Asụsụ nke African Union

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Asụsụ nke African Union

Asụsụ nke African Union bụ asụsụ ụmụ amaala na-eji eme ihe n'ime mba ndị so na African Union (AU). Maka asụsụ nke ụlọ ọrụ ahụ, lee African Union: Languages.

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

African Union akọwaghị asụsụ ọrụ ụfọdụ n'ụzọ iwu kwadoro, ọ bụ ezie na ha na-ekwu na asụsụ ọrụ "ga-abụ, ma ọ bụrụ na o kwere omume, asụsụ Africa, Arabic, English, French na Portuguese".[1] Ihe a ma ama nke Arabic n'ọtụtụ mba Africa bụ n'ihi mgbasawanye Arab n'ime Africa site na narị afọ nke asaa, yana ndị obodo Arab na-esote. Ewebata asụsụ Indo-European n'oge ọchịchị ndị Europe malite na narị afọ nke iri na ise.

Na 2001, AU kere African Academy of Languages (ACALAN) iji kwado asụsụ dị iche iche n'ofe kọntinent ahụ ma chekwaa ihe ọ bụla na-achọ ịla n'iyi. Iji mezuo nke ahụ, AU kwupụtara 2006 Afọ nke Asụsụ Africa. 2006 mekwara emume afọ Iri ise na ise nke Ghana kemgbe o hiwere Bureau of Ghana Languages nke akpọrọ Gold Coast Vernacular Literature Bureau..[2][3]

Asụsụ nke steeti AU[dezie | dezie ebe o si]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Asụsụ nke European Union
  • Ụlọ Ọrụ Asụsụ Ghana

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Constitutive Act of the African Union (PDF). African Union. Archived from the original on 6 July 2013. Retrieved on 4 November 2013.
  2. Ethiopia: AU Launches 2006 As Year of African Languages. AllAfrica.com (2006). Retrieved on 2006-09-30.
  3. Project for the Study of Alternative Education in South Africa (2006). The Year of African Languages (2006) - Plan for the year of African Languages - Executive Summary. Project for the Study of Alternative Education in South Africa. Archived from the original on 2006-09-23. Retrieved on 2006-09-30.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:African Union