosstate.gov.ng. Archived from the original on 30 January 2017. Retrieved on 2 March 2017.
  26. "Yemisi Shyllon Professional Chair UNIPORT unfolds plans for 2014", Vanguard News, 20 February 2014. Retrieved on 2 March 2017. (in en-US)
  27. Adekunle. "Shyllon: We need to project our artists' works outside for good of the country", The Guardian (Lagos), 25 September 2016. Retrieved on 2 March 2017.
  28. "Qin Dynasty of China showcases in Lagos – The Nation Nigeria", The Nation Nigeria, 3 July 2016. Retrieved on 2 March 2017. (in en-US)
  29. H-Net Discussion Networks – CFP: Graduate fellowship in Nigerian art. h-net.msu.edu. Retrieved on 2 March 2017.
  30. Retreat Excursion: Visiting Prince Yemisi Shyllon. National Art Competition. Retrieved on 2 March 2017.
  31. @doctorfox. ANOTHER oyasaf scholar in nigeria :: Bestnaira.com (en). news.bestnaira.com. Retrieved on 2 March 2017.
  32. "Western museums need to display African arts better —Galavu – Tribune", Tribune, 28 August 2016. Retrieved on 2 March 2017. (in en-GB)
  33. "How not to display, market African arts", Vanguard News, 1 September 2016. Retrieved on 2 March 2017. (in en-US)
  34. "Highs and Lows of Africa's Art Market Boom – artnet News", artnet News, 5 February 2016. Retrieved on 4 March 2017. (in en-US)
  35. OYASAF founder wants government to promote arts growth – The Guardian Nigeria | Lagos State Latest News. www.lagosstatenews.com. Archived from the original on 9 May 2017. Retrieved on 2 March 2017.
  36. "Shyllon donates N30m sculptures to Freedom Park", Vanguard News, 7 April 2013. Retrieved on 2 March 2017. (in en-US)
  37. Shyllon (1 January 2008). Yoruba traditional art: the collection of Omooba Yemisi Adedoyin Shyllon Art Foundation (OYASAF) (in en). Lagos], Nigeria: Omooba Yemisi Adedoyin Shyllon Art Foundation. ISBN 9789780889074. OCLC 435495378. 
  38. Shyllon (1 January 2008). Yoruba Traditional Art: The Collection of Omooba Yemisi Adedoyin Shyllon Art Foundation (OYASAF) (in en). Omooba Yemisi Adedoyin Shyllon Art Foundation. ISBN 9789780889074. 
  39. www.bibliopolis.com. Yoruba Traditional Art: The Collection of Omooba Yemisi Adedoyin Shyllon Art Foundation OYASAF by Ohioma Ifounu Pogoson on Mullen Books (en-US). Mullen Books. Retrieved on 2 March 2017.
  40. (1 January 2008) in Pogoson: Yoruba Traditional Art: The Collection of Omooba Yemisi Adedoyin Shyllon Art Foundation (OYASAF), Inscribed by Yemisi Shyllon, Port Harcourt, Nigeria: OYASAF. 
  41. The Oyasaf Journal of Art (en-US). tojaonline.org. Archived from the original on 27 September 2022. Retrieved on 2 March 2017.
  42. "Knocks and kudos for 1st AGAN ArtExpo Awards", Vanguard News, 4 August 2011. Retrieved on 2 March 2017. (in en-US)
  43. "AGAN holds 1st ArtExpo Awards", Vanguard News, 21 July 2011. Retrieved on 2 March 2017. (in en-US)
  44. "Shyllon, Adesina, others bag Turkish awards", The NEWS, 11 July 2014. Retrieved on 2 March 2017. (in en-US)
  45. UFUK Foundation honours Prince Yemisi Shyllon, others. PM NEWS Nigeria (11 July 2014). Retrieved on 2 March 2017.
  46. 2014 Dialogue Peace Awards. www.ufukfoundation.org. Archived from the original on 31 January 2017. Retrieved on 2 March 2017.
  47. "Museum Donation… Shyllon's Rescue Mission For Nigerian Art". Retrieved on 10 April 2017. (in en-US)

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]